Förebyggande arbete viktigare än någonsin

Enligt tullverket har spritbeslagen stigit med 71 % det senaste året och även många olika sorts narkotikabeslag har också ökat. Vi föräldrar får verkligen ha våra öron och ögon öppna hela tiden och se till att våra ungdomar mår bra och kan stå emot trycket från alkohol och droger.

Jag tror att vi vuxna ihärdigt skall visa vad härligt ett friskt drogfritt liv kan vara och att vi måste ta varje chans vi har att informera om drogers negativa påverkan på både kropp och ”själ”. Upprepning, upprepning och ytterligare upprepning (eller som ungdomar kallar det – tjat).
Även skolorna borde få betydligt ökade resurser att kunna få utbildade föreläsare som undervisar våra ungdomar i ämnet och få ungdomarna att öppet diskutera ämnet om och om igen och på så sätt sudda ut den absurda idén att droger skulle vara något coolt eller spännande.

Endast när ungdomarna själva väljer bort droger och väljer att leva sunt och drogfritt så gör dom det och ökar på så sätt sina chanser att leva utan missbruk även i vuxenålder.
Varför inte en ”vit” jul för hela familjen med massor av roliga gemensamma mysstunder, vi föräldrar borde ju föregå med ett gott exempel, det kan vara steg nummer ett i det viktiga förebyggande arbetet.

//Layotare

Hedersrelaterat våld och missbruk

Jag var på ett seminarium som handlade om hedersrelaterat våld och en del av dess konsekvenser som är missbruk och kriminalitet för unga tjejer. Man pekade på att de unga tjejerna med utländskt bakgrund som är utsatta av hedersrelaterat våld hamnar lätt i missbruk av alkohol, droger och kriminalitet. De flickor som tar steget att rymma hemifrån drabbas lätt av ångest, psykisk ohälsa, känner sig oroliga, är deprimerade, isolerade, känner utanförskap eftersom det är oerhört skrämmande att bryta mot de inlärda normerna och överge de människor som de känner bäst.

Dessa unga kvinnor som växer upp i hederstänkande familjer är starkt bundna till sina föräldrar och det är svårt för dem att hantera brytningen från familjen och att få den frihet de inte är vana vid. Det kan leda till att de hamnar i utsatta situationer som till exempel drogmissbruk, skadar sig själva eller drabbas av självmedicinering genom sprit eller droger. De umgås med kriminella män och hamnar lätt i prostitution. Det handlar om traumatiska upplevelser som utanförskap, identitetslöshet och ensamhet och om den psykiska ohälsa som dessa unga tjejer hamnar i.

// Administratör

Våga skvallra för ungdomarnas skull

En far och hans unga son greps på bar gärning när de langade alkohol till unga under skolavslutningen i juni skrev Aftonbladet den 14 augusti.
I deras mobiler fann polisen tusentals spritbeställningar och många av köparna var mellan 15 och 18 år.

Äntligen tänkte jag, äntligen har någon åkt fast som ”snyltar” på ungdomarna och riskerar deras hälsa bara för att själva tjäna pengar.
Jag frågade en gång min tonårsdotter om hon visste något nummer till en bilburen langare och hon sade att hon hade inget nummer men i skolan var det flera som hade olika nummer till langare i sina mobiler. Min man tog upp detta problem på ett föräldermöte i skolan och ifrågasatte om vi föräldrar skulle regelbundet gå igenom barnens mobiler men fick mothugg av de flesta andra, integritetskränkande och omoraliskt fick han höra.

Så vad gör man då om man vill ”mota Olle i grind” och värna om ungas hälsa, om så många föräldrar vill blunda för problemet och hoppas deras barn låter bli alkoholen. Håll dina ögon och öron öppna! Och våga skvallra när du får tag i dessa telefonnummer, orka/våga bry dig om ditt barn och alla andra tonåringar.

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7619077.ab

Invandrarungdomars situation i Rosengård

Igår torsdag 22 juli Läste jag en artikel i DN.se som handlade om ungdomars problem i Rosengård. Enligt några av de stadsdelsvärdar är läget i Rosengård mycket värre då man knappast ser någon ljusning. De hävdar att ungdomsgäng ofta samlas runt skolorna, kyrkogårdarna, parkvägarna och i gångtunnlarna. På dessa platser är folk rädda. En av stadsdelsvärdarna säger att vi måste stoppa problemen nu hos de unga annars kan det blir värre när barnen här blir äldre .Det varit många väskryckningar och en del slagsmål. De tycker att orsakerna till att ungdomar ägnar sig åt skadegörelse är att barnen har fått en dålig uppfostran, eller föräldrarna inte bryr sig, har problem hemma, eller att ungdomar vill imponera och därför skolkar. Fredrik Andersson, närpolischef, säger att Rosengårds ungdomar begår de flesta brotten på andra ställen i staden. De senaste två månaderna har det gripits 49 personer från Rosengård som är misstänkta för narkotikabrott. I Rosengård finns sex eller sju gäng med unga kriminella. Fredrik säger att framtiden inte ser så bra ut. Man pratar mycket om integration, men Rosengård segregeras allt mer. Han menar att något radikalt måste bryta trenden. Utanförskapet är omfattande, ungdomarna har urusla skolbetyg, och inget hopp om bra jobb i framtiden. Många bor mycket trångt. Fredrik säger att 500 ungdomar lämnar grundskolan varje år utan godkända betyg. Invandrarnas barn är överrepresenterade i den gruppen. Den här gruppen kan få stora problem i framtiden, många saknar förebilder och de hamnar i mitt emellan två kulturen med svårigheter att identifiera sig och finna sig till rätta i någon av dem. Många ungdomar talar svenska enbart under lektionerna i skolan. Vi möter människor, både flickor och unga kvinnor som under sina studier tillägnar sig andra värderingar än vad dominerar inom deras familjer. De kommer inte att underkasta sig i familjens regler, och 800 ungdomar i stadsdelen är utsatta för våld i familen.

//Administratör

Föreningslivet som skyddsfaktor

Vi som arbetat med ungdomar och missbruksproblematik i flera decennier vet att vem som helst, oavsett härkomst eller social status, kan ramla ner i ett missbruk. Men vi kan samtidigt märka att det finns vissa tendenser som gör sannolikheten större eller mindre. Vi kallar detta för skyddsfaktorer och riskfaktorer.

Att växa upp i en familj som har en liberal syn på alkohol och narkotika är exempelvis en riskfaktor. En annan är att vara invandrande från ett annat land. Tyvärr är det så idag att människor med invandrarbakgrunder lider större risk att hamna i missbruk än de som har svensk bakgrund.

Vi vet att detta inte har med vilken kultur man kommer ifrån, eller vilken färg man har på skinnet. Det handlar om att man inte kan ta sig in i samhällsgemenskapen, att man hamnar utanför. Det kan bero på språksvårigheter eller okunskap, men det kan också bero på intolerant bemötande från omvärlden.

Vi har märkt att föreningslivet är en av de största skyddsfaktorerna. Sällan hamnar någon föreningsaktiv i ett allvarligt missbruk. Detta handlar om att föreningen blir nästan som en garant för att komma in i samhällsgemenskapen.

Därför startar Hassela nu ett projekt för att hjälpa nyanlända ungdomar från andra länder in i samhällsgemenskapen. Vi visar dem det svenska föreningslivet, vi hjälper att bygga upp skyddsfaktorer samtidigt som ungdomarna får en meningsfull fritid.

Projektet startar hösten 2010 i samarbete med IVIK-program i Malmö, Göteborg och Stockholm. IVIK-program är introduktionsprogram för invandrare som gör det möjligt att nå grundläggande gymnasiebehörighet.

//Pressekreterare

Evidens är det som gäller

I dag är ledordet ”evidens” inom förebyggande och missbruksvård. Det är ordet som ska styra verksamheten om den ska bli tagen på allvar. Förra året inrättade Socialstyrelsen en avdelning för kunskap som ska ta fram och styra vilken kunskap som är lämplig för vård och omsorg.

Är kommunerna rustade för detta? Det handlar om att bygga upp en lokal kunskapsbas i samverkan med andra huvudmän. Långsiktighet krävs och organisationer som kan systematisera och organisera kunskap. Kommunerna präglas ofta mer av kortsiktighet där budgethållning är överordnade. Vården är inte bara centralt utan även lokalt politiskt styrd med politiskt inledda omorganisationer och förändringar i budgeten. Ständigt förändrade förutsättningar för arbetet försvårar långsiktig planering.
Aktuella kunskaper behövs, men främst förutsättningar att tillämpa kunskaperna i vardagen och på lång sikt.

Vägen för kommunerna är kanske att ge större och långsiktigt förtroende åt icke vinstdrivande organisationer som kan ackumulera och systematisera kunskap på längre sikt än politikerstyrda organisationer.
Det behövs en levande politisk debatt om förebyggande, missbruk och insatser och vardagspraktiken måste utformas med fokus på målgruppen.

//Verksamhetsansvarig

Spela mer fotboll!

Jag är, till mångas besvikelse, totalt ointresserad av fotboll och kommer nog aldrig att förstå vitsen med att springa runt på en plan för att jaga en boll. Och att man dessutom kan få så mycket pengar för det är ännu svårare för mig att greppa.

Men en sak förstår jag med fotboll. Det är helt klart en lagsport! Kan man inte kommunicera med sina medspelare i sitt lag är det kört från början. Vilket gör det hela lite lite mer intressant att studera även om det i grunden är en tråkig sport.

Kommunikation är en stor del av förutsättningarna för att ett samhälle ska utvecklas i en positiv riktning. En del filosofer pratar om terrorismen som den mest extrema formen av brusten kommunikation. I det fallet; brusten kommunikation mellan västvärlden eller i-världen och utvecklingsländerna. Men brusten kommunikation kan uppstå i våra närmaste relationer, i en familj, en skolklass, mellan olika grupperingar i vårt samhälle eller mellan olika delar av en skola etc. När kommunikationen brister för oss uppstår ofta någon form av "mini-terrorism", kanske som någon aggression eller destruktiv handling.

När vi på Hassela är ute på skolor och föreningar och informerar föräldrar om tidiga varningssignaler på missbruk och hur vi kan hjälpas åt att förebygga att de uppstår, så har vi ett mycket uppskattat pass som heter "fotbollsmatchen". Som du kanske redan räknat ut så handlar passet om hur vi vuxna kommunicerar, eller, i många fall, inte kommunicerar med varandra gällande våra barn. Vi vet helt enkelt inte vilka våra barns kompisars föräldrar är, vad deras skolkurator heter eller vilka andra vuxna som finns runtomkring dem dagligen. Genom att ta upp kommunikationen med de andra vuxna, i ett förebyggande syfte, så skapar vi många så kallade skyddsfaktorer för våra barn. Det kan vara mycket enkla saker som faktiskt förändrar livsvillkoren för en del unga.

Under detta året har vi en särskild satsning på föreningarna i Malmö med omnejd. Om du som läser det här har kontakter på någon förening som skulle uppskatta en information från Hassela Helpline är ni välkomna att kontakta oss. www.hasselahelpline.se

//Projektkoordinator

Alkohol som hinder för utveckling

Ofta brukar vi dela in argumenten för en restriktiv alkohol och drog-politik i två kategorier; de som handlar om de medmänskliga etiska eller moraliska aspekterna på individnivå och de som handlar om de rent samhällsekonomiska. Eftersom jag tycker att det är oförsvarbart från samhällets sida att låta människor gå ner sig i missbruk. Och eftersom jag vet vad forskningen visar att missbruket kostar vårt samhälle ekonomiskt, så anser jag att båda kategorierna av argument är lika relevanta.

I vissa kretsar kan man ibland upplevas som lite väl krass om man pratar om vad missbruket faktiskt kostar samhället istället för att bara prata om hur fruktansvärt tragiskt det är för varje individ som drabbas av ett missbruk. Och självklart är det oerhört tragiskt både för missbrukaren själv men även för alla runt omkring. Men vi bör även våga lyfta frågan på ett samhällsekonomiskt plan emellanåt för att öppna våra ögon för vad missbruket har för andra effekter för oss alla.

Just detta gjorde nyligen Gudrun Schyman i ett inlägg under "aktuella frågor" i Sydsvenskan den 16 maj under rubriken "Bakfyllans höga pris".

Hon börjar sin text med att referera till den senast presenterade kalkylen i Svenska Dagbladet den 12 maj. Enligt den kalkylen är samhällskostnaden för alkoholen minst 50 miljarder kronor. Hälften av den kostnaden är för vård av beroende. Den andra hälften är det som är relaterat till alkoholens konsekvenser i form av olyckor, frånvaro från jobbet och att vi presterar 25% sämre än vad vi annars hade gjort. Schyman avslutar sitt inlägg med att beskriva hur det idag, utan att överdriva, är högst relevant att tala om alkoholen i termer av hinder för utveckling, både på den personliga, företagsmässiga och på den samhälleliga nivån.

Jag hoppas att Schymans inlägg kan skapa en fortsatt debatt om hur den ökade tillgängligheten av alkohol för allmänheten i Sverige kan få effekterna av hinder för utveckling på en företagsmässig och samhällelig nivå. Att det kan upplevas som ett stort hinder för utveckling på den personliga nivån är inte riktigt lika tabu i debatten. Alla tre aspekterna är viktiga att lyfta och förhoppningsvis kan vi komma förbi de känslor av obehag som väcks när vi måste ifrågasätta vårt eget konsumerande och vår egen inställning till alkohol även om vi inte anser oss vara missbrukare eller alkoholister.

//Projektkoordinator

Droga med måtta

I Ungern har man nyligen startat upp ett drogpreventivt projekt i form av en onlinedagbok. Tanken är att man i denna onlinedagbok ska kunna dokumentera sitt droganvändande och betygsätta ruset som man fick av det. Därmed ska man själv inse att en överdriven drogkonsumtion leder till en tråkigare upplevelse.

Projektet redovisades stolt av den ungerska delegationen vid en internationell konferens om ungdomar och drogvanor som jag deltog i under helgen. Genom att använda sig av ett ungdomligt forum ska man nå ut till unga missbrukare. Man ska få ut information till grupper som själva inte erkänner sitt missbruk.

Den svenska delegationen såg förfärat på anförandet. All forskning visar att denna typ av verksamhet är antingen verkningslös eller direkt skadlig. Det leder till en drogliberalisering, en syn på droger som någonting roligt och ofarligt. Det leder till att man hoppar mellan droger, för att hitta nya och starkare upplevelser. Framförallt är det en fruktansvärd förenkling av ett fysiskt och psykiskt beroende. Att tro att ett rus kan betygssättas i en 10-gradig poängskala är ett hån mot alla som sitter fast i ett missbruk.

Man förstår inte missbrukaren på detta sätt. Man når inte fram till missbrukaren. Allt man gör är att bekräfta missbruket och socialt legitimisera droganvändning. Vi vet, vi har erfarenhet och data. Vi har genom tiderna sett vad drogliberala tendenser i samhället har lett till och vad det fortsätter att ställa till med.

Debatten gick vilt till och de ungerska representanterna som också var konferensvärdar fick det hett mellan öronen. Men snart tystades debatten ned av moderatorerna. Orsaken: brist på tid.

Efteråt gick jag fram till en av representanterna och försökte få ett svar. Det är samma svar som man alltid hör: måttlig konsumtion med ett påbyggt säkerhetsnät. Droger är någonting kul och naturligt, det är inte alls farligt, ett fysiskt heroinberoende går ju över efter två veckor.

Det är en sak att höra detta från någon flummig drogliberal, men att höra det från en högt uppsatt i det drogpreventiva arbetet i Ungern är skrämmande. Man förstår inte att detta perspektiv leder till en syn där man kan fritt hoppa mellan droger utan att behöva oroa sig för konsekvenserna. Alla kan ju ”kontrollera” sitt missbruk. Men det leder till hårdare droger, ett fysiskt och psykiskt beroende, sociala omvälvningar och nya kontaktnät. Snart är man fast i träsket med allt vad det innebär av stigmatisering, social problematik och brända broar.

”Men”, menade han, ”det händer ju inte alla.”

Nej, men det händer 10 % av befolkningen. Var tionde människa. Är det värt det?

Det finns ingen måttlig konsumtion. Massans måttlighet leder alltid till någons överdrift.

//Pressekreterare

Första fyllan

Nu närmar sig en av årets stora helger för festande och supande bland ungdomar. Många unga kommer att testa sin första fylla och de planerar just nu för sitt festande. Samtidigt förstärks och samordnas förebyggande åtgärder av vuxna för att stävja och lugna alkohol och drog utsvävningar. I många kommuner blir det nattvandring av föräldrar, ökad polisnärvaro, samverkan mellan olika aktörer och med många vuxna på plats vill man kunna tygla fylleriet.

Hasselarörelsen har i närmare trettio års tid fört en hård kamp för att unga inte ska fara illa av alkohol och drogers inflytande. Hasselas Jourlinje Hassela Helpline kommer att hålla extra öppet för att kunna ta emot samtal från oroliga anhöriga under Valborg. Många års förebyggande och behandlande arbete har gett stor kunskap och erfarenhet inom rörelsen av de skadliga effekter som olika droger har, både för individen och ur ett samhälleligt perspektiv.

Det är djupt oroade föräldrar som hör av sig till oss. De har ofta en känsla av att saker har gått dem ut händerna och de vill få stöd i sin kamp för att vrida saker rätt. Jag hoppas på många vuxna ute på gator och torg under Valborg.
Hasselas jour kommer att vara öppen kl 11.00-23.00

//Verksamhetsansvarig

Bagatellisera inte missbruk!

De flesta besitter liknande bilder av missbrukare. Slitna, skitiga uteliggare som håller till vid Sveriges knutpunkter och parker. Bilden av en missbrukare är bilden av en fullständigt utslagen individ som lämnat allt annat runt omkring sig. Det är en stigmatiserad bild som sitter så hårt rotat att när den hotas är vi sällan beredda att omvärdera.

När så personer i ens omgivning faller ner i drog- eller alkoholträsket förefaller det inte som missbruk. Man ser inte den totala utslagningen, uteliggaren i gatuhörnet. Då blir det lätt att avfärda ett beroende hos ens polare, morsa eller son. Det är inte missbruk, det är bara ett litet kontrollproblem. Inte ens ett återfall från en diagnostiserad alkoholist eller narkoman är ett egentligt återfall. Personen är ju så glad, det är fest, han eller hon har bara en liten svacka, det kommer lösa sig av sig själv.

Men ett missbruk löser sig inte av sig själv. Ett drogberoende är en enorm dragningskraft, inte bara från en drog utan från en hel livsstil – med vänner, sysselsättning och rutiner. Det kräver enorma ansträngningar att effektivt ta sig ur ett missbruk eller ett återfall. Det är energi som en missbrukare oftast inte besitter själva.

Missbruk är runt omkring oss hela tiden. Inte bara genom alkoholisterna i stadsparken, men alltför ofta hos dina egna nära och kära. Bagatellisera inte deras missbruk.

/Pressekreterare

Hassela Helpline i media

Hassela Solidaritet i Skåne lanserade en chattlinje den 24 december 2009, jouren har fått mycket uppmärksamhet från media sedan dess. Här kan du lyssna på ett antal radiointervjuer.

För att kontakta jouren, chatta via hasselahelpline.se
eller ring 0200-220 555.

Intervju med Jenny Anderberg
Radio Prime

Intervju med Fredrik Eklöf

Radio Ljungby

Intervju med Susanne Johansson

Radio Active 103.9, FRE 19/2
del 1

del 2

//IT-ansvarig

Varför dricker du alkohol?

Det ska serveras alkohol i alla möjliga sammanhang idag. Vi håller på och planerar för Almedalsveckan i sommar. Där serverar var och varannan lobbyist gratis alkohol. Man är rädd att inte bli omtyckt om man låter bli.

Min sambo är för tillfället på utbildning för sjukvårdspersonal. Läkemedelsföretaget bjuder efter föreläsningen på tapas och enorma mängder vin och öl. Och ingen reagerar. Det är helt naturligt för de allra flesta.

Min sambo sade att hon hade nog inte heller tänkt på det, om det inte var för att hon vet att jag aldrig dricker.

Men för väldigt många har vinkänneri och en favoritsort av öl blivit status. Min bild är att en del t.o.m. känner sig lite kulturella när de tar ett glas vin efter en tuff arbetsdag.

Jag tycker att både öl och vin kan vara gott. Men jag slutade dricka alkohol för 14 år sedan av flera skäl:

Jag vill minimera intag av substanser som förvränger mitt sätt att uppfatta verkligheten. Är jag t.ex. nerstämd av något, vill jag inte döva det med någon centralstimulerande substans, utan ta itu med själva problemet. Vågar jag inte släppa loss på en fest utan lite alkohol, vill jag bearbeta den nervositeten eller otryggheten istället för att döva den med alkohol.

Jag vill minimera tillgången till alkohol för de människor som har lätt för att bli beroende, både för deras skull, för deras barns och anhörigas skulle och för att det kostar samhället en massa pengar. Jag har sett vad det kostar hos släktingar. Jag har sett vad det kostar för barn.

Jag vill minimera tillgången för ungdomar. Många ungdomar som testar en olaglig drog gör det när de redan är påverkade av alkohol. Utan alkohol i kroppen är de smarta nog att låta bli.

Det mest effektiva sättet att minska alkoholskadorna i ett samhälle är att minska tillgängligheten. Ju fler vi är som låter bli, desto lättare blir det att minska tillgängligheten. Då blir det de som dricker som behöver förklara varför de dricker, istället för tvärtom. Då blir det också lättare att bedriva en restriktiv alkoholpolitik.

"Ja, men jag blir inte beroende", säger en del.

Bra för dig, säger jag. Då kan du fundera på att låta bli alkohol, inte för din skull, utan för alla dem som lider av det.

Kokain

Väldigt ofta syns nyheter om hur kokain är på väg att sprida sig i Sverige. Antalet unga kvinnor som missbrukar kokain ökar, priset sjunker, stora beslag görs, fler och fler dör beroende på kokain.

Jag undrar hur man informerar för att få människor att avstå från den här typen av lockelser. Tyvärr tyder mycket på att bäst fungerar förbud och att göra saker omöjliga att få tag i. Det är konstigt med oss människor att vi ibland drivs mot vår egen undergång. Att vi inte kan låta bli även om vi vet att det är farligt, till och med livsfarligt. Visst är det kul med spänning, men tyvärr är sällan droger spännande i längden och kokain till hör några av de mest beroendeframkallande drogerna.

Det finns stora utmaningar för alla vuxna som vill motverkar att unga människor hamnar snett…

//Verksamhetsansvarig

Alkohol och unga

Alla vet att alkohol skadar hälsan. Ändå är det få som tänker på att det faktiskt handlar om en drog med allvarliga risker. Alkohol och berusning ses ofta som ett naturlig del av det svenska samhället. För många tonåringar tillhör det också det normala att festa och bli full. Det som oroar många föräldrar är att tonåringar börjar dricka allt tidigare och allt mer.

Den första fyllan brukar komma förr eller senare och behöver inte innebära att tonårigen har problem. De som mår riktigt dåligt i samband med sin första kontakt med alkohol brukar lära sig att hantera alkoholen bättre nästa gång. Om din tonåring blir riktigt dålig upprepade gånger bör du som förälder reagera.

En del tonåringar experimenterar genom att blanda alkohol med olika sorters läkemedel. De tror att de blir snabbare berusade om de stoppar i sig några huvudvärkstabletter till spriten. Det har också blivit vanligt att blanda alkohol med narkotiska läkemedel som lugnande medel och sömntabletter, främst Rohypnol. Det är både farligt och kan vara en inkörsport till ett missbruk.

Källa: Vårdguiden

//Administratör & ekonomi

Alkoholreklam ökar i TV

Trots förbud för alkoholreklam i svensk tv och radio, så ökade tv-sänd marknadsföring för alkohol med 26 procent ifjol. Det är Kanal 5, TV3 och MTV som sänder via London till Sverige som står för ökningen.

Det visar nya Sifo-siffror över reklam i medier. Se rapporten här!

Totalt köptes reklam för 435 miljarder kronor i fjol, varav alkoholreklam stod för 415 miljoner kronor.

Forskning visar att särskilt ungdomar påverkas av alkoholreklam. Flera EU-studier tyder på att reklamen gör att ungdomar i ökad utsträckning gör tidigare alkoholdebut och dricker mer. Krav reses nu att alkoholtrycket i marknadsföring mot ungdomar måste begränsas. Brittiska läkarsällskapet anser att alkoholreklam helt ska förbjudas i medierna.

Se även EU-upplysningens regler om Alkoholreklam.

//IT-ansvarig

Vissa saker funkar helt enkelt inte...eller?

Pedagogiska utmaningar finns det gott om. Alldeles säkert kan största delen av lärarkåren hålla med om detta. Att inför drygt hundra 16-åringar föreläsa om attityder kring alkohol och droger - ja, det låter sig helt enkelt inte göras, skulle de flesta erfarna pedagoger och föreläsare hävda. Och jag är fullt benägen att hålla med. Med ynka 60 minuter per grupp på mig och med en blandad grupp tonåringar som "tvingats" till aulan, är det inte utan att den stackars föreläsarens (mitt) inre fladdrar och att knäna viker sig.

Jag tror fullt och fast på de pedagogiska verktyg som jag har att tillgå i form av en genomarbetad ledarutbildning, vår organisations långa erfarenher av missbruk och ungdomar, samt budskapets oerhörda viktighet. Men det hindrade inte mig från att tänka ganska nattsvart kring resultatet - effekten. Hur ska jag nå publiken? Vilken vinkel kommer att skapa genomslag? Blir detta inte enbart en tillfällig vaccination som glöms bort i samma stund något annat ämne på schemat tar över? Är det inte slöseri med - i detta fall - skolans pengar?

Idag är det dagen efter Den Stora Utmaningen.

På tisdag berättar jag hur det gick. //Utbildare

Unga som dricker mycket klarar skolan sämre i Danmark

Danska Sundhedsstyrelsen och Kræftens Bekæmpelse har låtit genomföra en undersökning bland unga danskar. Ur rapporten, MULD 2008, framgår bland annat att unga som dricker mycket presterar sämre i skolan.

Var tredje svarade uppgav att alkohol påverkar deras skolgång eller jobb på ett negativt sätt. Samtidigt framgick att de som konsumerar mycket alkohol skolkar betydligt oftare än de som konsumerar mindre.

Även andra negativa aspekter av alkoholbruk framgick, till exempel har var tionde ung man varit involverad i olyckor, tvingats uppsöka sjukhus, hamnat i trubbel med polisen eller kört fordon alkoholpåverkad.

Läs rapporten här. http://www.sst.dk/publ/Publ2009/CFF/Unge/MULD2008.pdf



/Volontär

Varannan vatten

Nu i vecka 28 och 29 går tennisveckorna i Båstad av stapeln. I år har Båstads kommun, Statens foklhälsoinstitut och de lokala krögarna bestämt sig för att tillsammans genomföra kampanjen Varannan Vatten. Konceptet kommer ursprungligen från Gotland där kampanjen haft stor genomslagskraft.

Anledningen till detta är att man vill minska antalet överförfriskade besökare på tennisveckorna. Från tidigare år vet man att det förekommer mycket fylla under veckorna, både bland semesterfirare ute på gatorna och hos krogbesökarna. Under kampanjen kommer gratis vatten att delas ut, dels inne på krogarna men även ute på gatan. Både politiker, kommunala tjänstemän och andra som visat intresse kommer att hjälpa till med vattenutdelningen.

Detta är något som borde vara en självklarhet på alla större evenemang där det förekommer mycket festande. Det borde även vara en självklarhet att krogar och restauranger INTE tar betalt för vattnet. Krogbesökare som dricker vatten och inte bara alkohol är trevligare, nyktrare och mindre stökiga. Mer sånt! // Projektanställd

Ny undersökning om ungas drogvanor

CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, presenterar idag en ny undersökning om grundskoleelevernas alkohol- och drogvanor i Almedalen.

Undersökningen bjuder på intressant och till viss del glädjande läsning! Andelen niondeklassare som aldrig dricker alkohol är det högsta sedan den årliga undersökningen gjordes första gången, 1971. Detta tycker jag är ett gott betyg för allt det arbete som sker på skolor och i resten av samhället för att förebygga alkoholanvändning bland ungdomar!

Andelen elever som någon gång provat narkotika har dock ökat, vilket såklart är oroande. I årets undersökning uppger 7 % av flickorna, respektive 9 % av pojkarna att det någon gång prövat narkotika. Då denna andel minskat varje år sedan 2001 visar detta årets ökning på ett trendbrott. Detta bör tas på största allvar och jag hoppas att detta kommer diskuteras och debatteras under Almedalsveckan. Det behövs mer satsningar för att förebygga att ungdomar testar och använder narkotika! Förebyggande arbete är ju välinvesterade pengar på lång sikt eftersom det kan minska missbruk och utanförskap hos våra ungdomar i framtiden.

CANs undersökning visar att vi måste fortsätta arbeta för att förebygga och motverka droganvändning bland ungdomar. Rapporten ger lite pepp på vägen mot detta fortsätta arbete då den visar att arbetet med att minska alkoholanvändningen faktiskt bär frukt!

//Projektanställd