Vad menas med återfall, abstinenssymptom, beroende, tillvänjning och anpassning?

Vissa läkemedel är beroendeframkallande. Sådana läkemedel anses särskilt farliga, och läkarna uppmanas ofta att bara skriva ut dem för en kortare tid, för att beroende inte skall hinna uppstå. Trots detta är det många patienter som tar dessa läkemedel regelbundet under lång tid. Om och hur farligt detta är, är en kontroversiell fråga. Det finns personer som använt sådana medel under flera år utan att uppleva toleransökning, medan många andra fått svåra beroenden. De flesta experter anser att risken för att utveckla ett svårt beroende med toleransökning är så stor att man inte bör ta denna risk genom att använda dessa medel mer än en kortare tid.

Exempel på läkemedel som anses vara beroendeframkallande är de flesta sömnmedel och lugnande medel. Vissa smärtstilllande medel kan också ge beroende vid långvarig användning. Många av dessa tillhör en grupp av likartade substanser, som kallas för benzodiazepiner. Läkemedelsförpackningen för läkemedel som är beroendeframkallande eller har andra speciella risker hade tidigare en speciell varningstriangel: varningstriangel , men denna är numera avskaffad (Mer info från läkemedelsverket).

Många icke-läkemedel är också beroendeframkallande, t.ex. alkohol, nikotin (tobak), koffein (kaffe, te) och narkotika.

Det som vanligen kallas för "beroendeframkallande" är egentligen flera olika effekter, som ofta har ett samband med varandra.
Källa:Web4Heath
// Administratör

Någon som lyssnar.

Vad lätt det är att prata. Om sig själv, vad som händer i världen, på jobbet, i familjen. Vi verkar ha ett outtömligt behov av att få berätta för varandra på fikarasten om vad som just hänt oss eller vad vi just läst i tidningen. Och vad svårt vi har för att stanna upp för att lyssna aktivt på vad som hänt andra.

När vi som svarar i jouren utbildas så är det många av oss som oroar sig för att vi inte ska kunna leverera alla "rätta svar". Men det handlar inte om att leverera svar eller om att kunna prata länge och väl om ämnet. Det handlar om att lyssna och åter igen lyssna på den personen som ringer till jouren med ett behov av att få prata med någon som har tid att stanna upp. Ofta får vi kraft och insikt i vår egen situation bara genom att någon lyssnar aktivt på oss och att vi får uttrycka vad vi kanske länge burit inom oss.

Så börja att lyssna och ta en paus från att prata, prata, prata...Kanske händer oanade saker?

//Projektkoordinator

Första fyllan

Nu närmar sig en av årets stora helger för festande och supande bland ungdomar. Många unga kommer att testa sin första fylla och de planerar just nu för sitt festande. Samtidigt förstärks och samordnas förebyggande åtgärder av vuxna för att stävja och lugna alkohol och drog utsvävningar. I många kommuner blir det nattvandring av föräldrar, ökad polisnärvaro, samverkan mellan olika aktörer och med många vuxna på plats vill man kunna tygla fylleriet.

Hasselarörelsen har i närmare trettio års tid fört en hård kamp för att unga inte ska fara illa av alkohol och drogers inflytande. Hasselas Jourlinje Hassela Helpline kommer att hålla extra öppet för att kunna ta emot samtal från oroliga anhöriga under Valborg. Många års förebyggande och behandlande arbete har gett stor kunskap och erfarenhet inom rörelsen av de skadliga effekter som olika droger har, både för individen och ur ett samhälleligt perspektiv.

Det är djupt oroade föräldrar som hör av sig till oss. De har ofta en känsla av att saker har gått dem ut händerna och de vill få stöd i sin kamp för att vrida saker rätt. Jag hoppas på många vuxna ute på gator och torg under Valborg.
Hasselas jour kommer att vara öppen kl 11.00-23.00

//Verksamhetsansvarig

Minska stressnivån och boosta ditt immunförsvar!

Det är lätt att bli nedslagen och ge upp hoppet om en bra framtid av alla "dåliga" nyheter via tidningar eller tv:n. Ibland måste man kämpa lite extra för att hålla humöret uppe och det är det värt enligt nya undersökningar.
Det finns talesätt som "du är vad du äter" och det kan många skriva under på, det finns även ett annat talesätt "du är vad du tänker" och om man vill skriva under på det så innebär det att man måste ta ansvar för ALLA sina tankar, hela tiden, kanske inte alltid så lätt men det går om man verkligen vill.
Jag läste en inspirerande artikel i Aftonbladet om hur tankarna kan kan påverka både stressnivån och immunförsvaret och med små medel och ett annat sätt att tänka och handskas med bekymmer kan du hålla dig friskare, minska stressnivån och stärka ditt immunförsvar;

Skratta mycket! Ett gott skratt förbättrar cirkulationen, förbränningen, sänker blodtrycket och minskar muskelspänningar.

Använd huvudet! En professor i Berkeley har studerat hur bridgespelande stimulerade kvinnors immunsystem. Han hittade ett samband mellan starkare
immunförsvar och de delar i hjärnan som har hand om abstrakt tänkande, planering och initiativförmåga.

Tänk positivt! Undersökningar har visat att folk som tänker positivt redan i unga år lever upp till tolv år längre än pessimister. Detta går också att
applicera på immunförsvaret: folk med mycket humörsvängningar, nervösa och lättstressade personer blev lättare sjuka.

Att lyssna på musik kan verkligen stärka ditt immunförsvar – men det måste vara musik som du gillar. Ett stycke som lugnar en person, kan få en annan att gå i taket.

Sänk volymen! Om du under längre tid utsätt för oljud riskerar du både att drabbas av högt blodtryck och sämre immunförsvar. Lider du av för mycket oväsen i din vardag: använd öronproppar eller be restaurang- eller gymägaren att sänka volymen.
Källa: Shape.com och Aftonbladet

// Layoutare

Jag bor i Malmö

Tjej- och killcoachutbildningen har nyligen fått besök av Malmö stads projekt "Jag bor i Malmö". Två processledare kom och höll i en demokratiworkshop där coacherna fick delta i dialogövningar kring frågor som demokrati, rättigheter, valet 2010, åsikter om Malmö och sin livssituation. Det var en spännande och intressant kväll och den väckte många tankar hos coacherna. Någon sa att "det är kanske inte så svårt att göra skillnad, man tänker bara inte på det".

//Projektledare

Driven av rädsla eller..?

Att rädsla ska vara en så stark drivkraft. Irriterande stark!

Jag påminns ständigt om det både i mitt yrkesliv och i mitt privatliv. Hur fungerar det för dig? Drivs du av nyfikenhet, kärlek, vilja och lust till att utvecklas och till att förändra något till det bättre? Eller av rädsla i olika former? Självklart är svaret på det varierat inom oss och olika från dag till dag, från situation till situation.

När det handlar om att agera i jobbiga känsliga frågor som kan innebära en långsiktig positiv förändring för mig själv eller någon i min omgivning, men som kan innebära ett rent helvete här och nu, så kommer rädslan extremt stark. Vad händer om jag gör det som känns rätt och som jag vet att jag borde göra?

Jag stöter ständigt på det när jag svarar i jouren, när det handlar om hur vi som anhöriga ska våga agera i situationer som rör olika former av missbruk. Jag stöter ofta på det när vi är ute på skolor och diskuterar med elever hur vi ska våga stå emot mobbning. Och jag stöter nästan alltid på det inom mig själv när jag varje dag gör små och stora val utifrån lust eller rädsla.

Hur fungerar det för dig?

//Projektkoordinator

Bagatellisera inte missbruk!

De flesta besitter liknande bilder av missbrukare. Slitna, skitiga uteliggare som håller till vid Sveriges knutpunkter och parker. Bilden av en missbrukare är bilden av en fullständigt utslagen individ som lämnat allt annat runt omkring sig. Det är en stigmatiserad bild som sitter så hårt rotat att när den hotas är vi sällan beredda att omvärdera.

När så personer i ens omgivning faller ner i drog- eller alkoholträsket förefaller det inte som missbruk. Man ser inte den totala utslagningen, uteliggaren i gatuhörnet. Då blir det lätt att avfärda ett beroende hos ens polare, morsa eller son. Det är inte missbruk, det är bara ett litet kontrollproblem. Inte ens ett återfall från en diagnostiserad alkoholist eller narkoman är ett egentligt återfall. Personen är ju så glad, det är fest, han eller hon har bara en liten svacka, det kommer lösa sig av sig själv.

Men ett missbruk löser sig inte av sig själv. Ett drogberoende är en enorm dragningskraft, inte bara från en drog utan från en hel livsstil – med vänner, sysselsättning och rutiner. Det kräver enorma ansträngningar att effektivt ta sig ur ett missbruk eller ett återfall. Det är energi som en missbrukare oftast inte besitter själva.

Missbruk är runt omkring oss hela tiden. Inte bara genom alkoholisterna i stadsparken, men alltför ofta hos dina egna nära och kära. Bagatellisera inte deras missbruk.

/Pressekreterare

Hassela Helpline i media

Hassela Solidaritet i Skåne lanserade en chattlinje den 24 december 2009, jouren har fått mycket uppmärksamhet från media sedan dess. Här kan du lyssna på ett antal radiointervjuer.

För att kontakta jouren, chatta via hasselahelpline.se
eller ring 0200-220 555.

Intervju med Jenny Anderberg
Radio Prime

Intervju med Fredrik Eklöf

Radio Ljungby

Intervju med Susanne Johansson

Radio Active 103.9, FRE 19/2
del 1

del 2

//IT-ansvarig

Drogförsäljning i Göteborg förhindrad

Vi skrev i fredags om försäljningen av lagliga droger i en butik i Göteborg, se Aftonbladet. De lokala protesterna mot denna försäljning blev så stora att butiken upphört med sin försäljning över disk. (http://www.drugnews.nu/article.asp?id=5903)

Det är en stor framgång att butiksförsäljningen i Göteborg upphört. Ju svårare det är att få tag på, desto färre använder det. Ju färre som använder drogerna, desto mindre blir skadorna.

Grossisten kan hålla sig dold, är därför mer immun mot kritik och fortsätter sin försäljnig. Det är också tänkbart att andra butiker kommer att vilja sälja, nu när det fått uppmärksamhet. I Borlänge t.ex., se Dala-Demokraten.

Men exemplet i Göteborg visar att det spelar roll vad var och en av oss tycker. Vi kan påverka hur droger säljs och används, när vi tar oss mod och tid att uttrycka det. Så, dyker drogerna upp på nya ställen kan folk därikring sätta tryck på försäljarna.

/Fredrik Eklöf

Drogförsäljning som gäckar polisen

Drogförsäljarna gäckar polisen genom att sälja nya substanser via nätet. Allt man behöver för en tripp går att beställa hemifrån med hjälp av en dator. I veckan publicerade aftonbladet.se en artikel om näthandeln. Försäljarna uttalar sig som vilka businessmän som helst. ”Jag känner inte till att det varit dödsfall. Får vi veta att det orsakar dödsfall kommer vi att sluta sälja det genast. Men det är ingen som har informerat oss om det. säger Fredrik Finné och viftar bort kritiken om att de går runt lagstiftningen”.

Försäljarna läser inte tidningarna så noga. Det är tydligt. Dessutom skrivs det sällan stora rubriker av att knarkare dör. Det tillhör tyvärr vardagen. Lugnt verkar försäljarna veta att lagen inte kommer hinna med att sätta dit dem. Långt innan lagarna kommer har de bytt substanser till någon nära släkting.

Det är en dyster verklighet för dem vi prata med genom Hassela Helpline, de som är oroliga för missbrukande nära och kära. Hur ska man som föräldrar hänga med i utvecklingen på nätet när man själva är uppväxt i en annan tid. I dag behöver inte drogförsäljarna stå i gathörnen och fråga folk i smyg. Idag lägger de upp en hemsida på nätet som de stänger om det behövs för att sedan snabbt öppna en ny med enbart ett par klick.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6949634.ab

//Verksamhetsansvarig

PS Kolla in debatten efter artikeln med ca 250 inlägg på ämnet.

Ses offline?

Igår var jag och en kollega på ett seminarium som Ungdomsstyrelsen höll i. ”Ses offline” handlar om ungdomar, sex och internet. De presenterade sitt nya metodmaterial med samma namn. Det var ett mycket intressant och spännande seminarium där många tankar väcktes om hur man kan arbeta vidare med ungdomar och internet.

Den 19 april kl 16 sänds ett program på Kunskapskanalen som tar upp materialet och metoden. Och för den som är intresserad av att ta del av materialet finns det att beställa gratis på
www.ungdomsstyrelsen.se

//Utbildare

Varför dricker du alkohol?

Det ska serveras alkohol i alla möjliga sammanhang idag. Vi håller på och planerar för Almedalsveckan i sommar. Där serverar var och varannan lobbyist gratis alkohol. Man är rädd att inte bli omtyckt om man låter bli.

Min sambo är för tillfället på utbildning för sjukvårdspersonal. Läkemedelsföretaget bjuder efter föreläsningen på tapas och enorma mängder vin och öl. Och ingen reagerar. Det är helt naturligt för de allra flesta.

Min sambo sade att hon hade nog inte heller tänkt på det, om det inte var för att hon vet att jag aldrig dricker.

Men för väldigt många har vinkänneri och en favoritsort av öl blivit status. Min bild är att en del t.o.m. känner sig lite kulturella när de tar ett glas vin efter en tuff arbetsdag.

Jag tycker att både öl och vin kan vara gott. Men jag slutade dricka alkohol för 14 år sedan av flera skäl:

Jag vill minimera intag av substanser som förvränger mitt sätt att uppfatta verkligheten. Är jag t.ex. nerstämd av något, vill jag inte döva det med någon centralstimulerande substans, utan ta itu med själva problemet. Vågar jag inte släppa loss på en fest utan lite alkohol, vill jag bearbeta den nervositeten eller otryggheten istället för att döva den med alkohol.

Jag vill minimera tillgången till alkohol för de människor som har lätt för att bli beroende, både för deras skull, för deras barns och anhörigas skulle och för att det kostar samhället en massa pengar. Jag har sett vad det kostar hos släktingar. Jag har sett vad det kostar för barn.

Jag vill minimera tillgången för ungdomar. Många ungdomar som testar en olaglig drog gör det när de redan är påverkade av alkohol. Utan alkohol i kroppen är de smarta nog att låta bli.

Det mest effektiva sättet att minska alkoholskadorna i ett samhälle är att minska tillgängligheten. Ju fler vi är som låter bli, desto lättare blir det att minska tillgängligheten. Då blir det de som dricker som behöver förklara varför de dricker, istället för tvärtom. Då blir det också lättare att bedriva en restriktiv alkoholpolitik.

"Ja, men jag blir inte beroende", säger en del.

Bra för dig, säger jag. Då kan du fundera på att låta bli alkohol, inte för din skull, utan för alla dem som lider av det.

Kommer en missbrukare att vara missbrukare resten av sitt liv?

Hur ett missbruk ser ut är mycket varierande, men man blir inte missbrukare över en natt. Att utveckla ett beroende kan ta många år. Ibland utvecklas beroendet successivt och drogkonsumtionen trappas upp, vissa missbrukar på tills de avlider medan andra slutar tvärt.

I de fall där missbruket är av mindre allvarlig art, anses missbruket vara en tillfällig sjukdom där behandling kan vara till stor hjälp. I de fall där missbruket är av svårare art har sjukdomen en mer bestående karaktär. I dessa fall är det primära målet med behandling att klienten helt ska upphöra med sin konsumtion. Svårare beroenden innebär vanligen en lång bakgrund av många olika fysiska och sociala problem. Alkoholmissbrukare visar exempelvis ofta på hur deras alkoholskador på hjärnan påverkar dem i impulskontroll relaterat till drickandet - därför kan de heller inte motstå att dricka.

Uttrycket "en gång missbrukare, alltid missbrukare" har aldrig inneburit att en missbrukare inte kan tillfriskna eller komma över sitt missbruk. Problemet är att missbrukare själva ofta drar den slutsatsen. De säger "jag kan inte ta emot någon hjälp eller bli hjälpt", "jag har det i mig" eller "jag kan inte rå för mitt missbruk". Även familj och andra människor kring missbrukaren drar dessa slutsatser. Detta är en vanlig reaktion om missbrukaren får ett återfall och skapar ofta en känsla av nedstämdhet och misslyckande. Denna negativa påverkan kan vara en orsak till att personen sedan fortsätter att missbruka och inte söker hjälp.

Källor:Web4Health
//Administratör

Hur många missbrukare förtjänar vi?

Den mediala debatten kring försöksverksamheten i bland annat Landskrona kommun med slumpmässiga drogtester på elever, har nu lett till följande utlåtande från Skolinspektionen:

""Urinprovtagning av elever får enligt Skolinspektionens bedömning enbart genomföras om tre grundläggande förutsättningar samtidigt är uppfyllda. Urinprovtagning får genomföras

•På förekommen anledning, när det finns misstanke om att en viss elev är drogpåverkad.
•Om det finns ett konkret och osanktionerat samtycke till åtgärden från elev och vårdnadshavare. Detta innebär att eleven och vårdnadshavaren ska kunna avböja medverkan utan att behöva motivera sitt ställningstagande och utan att utsättas för påtryckningar eller andra sanktionshot (direkta eller outtalade).
•Om beslutet om provtagning är fattat av behörig företrädare, det vill säga skolläkare eller skolsköterska."

När jag läser ovanstående kommer jag att tänka på den skrift som jag tog med mig från vår senaste internutbildning. Skriften, som är formulerad utifrån Nils Bejerots tankar kring missbruk, har den träffande rubriken Ett samhälle har så många missbrukare som passiviteten förtjänar.

Jag funderar på vilka signaler Skolinspektionens juridiska gränsdragningar egentligen sänder? Givetvis förstår jag att integritetsaspekten är det tyngsta skälet till den bedömning man gör. Men ett av skälen som anges upprör mig ordentligt, nämligen att "frågan om det ligger inom skolans uppdrag att arbeta aktivt mot droger genom användande av slumpvisa drogtester är av underordnad betydelse för bedömning av tillåtligheten av slumpvisa drogtester."

Hur kan det vara av underordnad betydelse inom skolans uppdrag att arbeta aktivt mot droger?

På vilken annan arena har vi samma möjlighet att kunna göra just detta?

Och hur kan integritetsförlusten vid ett pågående missbruk så totalt ignoreras?

Vad är det jag egentligen inte förstår?

Eller stämmer Bejerots provocerande påstående - att vi har så många missbrukare som passiviteten förtjänar? //Utbildare

Läs mer om besluten på www.skolinspektionen.se

Männen njuter av att förnedra

Igår söndag 11 april tog Kalla Fakta upp händelsen om den 17-åriga flicka som förnedrats, drogats och våldtagits av flertal män samtidigt. Männen är socialt väletablerade och har olika maktpositioner i vårt samhälle. Sexnätverket är en sammansättning av direktörer, mellanstadielärare och kommunalråd och är alltså sådana personer som våra ungdomar ska kunna lita på.

Jag upplever att programmets vinkling och situationssammanfattning förmildras till maktmissbrukarnas fördel.


Jag som förebyggare och blivande förälder tycker det är häpnadsväckande hur vuxna kan försöka hitta bortförklaringar när ungdomar utsätts för den här typen av brott. Flickan är ungdom och har förnedrats på ett flertal punkter. Hur männen varit organiserade och hur de lyckats övertala flickan att ”ställa upp” är inte intressant utan att de gjort det. Att flickan erbjöds pengar och droger är inte en ett godkännande till att bli behandlad på det sätt dessa män behandlat henne.

På vilket sett tycker du att vi ska stoppa den här typen av övertramp och maktmissbruk?

Läs mer på:
http://www.tv4.se/kalla_fakta

Tyck till på:
http://www.tv4.se/1.1505065/2010/02/12/vad_tycker_du

//IT-ansvarig

Snabbläsningskurser till ingen nytta

Läser du långsamt? Fortsätt med det! Undersökningar visar att läsförståelsen alltid drabbas om man försöker läsa fortare än man brukar.
Det är något upphöjt över bokslukare. Att läsa många böcker ger status liksom att kunna hänga med i det blixtsnabba informationsflödet.
Detta har skapat en marknad för snabbläsarkurser. Några knep som lärs ut är att läsa flera ord i taget, inte hoppa tillbaks i texten och att ”tysta” sin inre röst vid läsningen.
Docent Kenneth Holmqvist är föreståndare för Lunds universitetslaboratorium för ögonrörelsemätning. Där har man inte kunnat upptäcka någon skillnad i läshastighet hos försökspersoner före och efter en kurs i snabbläsning. Däremot minskade läsförståelsen efter kursen. Om man redan känner till ämnet går det förstås fortare att läsa. Men att tysta sin inre röst är ”förmodligen skadligt” tror Kenneth Holmqvist.
Information hämtad från Språktidningen april 2010 och Svenska Dagbladet.
//Layoutare

Kokain

Väldigt ofta syns nyheter om hur kokain är på väg att sprida sig i Sverige. Antalet unga kvinnor som missbrukar kokain ökar, priset sjunker, stora beslag görs, fler och fler dör beroende på kokain.

Jag undrar hur man informerar för att få människor att avstå från den här typen av lockelser. Tyvärr tyder mycket på att bäst fungerar förbud och att göra saker omöjliga att få tag i. Det är konstigt med oss människor att vi ibland drivs mot vår egen undergång. Att vi inte kan låta bli även om vi vet att det är farligt, till och med livsfarligt. Visst är det kul med spänning, men tyvärr är sällan droger spännande i längden och kokain till hör några av de mest beroendeframkallande drogerna.

Det finns stora utmaningar för alla vuxna som vill motverkar att unga människor hamnar snett…

//Verksamhetsansvarig

Sunt eller inte

Diskussionen om vad som är sunt eller inte i relation till modellens storlek kommer ofta upp i medievärlden. Ett modehus retuscherar för mycket, ett klädmärke väljer ”vanliga” människor som modeller, ett annat väljer väldigt smala modeller. Ett klädmärke som gör kläder med större storlekar blir anklagade för att, genom att använda mulliga modeller, ge en skev bild av vad som är sunt. För en del unga tjejer, som kanske ännu inte hittat sig själva och har dåligt självförtroende, kan detta vara väldigt förvirrande. Det som medievärlden visar är så många unga tjejer tror att de ska vara. Därför tror jag att det är extra viktigt att hänga med i vad som händer när man jobbar med unga tjejer och se till att man finns där för dem när man arbetar med självkänslan och självförtroendet. Blir tjejerna starka individer så kan de snart själva avgöra vad som är sunt eller inte sunt för dem och vara nöjda med hur de ser ut! Då kollar man också mer på kläderna som modellen har på sig istället för hur modellen ser ut…
//Projektledare

Medelklassbarn och skolans resultat

Som jag har läst under olika kurser är skolans kultur en välkänd plats för medelklassens barn och ungdomar och jag tycker att föräldrarna från högutbildade familjer uppmuntrar sina barn till lek och problemlösning och svarar på deras frågor och skapar stimulerande uppväxtmiljö för barnen. Familjens struktur har också betydelsefull roll i barnens uppfostran. Undersökningar har visat att den intellektuella utvecklingen har nära samband med den stimulans som barn får hemma.

En bra uppväxtmiljö har betydelse för barnets kreativa utveckling. Evenshaug & Hallen hänvisar i sin bok ”Barn – och ungdomspsykologi” till undersökningar som visar att föräldrarna till kreativa barn behandlar barn som självständiga personer som har egna synpunkter och uppfattningar. Författarna hävdar att faktorer som familjens socioekonomiska status och geografiska förhållande påverkar barnets beteende och utveckling. Jag anser att när man har en lägre social ekonomisk ställning ökar risken för kriminalhet bland barn och ungdomar.

Tommy Lundström säger i sin bok ”Att växa upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd”, att barn som växer upp i familjer som har brist på leksaker och brister i boendemiljön eller inte har möjlighet att resa på semester samt har lägre socioekonomisk bakgrund, får sämre resultat i skolan. Tommy hävdar att barn är känsliga när de har brist på materiella saker som i sin tur leder till sämre möjlighet för barnen att skaffa sig intellektuell förmåga, vilket i sin tur har betydelse för barnets utveckling.

Jag tycker att det är viktigt för barnens utveckling med bra kompisar, meningsfulla fritidsaktiviteter, leksaker, semesterresor och detta påverkar också deras resultat i skolan.

/Administratör

Läs om skador av hasch och marijuana

Genom internet och andra medier sprids information och propaganda kring cannabis i ökande omfattning, framför allt riktad till ungdomar. Intressegrupper nationellt och internationellt trycker på för att legalisera användningen. Och trots att forskningen kring cannabis ökat betydligt under senare år finns alltjämt en stor osäkerhet bland olika grupper i samhället om vilka risker som är förenade med cannabisanvändning. (Sarah Wamala, Folkhälsoinstitutets generaldirektör, citerad ur förordet till boken).

ActNow - Skador av hasch och marijuana - MyNewsdesk

Barnhänder fyller våra påskägg

De flesta barn och även en del vuxna får minst ett påskägg på påskafton och gläds mycket över dem, men efter att ha läst artikeln nedan så smakade chokladen inte lika gott längre. Här kommer en förkortad version om vad Helena Markstedt skrev i Aftonbladet i söndags.

Under påskhelgen äter vi svenskar 6 000 ton godis, däribland mycket choklad. Dessvärre är en alltför stor andel av kakaobönerna vi äter skördade av barn. Enligt officiella siffror beräknas cirka en miljon barn arbeta inom kakaoindustrin bara i Västafrika. Siffran är helt oacceptabel och nu måste vi få ett stopp för barnarbete och missförhållanden inom chokladindustrin.

I dag köper de flesta företag sin kakao via några få stora internationella företag som i sin tur köper upp kakao från lokala exportföretag och upphandlare. De många mellanhänderna används ofta av företagen som en förklaring till bristen på spårbarhet.

Rättvisemärkt och den internationella Fairtrade-organisationen har i många år arbetat med märkning av choklad där spårbarhet varit en självklar förutsättning. Krav och kontroller är samtidigt bara början på arbetet, ett sätt att identifiera och kortsiktigt åtgärda problemet. Men det kan aldrig motverka de verkliga orsakerna till problemen. Barnarbete är ett resultat av fattigdom, av brist på utbildning och av brist på valmöjligheter.

Flera chokladföretag har tagit viktiga första steg för en mer ansvarsfull handel med kakao. Det är en framtidsfråga för hela branschen. Fortfarande är dock bara en av hundra chokladkakor som säljs i Sverige Rättvisemärkt-certifierade. Vi som konsumenter kan tydligt och enkelt visa att vi tycker att de ska fortsätta och öka takten i arbetet för att motverka barnarbete genom att ställa krav på chokladtillverkarna och välja tredjepartscertifierad choklad till påskägget.
// Layoutare