Det handlar om att vara närvarande - också på nätet

Jag har funderat kring hur vi med tonårsbarn hanterar ungdomars användande av Internet. Min erfarenhet är att när vi föräldrar inte riktigt vet hur vi skall göra så gör vi så lite som möjligt eller ingenting alls. En av mina första lärdomar som socionompraktikant på Hassela Skåne handlar just om ungdomar och Internet.


Jag har två bonusbarn, 13 respektive 17 år gamla, med varsin dator på sina rum och med tillgång till Internet. Vår, min och min sambos, medvetenhet sträcker sig till att vi har blockerat vissa sökord och att vi kan deras lösenord. Vi vet lite vagt vilka sidor de besöker och kan namnen på några av de spel de spelar.


Om mina bonusbarn skall gå ut på kvällen, vet jag var de är, med vilka de umgås och när de kommer hem. Vi har numren till alla kompisar, kompisars föräldrar och har träffat de flesta. När någon av våra tonåringar stänger sin dörr och sätter sig vid sin dator har vi ingen kontroll på vad de gör och vem de skapar sig relationer med.


Genom Hasselas förebyggande arbete har jag fått ett konkret verktyg. I stället för att gå runt och hålla tummarna skall jag nu gå hem och bli delaktig i den delen av deras liv också. Den delaktigheten skapas genom att se tiden som barnen spenderar på Internet som vilken annan tid och händelse som helst. Det handlar om att vara närvarande.


Vi låter inte våra barn gå ensamma första dagen till skolan, vi släpper inte cykeln när vårt barn precis klivit upp första gången. På liknande sätt bör vi resonera kring användandet av Internet. Genom att sitta med och vara delaktiga i vad de vill göra på Internet och sedan diskutera konsekvenserna av olika beteende vinner alla.


Vi föräldrar får en insikt i vad barnen gör, nya kunskaper och mer inflytande. Ungdomarna i sin tur erhåller kunskap och ett ökat konsekvenstänkande, men blir också sedda och bekräftade av sina föräldrar. //Socionompraktikant

Angående utvärdering av antimobbningsprogram

På uppdrag av Regeringen har några av våra mest använda antimobbningsprogram satts under lupp av forskningen. Det dröjer ännu ett år innan det slutliga resultatet blir klart. Dock har de första iakttagelserna presenterats i en kritisk rapport från Skolverket. "Det finns risk att lärarnas professionalitet nedmonteras", "det handlar om pengar" och "det är tveksamt om antimobbningsprogrammen ens fungerar" är några av slutsatserna i rapporten.

Vi arbetar med att stärka både individer (i rollen som ex kamratstödjare) och grupper/klasser. Många gånger ser vi tendensen att arbetet mot mobbning delegeras till eleverna (trots att ansvaret lagstadgat är skolans). Vi ser också att personalen på skolan (alla vuxna) är i behov av fler verktyg och mer samsyn för att kunna hantera olika situationer. För att ta ett vanligt exempel:

Fortfarande är det vi kallar för "skämtmobbning" mycket vanligt. Som personal är det viktigt att gemensamt verka mot allt som av eleverna presenteras som att "det var bara på skoj". Här är det viktigt att också lyfta fram vikten av att ungdomskulturen styrs mycket av statustänkande och att man därför som personal lär sig se igenom en situation där en "förtryckt" elev håller med sin "förtryckare" om att det bara är skämt.

Viktigt att lyfta fram är också allt förebyggande arbete som kan göras mot mobbning. I skolan ges det alldeles för lite tid att bygga ett lag av en klass, d v s att arbeta med lagandan. Gemensamma mål och strategier slås ibland ut av skolans individuella bedömningssystem. Ännu 2009 finns det skolor där eleverna röstar fram Lucia, kamratstödjare med flera - och ännu 2009 finns det skolor där eleverna själv får välja vem man arbetar med i ett grupparbete. Elevdemokrati i alla ära - det är en självklarhet - men hur demokratiskt är ett system som underbygger utanförskap? //Utbildare

Var fjärde rektor positiva till drogtester

På TV4-nyheterna publicerades den 13 augusti följande inslag:

http://nyhetskanalen.se/1.1139307/2009/08/13/var_fjarde_rektor_positiv_till_drogtester

Mer än var fjärde rektor är positiv till slumpmässiga drogtester av elever. Det visar en enkät som TV4Nyheterna gjort som 700 rektorer svarat på. - Det är förvånande många, eftersom det egentligen är olagligt att slumpmässigt drogtesta elever, säger Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolinspektionen.

//Volontär