Datainspektionen lanserar sajt mot nätkränkningar

Jag vill tipsa om bra initiativtagande från datainspektionen Kränkt.se, sajten är framtagen av Datainspektionen och ger tips och råd om hur man kan gå tillväga om man blivit kränkt.
Fler av den typen av hemsidor behövs, men engagemangen måste även komma in i de hemsidor och communities där just mobbning och kränkningar pågår.


Nu lanseras Kränkt.se, en ny webbsajt som riktas till unga som kommit i kläm på nätet.

"Har du blivit oschysst behandlad?" Den frågan ställer Datainspektionen på den nya webbsajten Kränkt.se (www.kränkt.se eller www.krankt.se) som lanseras idag, på den europeiska dataskyddsdagen.

- Vi får många frågor från oroade ungdomar som blivit kränkta på nätet. Vanligtvis handlar det om att någon skrivit något riktigt elakt eller lagt upp en bild som känns kränkande. Ofta går det att lösa problemet och hur man gör det beskriver vi på den nya sajten, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

Många större sajter har rutiner för att hantera klagomål från användarna och på Kränkt.se listas hur man kan klaga på ett antal större sajter. I många fall bottnar kränkningar i missförstånd och på sajten ges även tips på vad man själv kan tänka på för att inte kränka någon annan.

Under våren ska myndigheten skicka ut klisteretiketter som tipsar om sajten till skolor och bibliotek. Etiketterna kan till exempel sättas på bildskärmsramen eller tangentbordet. Communities och informationssajter som riktas till ungdomar uppmuntras att länka till Kränkt.se. På Kränkt.se finns banners och den html-kod som behövs för att länka till sajten.
//IT-ansvarig

Angående utvärdering av antimobbningsprogram

På uppdrag av Regeringen har några av våra mest använda antimobbningsprogram satts under lupp av forskningen. Det dröjer ännu ett år innan det slutliga resultatet blir klart. Dock har de första iakttagelserna presenterats i en kritisk rapport från Skolverket. "Det finns risk att lärarnas professionalitet nedmonteras", "det handlar om pengar" och "det är tveksamt om antimobbningsprogrammen ens fungerar" är några av slutsatserna i rapporten.

Vi arbetar med att stärka både individer (i rollen som ex kamratstödjare) och grupper/klasser. Många gånger ser vi tendensen att arbetet mot mobbning delegeras till eleverna (trots att ansvaret lagstadgat är skolans). Vi ser också att personalen på skolan (alla vuxna) är i behov av fler verktyg och mer samsyn för att kunna hantera olika situationer. För att ta ett vanligt exempel:

Fortfarande är det vi kallar för "skämtmobbning" mycket vanligt. Som personal är det viktigt att gemensamt verka mot allt som av eleverna presenteras som att "det var bara på skoj". Här är det viktigt att också lyfta fram vikten av att ungdomskulturen styrs mycket av statustänkande och att man därför som personal lär sig se igenom en situation där en "förtryckt" elev håller med sin "förtryckare" om att det bara är skämt.

Viktigt att lyfta fram är också allt förebyggande arbete som kan göras mot mobbning. I skolan ges det alldeles för lite tid att bygga ett lag av en klass, d v s att arbeta med lagandan. Gemensamma mål och strategier slås ibland ut av skolans individuella bedömningssystem. Ännu 2009 finns det skolor där eleverna röstar fram Lucia, kamratstödjare med flera - och ännu 2009 finns det skolor där eleverna själv får välja vem man arbetar med i ett grupparbete. Elevdemokrati i alla ära - det är en självklarhet - men hur demokratiskt är ett system som underbygger utanförskap? //Utbildare