Reflektion kring prevention 2010

Hassela Solidaritet i Skåne deltar i Reflektion kring prevention 2010.

Idag är många engagerade i det förebyggande arbetet. Hur kan vi vidareutveckla samverkan mellan aktörer som idéburna organisationer, kommuner, landsting, stat och näringsliv?

Örebro universitet tillsammans med Socialstyrelsen inbjuder de som arbetar professionellt eller ideellt med alkohol- och drogförebyggande till den tredje reflektionskonferensen.

Medverkar gör forskare, politiskt ansvariga och sakkunniga inom såväl ideell som offentlig sektor och ger sin syn på preventionsarbete och samverkan. Fokus kommer att ligga på ett reflekterade möte och den utvecklande dialogen deltagarna emellan.


//IT-ansvarig

Droga med måtta

I Ungern har man nyligen startat upp ett drogpreventivt projekt i form av en onlinedagbok. Tanken är att man i denna onlinedagbok ska kunna dokumentera sitt droganvändande och betygsätta ruset som man fick av det. Därmed ska man själv inse att en överdriven drogkonsumtion leder till en tråkigare upplevelse.

Projektet redovisades stolt av den ungerska delegationen vid en internationell konferens om ungdomar och drogvanor som jag deltog i under helgen. Genom att använda sig av ett ungdomligt forum ska man nå ut till unga missbrukare. Man ska få ut information till grupper som själva inte erkänner sitt missbruk.

Den svenska delegationen såg förfärat på anförandet. All forskning visar att denna typ av verksamhet är antingen verkningslös eller direkt skadlig. Det leder till en drogliberalisering, en syn på droger som någonting roligt och ofarligt. Det leder till att man hoppar mellan droger, för att hitta nya och starkare upplevelser. Framförallt är det en fruktansvärd förenkling av ett fysiskt och psykiskt beroende. Att tro att ett rus kan betygssättas i en 10-gradig poängskala är ett hån mot alla som sitter fast i ett missbruk.

Man förstår inte missbrukaren på detta sätt. Man når inte fram till missbrukaren. Allt man gör är att bekräfta missbruket och socialt legitimisera droganvändning. Vi vet, vi har erfarenhet och data. Vi har genom tiderna sett vad drogliberala tendenser i samhället har lett till och vad det fortsätter att ställa till med.

Debatten gick vilt till och de ungerska representanterna som också var konferensvärdar fick det hett mellan öronen. Men snart tystades debatten ned av moderatorerna. Orsaken: brist på tid.

Efteråt gick jag fram till en av representanterna och försökte få ett svar. Det är samma svar som man alltid hör: måttlig konsumtion med ett påbyggt säkerhetsnät. Droger är någonting kul och naturligt, det är inte alls farligt, ett fysiskt heroinberoende går ju över efter två veckor.

Det är en sak att höra detta från någon flummig drogliberal, men att höra det från en högt uppsatt i det drogpreventiva arbetet i Ungern är skrämmande. Man förstår inte att detta perspektiv leder till en syn där man kan fritt hoppa mellan droger utan att behöva oroa sig för konsekvenserna. Alla kan ju ”kontrollera” sitt missbruk. Men det leder till hårdare droger, ett fysiskt och psykiskt beroende, sociala omvälvningar och nya kontaktnät. Snart är man fast i träsket med allt vad det innebär av stigmatisering, social problematik och brända broar.

”Men”, menade han, ”det händer ju inte alla.”

Nej, men det händer 10 % av befolkningen. Var tionde människa. Är det värt det?

Det finns ingen måttlig konsumtion. Massans måttlighet leder alltid till någons överdrift.

//Pressekreterare

Beroende och belöningssystemet

Förra veckan så jag på Malou von Sivers program Efter tio, hela veckan hade hon vikt år temat beroende. Det var allt från spelmissbruk, socker och matberoende, sexmissbruk till tobak, droger, alkohol. Olika människor intervjuades om sina beroenden och en av Sveriges främsta hjärnforskare, Lars Olson, om beroende som kronisk hjärnsjukdom, försökte förklara det mer teoretiskt vad som händer med hjärnan och dess belöningssystem.
Han sade att utan belöningssystemet skulle vi inte överleva, vi måste få en kick av att äta, sova, motionera och ha sex, utan denna kick skulle mänskligheten dö ut ganska snabbt. Beroende handlar inte om att man har ”dålig karaktär” utan är en kronisk sjukdom som sitter i hjärnan. När man utvecklar ett beroende förändras hjärnbarken och har man inte rätt verktyg att bekämpa beroendet med blir man maktlös. Det är inte bara droger och alkohol vi kan bli beroende av. Spel, arbete, mat och sex kan förstöra livet om man har en beroendepersonlighet. Att bryta ett sådant beroende kan vara svårare än drogmissbruk – för hur lever man utan mat, sex eller arbete?
Han gav till sist några råd om hur man eventuellt kan komma över sitt beroende och det var att få en ännu högre kick, till ex genom förälskelse, frälsning eller gå på skratt terapi. Men hur lätt är det när man vill behålla sin ”gamla gubbe” och inte har lust att gå i kyrkan? Får jag problem så blir det skratterapi för mig.
Här kommer ett intressant inslag/länk av hjärnforskaren, Lars Olsson, om beroende, det är inte allt för långt och jag kan varmt rekommendera det.

http://www.tv4play.se/aktualitet/efter_tio?videoId=1.1530469

//Layoutare

Om att komma försent i tid

Förra veckan var jag på en mycket intressant föreläsning på Malmö högskola. Det var Bengt Svensson, forskare på Lunds universitet som föreläste om sin forskning om tungt narkotikamissbruk.

Han har under flera år följt missbrukare i deras vardag och utifrån sin forskning skrivit flera olika böcker. Svensson har även varit yrkesverksam socionom under flera år och delade med sig av sina erfarenheter som socialarbetare under 70 och 80-talet då de tunga drogerna kom till Malmö.

Som socionomstudent är det alltid intressant att få höra praktiker berätta om sitt arbete. Men det var speciellt en sak som han sade som fick mig att fundera; socialt arbete handlar om att komma försent i tid. Detta är något som jag tror i många fall stämmer, självklart är det bättre att komma försent i tid än att inte komma med hjälp alls. Men målet är ju att fånga upp de som behöver hjälp redan innan det blir försent, det preventiva arbetet med unga människor är i många fall avgörande. Det preventiva arbete som genom föreläsningar, utbildningar och ungdomscoachprojekt bedrivs från det här kontoret spelar stor roll! /Socionompraktikant