Vem styr dig?

Är haschpsykos bara en bluff? Mycket forskning tyder på det! Så står det på många Internet sidor idag. Det enda som stör försvarstalet för att man ska få ta sig en joint, utan att vara orolig, är att det plötsligt dyker upp, en och annan, som berättar om sin ångestfyllda upplevelse av just en psykos orsakad av hasch.

Det konstiga är att det finns två helt olika inriktningar runt hasch och marijuana. Den ena är folk som överträffar varandra i bevis för hur ofarligt det är att använda och det andra är forskning som successivt slår fast fler och fler samband mellan psykisk ohälsa och användandet av cannabis.

Jag tror att det är bra att fundera på vem som tjänar på vilken inriktning. Att använda marijuana eller hasch spelar folk i händerna som vill tjäna pengar, mycket pengar. De säljer inte som en välgärning. Handel av droger är en smutsig business för ohederliga människor som inte är rädda för att skada andra. Det finns stora ekonomiska intressen i att försöka bevisa hur ofarligt det är. Så tänk nästa gång på vem som tjänar på att du hävdar att knark är ofarligt.

//Verksamhetsansvarig

Förebyggande bland ensammkommande flyktingbarn

Människor med invandrarbakgrund lider större risk att hamna i missbruk än de med svensk bakgrund. Nu har vi inom Hassela startat ett nytt drogförebyggande projekt för nyanlända invandrarungdomar i Malmö. Projektet heter Vänpunkt och ska hjälpa ungdomar in i samhällsgemenskapen. Missbruk och kriminalitet uppstår inte av att man kommer från en annan kultur, de uppstår av att man hamnar utanför samhället. Om man motarbetar utanförskap i ett tidigt skede räddar man människor från missbruk och kriminalitet.

I Malmö är det nu 15 ensamkommande flyktingbarn med i projektet Vänpunkt. De är 14-16 år gamla och går på skolorna i Västra hamnen och på Västra Kanalgatan. I onsdags var det dags att träna fotboll med IFK Malmö. Och i går, torsdag var det ännu en ny förening, Malmö Allmänna schackklubb som tog hand om oss.

Redan ska en flyktingkille gå med i schackklubben och det känns som om vi lyckats med något stort. Varje kontaktyta med Sverige kommer göra dessa ungdomars liv lättare och bättre.

Invandrarungdomars situation i Rosengård

Igår torsdag 22 juli Läste jag en artikel i DN.se som handlade om ungdomars problem i Rosengård. Enligt några av de stadsdelsvärdar är läget i Rosengård mycket värre då man knappast ser någon ljusning. De hävdar att ungdomsgäng ofta samlas runt skolorna, kyrkogårdarna, parkvägarna och i gångtunnlarna. På dessa platser är folk rädda. En av stadsdelsvärdarna säger att vi måste stoppa problemen nu hos de unga annars kan det blir värre när barnen här blir äldre .Det varit många väskryckningar och en del slagsmål. De tycker att orsakerna till att ungdomar ägnar sig åt skadegörelse är att barnen har fått en dålig uppfostran, eller föräldrarna inte bryr sig, har problem hemma, eller att ungdomar vill imponera och därför skolkar. Fredrik Andersson, närpolischef, säger att Rosengårds ungdomar begår de flesta brotten på andra ställen i staden. De senaste två månaderna har det gripits 49 personer från Rosengård som är misstänkta för narkotikabrott. I Rosengård finns sex eller sju gäng med unga kriminella. Fredrik säger att framtiden inte ser så bra ut. Man pratar mycket om integration, men Rosengård segregeras allt mer. Han menar att något radikalt måste bryta trenden. Utanförskapet är omfattande, ungdomarna har urusla skolbetyg, och inget hopp om bra jobb i framtiden. Många bor mycket trångt. Fredrik säger att 500 ungdomar lämnar grundskolan varje år utan godkända betyg. Invandrarnas barn är överrepresenterade i den gruppen. Den här gruppen kan få stora problem i framtiden, många saknar förebilder och de hamnar i mitt emellan två kulturen med svårigheter att identifiera sig och finna sig till rätta i någon av dem. Många ungdomar talar svenska enbart under lektionerna i skolan. Vi möter människor, både flickor och unga kvinnor som under sina studier tillägnar sig andra värderingar än vad dominerar inom deras familjer. De kommer inte att underkasta sig i familjens regler, och 800 ungdomar i stadsdelen är utsatta för våld i familen.

//Administratör

Föreningslivet som skyddsfaktor

Vi som arbetat med ungdomar och missbruksproblematik i flera decennier vet att vem som helst, oavsett härkomst eller social status, kan ramla ner i ett missbruk. Men vi kan samtidigt märka att det finns vissa tendenser som gör sannolikheten större eller mindre. Vi kallar detta för skyddsfaktorer och riskfaktorer.

Att växa upp i en familj som har en liberal syn på alkohol och narkotika är exempelvis en riskfaktor. En annan är att vara invandrande från ett annat land. Tyvärr är det så idag att människor med invandrarbakgrunder lider större risk att hamna i missbruk än de som har svensk bakgrund.

Vi vet att detta inte har med vilken kultur man kommer ifrån, eller vilken färg man har på skinnet. Det handlar om att man inte kan ta sig in i samhällsgemenskapen, att man hamnar utanför. Det kan bero på språksvårigheter eller okunskap, men det kan också bero på intolerant bemötande från omvärlden.

Vi har märkt att föreningslivet är en av de största skyddsfaktorerna. Sällan hamnar någon föreningsaktiv i ett allvarligt missbruk. Detta handlar om att föreningen blir nästan som en garant för att komma in i samhällsgemenskapen.

Därför startar Hassela nu ett projekt för att hjälpa nyanlända ungdomar från andra länder in i samhällsgemenskapen. Vi visar dem det svenska föreningslivet, vi hjälper att bygga upp skyddsfaktorer samtidigt som ungdomarna får en meningsfull fritid.

Projektet startar hösten 2010 i samarbete med IVIK-program i Malmö, Göteborg och Stockholm. IVIK-program är introduktionsprogram för invandrare som gör det möjligt att nå grundläggande gymnasiebehörighet.

//Pressekreterare

Dribblar din tonåring bort dig?

Susanne Johansson, en av Sveriges mest erfarna och anlitade utbildare när det gäller ungdomar och internet, samtalar med publiken om datorer, spel och ungdomar.

Susanne arbetar för Hassela Skåne med utbildningar till skolor och föräldrar.

Arrangör: Hassela Solidaritet, Hasselarörelsens medlemsorganisation.

Hassela Helpline - 0200-220 555

Sveriges enda nationella, mångspråkiga telefonjour om ungdomar i riskzonen för missbruk och kriminalitet. Öppen för föräldrar, syskon, kompisar och andra som är oroliga att någon ung människa är på väg in i kriminalitet eller missbruk.

Hassela Helpline nås på 0200-220 555 kl 9-15 på vardagar och vissa kvällar, samt på www.hasselahelpline.se och info@hasselahelpline.se.


Tid: 2010-07-07, 13:00 - 13:30

Plats:

Internationella Torgets utescen, Silon, Hamnen, Visby, Gotland

Om tonåren i allmänhet och Internet och spel i synnerhet. Susanne Johansson, utbildningsansvarig Hassela Skåne, föreläser och samtalar.

//IT-ansvarig

Evidens är det som gäller

I dag är ledordet ”evidens” inom förebyggande och missbruksvård. Det är ordet som ska styra verksamheten om den ska bli tagen på allvar. Förra året inrättade Socialstyrelsen en avdelning för kunskap som ska ta fram och styra vilken kunskap som är lämplig för vård och omsorg.

Är kommunerna rustade för detta? Det handlar om att bygga upp en lokal kunskapsbas i samverkan med andra huvudmän. Långsiktighet krävs och organisationer som kan systematisera och organisera kunskap. Kommunerna präglas ofta mer av kortsiktighet där budgethållning är överordnade. Vården är inte bara centralt utan även lokalt politiskt styrd med politiskt inledda omorganisationer och förändringar i budgeten. Ständigt förändrade förutsättningar för arbetet försvårar långsiktig planering.
Aktuella kunskaper behövs, men främst förutsättningar att tillämpa kunskaperna i vardagen och på lång sikt.

Vägen för kommunerna är kanske att ge större och långsiktigt förtroende åt icke vinstdrivande organisationer som kan ackumulera och systematisera kunskap på längre sikt än politikerstyrda organisationer.
Det behövs en levande politisk debatt om förebyggande, missbruk och insatser och vardagspraktiken måste utformas med fokus på målgruppen.

//Verksamhetsansvarig

Nya droger

Till jouren Hassela Helpline kommer det ofta samtal som berör nya droger som inte är klassade som olagliga ännu. Enligt regeringens lagförslag ska tull och polis få rätt att beslagta droger som ännu inte är klassade som olagliga.

Det kommer hela tiden nya droger. Efter en tid blir några av dem klassade som narkotika. Statens folkhälsoinstitut har Regeringens uppdrag att bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av de varor som inte utgör läkemedel. Läkemedelsverket ansvarar, i sin tur, för de varor som också används som läkemedel. FHI samarbetar även med det Europeiska centret för narkotika och narkotikakontroll(ECNN).

Läser mer på drogportalen.se


Skrivet av IT-ansvarig för Hassela Helpline

Att förvänta sig det värsta av ungdomar och sedan ge dem alltför mycket makt.

Många, särskilt äldre, är rädda för att gå ut. Föremålet för rädslan är framför allt ungdomar som rör sig i grupper om fler än två.

Det är inte ovanligt att vi vuxna byter trottoar för att slippa möta ungdomar. Vi känner ett lätt obehag. Alla rapporter vi läser om rån och våldsamheter får oss att ta det "säkra" (den andra trottoaren) före det osäkra (att möta ungdomarna).

Det kan tyckas som en oskyldig handling, men i själva verket är just den typen av handlingar farliga. För det första sänder det signaler till ungdomarna inte bara att du är rädd av dig, utan också att det värsta man kan tänka sig av en annan människa, det förväntar du dig av dem. Ungdomar som helt fredligt och utan några onda avsikter bara går på en av våra gemensamma gator känner den förväntan. Och möter dem den förväntan tillräckligt många gånger riskerar det för ett fåtal av dem att bli en självuppfyllande profetia.

Dessautom låter vi alltför ofta bli att gå ut i våra bostadsområden om det hänger ungdomar där. Vi låter alltför ofta bli att säga ifrån när vi tycker att någon ung människa beter sig illa. Samma rädsla som gör att vi byter trottoar, gör att vi lämnar stora delar av den offentliga arenan helt till de unga.

De ungdomar som beter sig illa, får därigenom fritt spelrum, inget vuxet mostånd - och ett tyst godkännande från oss vuxna.

Så, om något av detta stämmer på dig, utmana din rädsla, gör dig kvitt massmedias svartmålning och ändra ditt beteende. Utan att bli helt blåögda, blir livet och människorna omkring oss mycket roligare och trevligare om de känner att vi förväntar oss det bästa av dem.

//
Fredrik Eklöf

Kommer du ihåg?

Hassela Helpline lyfter fram "Dagens Förebild" varje år!
Under Malmöfestivalen 2009 lyfte Hassela Helpline fram en eldsjäl varje dag.
Förebilderna kan vara en fritidsledare, en vaktmästare, en vän m.m.

Här kan du läsa några artiklar om 2009 års förebilder:
- Rappare hjälper unga på rätt spår
- Brobyggare på planen
- Fler artiklar finner du i pressrummet!

I år kommer Hassela Helpline att utse Dagens eldsjäl - någon som oförtrutet arbetar med de förebyggande frågorna. Vi kommer även att utse Dagens förebild - någon som inspirerar och berör oss utan att direkt arbeta med frågorna.

Några ord som kännetecknar hur en förebild kan vara; engagerad, positiv, rättvis, medmänsklig, bra lyssnare, stark, lever som man lär.

Hur skulle du beskriva en förebild?
Och vem tycker du ska nomineras i år? Föreslå någon på http://forebyggarna.blogspot.com



/skrivet av IT-ansvarig @ hasselahelpline.se 0200-220555

Reflektion kring prevention 2010

Hassela Solidaritet i Skåne deltar i Reflektion kring prevention 2010.

Idag är många engagerade i det förebyggande arbetet. Hur kan vi vidareutveckla samverkan mellan aktörer som idéburna organisationer, kommuner, landsting, stat och näringsliv?

Örebro universitet tillsammans med Socialstyrelsen inbjuder de som arbetar professionellt eller ideellt med alkohol- och drogförebyggande till den tredje reflektionskonferensen.

Medverkar gör forskare, politiskt ansvariga och sakkunniga inom såväl ideell som offentlig sektor och ger sin syn på preventionsarbete och samverkan. Fokus kommer att ligga på ett reflekterade möte och den utvecklande dialogen deltagarna emellan.


//IT-ansvarig

Första fyllan

Nu närmar sig en av årets stora helger för festande och supande bland ungdomar. Många unga kommer att testa sin första fylla och de planerar just nu för sitt festande. Samtidigt förstärks och samordnas förebyggande åtgärder av vuxna för att stävja och lugna alkohol och drog utsvävningar. I många kommuner blir det nattvandring av föräldrar, ökad polisnärvaro, samverkan mellan olika aktörer och med många vuxna på plats vill man kunna tygla fylleriet.

Hasselarörelsen har i närmare trettio års tid fört en hård kamp för att unga inte ska fara illa av alkohol och drogers inflytande. Hasselas Jourlinje Hassela Helpline kommer att hålla extra öppet för att kunna ta emot samtal från oroliga anhöriga under Valborg. Många års förebyggande och behandlande arbete har gett stor kunskap och erfarenhet inom rörelsen av de skadliga effekter som olika droger har, både för individen och ur ett samhälleligt perspektiv.

Det är djupt oroade föräldrar som hör av sig till oss. De har ofta en känsla av att saker har gått dem ut händerna och de vill få stöd i sin kamp för att vrida saker rätt. Jag hoppas på många vuxna ute på gator och torg under Valborg.
Hasselas jour kommer att vara öppen kl 11.00-23.00

//Verksamhetsansvarig

Ses offline?

Igår var jag och en kollega på ett seminarium som Ungdomsstyrelsen höll i. ”Ses offline” handlar om ungdomar, sex och internet. De presenterade sitt nya metodmaterial med samma namn. Det var ett mycket intressant och spännande seminarium där många tankar väcktes om hur man kan arbeta vidare med ungdomar och internet.

Den 19 april kl 16 sänds ett program på Kunskapskanalen som tar upp materialet och metoden. Och för den som är intresserad av att ta del av materialet finns det att beställa gratis på
www.ungdomsstyrelsen.se

//Utbildare

Kokain

Väldigt ofta syns nyheter om hur kokain är på väg att sprida sig i Sverige. Antalet unga kvinnor som missbrukar kokain ökar, priset sjunker, stora beslag görs, fler och fler dör beroende på kokain.

Jag undrar hur man informerar för att få människor att avstå från den här typen av lockelser. Tyvärr tyder mycket på att bäst fungerar förbud och att göra saker omöjliga att få tag i. Det är konstigt med oss människor att vi ibland drivs mot vår egen undergång. Att vi inte kan låta bli även om vi vet att det är farligt, till och med livsfarligt. Visst är det kul med spänning, men tyvärr är sällan droger spännande i längden och kokain till hör några av de mest beroendeframkallande drogerna.

Det finns stora utmaningar för alla vuxna som vill motverkar att unga människor hamnar snett…

//Verksamhetsansvarig

Vad gör du när din son kommer hem med polisen?

Telefonen ringde kl 03:30. Jag var ytterst yrvaken men hoppade snabbt upp ur sängen. På vägen mot telefonen kunde jag komma ihåg att ett av mina barn fattades. Han var på en fest med sina närmaste killkompisar. Jag hann tänka att han var fräck som ringde så sent för att be om skjuts hem. Men när jag svarade möttes jag av en röst som sa –Hej det är från polisen i Lund. På bråkdelen av en sekund lyckades jag föreställa mig det värsta… och pustade nästan ut när han sa. -Jag har din son här vi är på väg hem till er. Jag var tyst och ville höra fler tecken på att han var vid liv. – Vi är på väg hem till er och jag ville bara förvarna. Er son är anklagad för skadegörelse och brott och mot alkohollagen.

Jag var glad att min son levde samtidigt som jag var förbannad för att han tydligen hade gjort någon typ av skadegörelse. När polisen kom visade det sig att min som hade bidragit till en graffitimålning. Han hade blivit biten av en polishund på två ställen, hade blivit fråntagen sina kläder och kom i fängelse kostym. Kläderna är bevismaterial. Två civilklädda poliser berättade allt väldigt pedagogiskt. Hur polisen kommit tillplatsen, gripit min som och att han kommer bli åtalad. Han hade blivit skjutsad till sjukhuset och fått stelkramspruta. Vi som föräldrar ska vara med vid polisförhöret eftersom han inte är myndig. Hur ska man reagera som förälder? Hur skulle du reagera?

//Verksamhetsansvarig

Så tog sig Eddi ur drogmissbruket

Du kan läsa om Eddi och hur han tog sig ur sin tillvaro i kriminalitet och droger på aftonbladet.se . Nu har han slutat – och hjälper andra. Bland annat de som ringer Hassela helpline.

– Det är starkt av våga ringa, säger han, och hoppas att fler ska slå en signal.

Ungdomsåren var jobbiga för Eddi. Han hamnade tidigt i drogmissbruk.
– Jag har levt drogfritt sedan flera år tillbaka men var placerad i tolv olika behandlingshem mellan 12 och 19 års ålder, berättar han.

De flesta ställena gav honom en del bra hjälp. Men det räckte inte hela vägen.

Läs mer:
http://mediaupdate.se/sa-tog-sig-eddie-ur-misbbruket/

//verksamhetsansvarig

Tillsammans är vi starka

Det är härligt med Hassela Helpline, Hasselas jourtelefon och chatt. Den bygger på att många vill vara med och hjälpa andra. Jag tycker det ger kraft och hopp! Många vill svara i jourtelefonen eller vara med och bidra med gåvor. Människors empati och vilja att dela med sig är stor. Många söker en väg att bidra till att medmänniskor ska få ett bättre liv. Det är tryggt och hoppfullt. Och för många är det en självklar handling.

När jag svarar i jouren känner jag alltid hur mycket det betyder för dem som ringer att ha någonstans att vända sig.

Antalet som ger gåvor till Hassela Helpline ökar stadigt. Precis som antalet volontärer som svarar i jourtelefonen eller hjälper till att informera. Många ger varje månad även de som lever på studiemedel eller på små inkomster avstår en del varje månad för att ge andra unga människor en ljusare framtid.

Kanske du är en av dem som är med och bidrar. Sträck på dig och var stolt när du läser detta och tänk på att du bidrar till något viktigt.
Visst finns det hopp!

//Kommunikationsansvarig
ps om du vill veta mer www.hasselahelpline.se

Låt dom knarka ihjäl sig...eller...

I Danmark erbjuds sedan i måndags fri narkotika till heroinister som bedöms vara hopplösa fall. Det rör sig om 230 människor där myndigheterna kommit till slutsatsen att det enda som återstår är att låta dem knarka ihjäl sig. För dessa missbrukare finns alltså bara två alternativ: att sluta eller att knarka ihjäl sig.
Att ge dem knark vittnar om en hemsk människosyn. Det enda som samhället vill göra är att se till att de inte stör andra danskar under tiden
Det är viktigt att skapa samsyn runt knark i Norden. De kan vara hopplöst att jaga haschförsäljare i Skåne när man kan köpa cannabis öppet på andra sidan bron.
Här om dagen tog jag ett samtal i Hasselas jourtelefon Hassel Helpline. Det var en ung tjej som ville komma ifrån sitt cannabisberoende. Hon hade varit med om en haschpsykos för ett år sedan. Hon grät och berättade att ingen vet om hennes missbruk, ingen kan ana hennes problem, att hon inte kan sluta, att hon är rädd och att hon är en ”junky” som hon själv uttryckte det. För henne finns det också bara två alternativ: att sluta eller att gå vidare i en mardröm.
Det minsta samhället kan göra är att försvåra tillgängligheten av narkotika. Vi kan aldrig acceptera användning och måste bestämt avvisa de krafter som till exempel vill legalisera cannabisanvändning eller låta staten dela ut heroin till narkomaner.
Det måste finnas ett enat vuxensamhälle som förklarar faran med droger.
Tillsammans kan vi hindra att unga människor, som tjejen som ringde jouren, dras in i något som i början verkar spännande, roligt och helt ofarligt men slutar som en ångestfylld mardröm.
// Kommunikationsansvarig

Gör det i alla fall!

Här några tänkvärda ord från Moder Teresa, som jag brukar citera på utbildningar för kamratstödjare och skolpersonal:


Människor är ofta oresonliga, oförnuftiga och självupptagna. Förlåt dem i alla fall.

Om du är snäll kanske du anklagas för att ha själviska motiv. Var snäll i alla fall.

Om du har stor framgång i livet kommer du att få en del falska vänner och några sanna fiender. Var framgångsrik i alla fall.

Om du är ärlig och uppriktig kanske människor kommer att lura dig. Var ärlig och uppriktig i alla fall.

Det du har lagt många år på att bygga upp kan förstöras av andra över en natt. Bygg i alla fall.

Om du finner inre frid och glädje kanske en del blir avundsjuka. Var lycklig i alla fall.

Det goda du gör idag är ofta glömt i morgon. Gör goda saker i alla fall.

Ge världen det bästa du har, och det kommer aldrig att var tillräckligt. Ge världen ditt bästa i alla fall.

I slutändan handlar det om dig och Gud. Det handlade aldrig om de andra i alla fall.


~Skrivet på en vägg i Moder Teresas barnhem~


Det är en enkel och fantastisk beskrivning av att vara en ansvarsfull individ. Jag tror personligen inte på Gud, så för mig betyder den sista raden att livet inte handlar om vad de andra tycker om dig, utan om att du hittar din plats här i världen och ditt värde i dig själv.

/Utbildare & utvecklingsansvarig

Stör och berör

Ett av Hasselapedagogikens mest användbara pass är AB-karriären. Som vi använder passet är ordet karriär ett samlingsbegrepp för en människas hela utveckling såväl fysisk, psykisk, social som studie- och yrkesmässig. Din resa och dina lärdomar i livet, med andra ord.

En A-karriär brukar vi beskriva som ett schysst liv. Ett liv där individen har både handlingsutrymme och frihet att välja. De flesta vill ha samma saker i livet - även om det naturligtvis finns många variationer under de stora rubrikerna: familj, hem, arbete/studier. Tonåringar kan ibland se A-karriären som ett "svenssonliv" och ge uttryck för att det verkar både inrutat och tråkigt.

En B-karriär är motsatsen till ovanstående och kan beskrivas som ett liv där något annat styr individen och där handlingsutrymmet är oerhört begränsat. Ett tydligt exempel är ett liv som går ut på att fixa pengar för att fixa droger. Paradoxalt nog - med tanke på "svenssonlivet" ovan - så finns det inte många som lever en så inrutad tillvaro som en missbrukare, där varje minut handlar om drogen som har tagit kontrollen.

AB-karriären var alltså min trygga utgångspunkt till förra veckans föreläsningar. Och det gick över förväntan! När jag föreläser märker jag väldigt tydligt om och hur föreläsningen berör. Vad det beror på är inte alltid självklart eller enkelt att avgöra. En förutsättning är naturligtvis att jag har något att säga. Kanske handlar det om dagsform hos både mig och publiken. Men framförallt tror jag att det handlar om engagemang - att vilja - att brinna - att leva sig in i. Att själv låta sig bli både störd och berörd.

AB-karriären har skapats av våra ungdomar. Alla de unga som sedan 1969 berättat sina livserfarenheter, hur de hamnat i en B-karriär och hur deras drömmar om en framtid - en A-karriär ser ut. Det går helt enkelt inte att värja sig för de känslor som passet väcker. Valet blir istället att bejaka känslorna, att använda dem och att återskapa dem - i hopp om att det gör skillnad för någon som lyssnar. //Utbildare

Förebilder

I vårt projekt Tjej- och killcoacher strävar vi efter att de ungdomar som är engagerade ska bli bra förebilder. Oftast är de redan bra förebilder eftersom de vill ge tillbaka till andra, visa att de kan vara ett stöd för de yngre och dela med sig av de erfarenheter de har av livet. Att ha en bra förebild kan vara livsviktig, att man som ungdom har en person som man kan se upp till. Det är synd att det finns så många människor i media som förstoras upp till något de inte är och att unga tjejer följer dem minutiöst.

En känd bloggerska har nyligen förstorat brösten och sådana här och liknande händelser läser unga och påverkbara tjejer varje dag. Är det en bra förebild? Att se upp till tjejer som inte anser att de duger som de är? Det är tråkigt att läsa om sådant när man varje dag arbetar med förebildarskap och strävar efter att själv vara en positiv förebild. Vi försöker få ungdomar att känna att de duger som de är. Och att det är okej att säga nej och vara den man vill vara.

Vi är väldigt stolta över våra coacher som vi ser utvecklas under utbildningens gång till positiva förebilder, en förebild som unga tjejer kan se upp till utan negativa konsekvenser på varken självkänslan eller självförtroendet.

//Projektledare