Snabbläsningskurser till ingen nytta

Läser du långsamt? Fortsätt med det! Undersökningar visar att läsförståelsen alltid drabbas om man försöker läsa fortare än man brukar.
Det är något upphöjt över bokslukare. Att läsa många böcker ger status liksom att kunna hänga med i det blixtsnabba informationsflödet.
Detta har skapat en marknad för snabbläsarkurser. Några knep som lärs ut är att läsa flera ord i taget, inte hoppa tillbaks i texten och att ”tysta” sin inre röst vid läsningen.
Docent Kenneth Holmqvist är föreståndare för Lunds universitetslaboratorium för ögonrörelsemätning. Där har man inte kunnat upptäcka någon skillnad i läshastighet hos försökspersoner före och efter en kurs i snabbläsning. Däremot minskade läsförståelsen efter kursen. Om man redan känner till ämnet går det förstås fortare att läsa. Men att tysta sin inre röst är ”förmodligen skadligt” tror Kenneth Holmqvist.
Information hämtad från Språktidningen april 2010 och Svenska Dagbladet.
//Layoutare

Medelklassbarn och skolans resultat

Som jag har läst under olika kurser är skolans kultur en välkänd plats för medelklassens barn och ungdomar och jag tycker att föräldrarna från högutbildade familjer uppmuntrar sina barn till lek och problemlösning och svarar på deras frågor och skapar stimulerande uppväxtmiljö för barnen. Familjens struktur har också betydelsefull roll i barnens uppfostran. Undersökningar har visat att den intellektuella utvecklingen har nära samband med den stimulans som barn får hemma.

En bra uppväxtmiljö har betydelse för barnets kreativa utveckling. Evenshaug & Hallen hänvisar i sin bok ”Barn – och ungdomspsykologi” till undersökningar som visar att föräldrarna till kreativa barn behandlar barn som självständiga personer som har egna synpunkter och uppfattningar. Författarna hävdar att faktorer som familjens socioekonomiska status och geografiska förhållande påverkar barnets beteende och utveckling. Jag anser att när man har en lägre social ekonomisk ställning ökar risken för kriminalhet bland barn och ungdomar.

Tommy Lundström säger i sin bok ”Att växa upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd”, att barn som växer upp i familjer som har brist på leksaker och brister i boendemiljön eller inte har möjlighet att resa på semester samt har lägre socioekonomisk bakgrund, får sämre resultat i skolan. Tommy hävdar att barn är känsliga när de har brist på materiella saker som i sin tur leder till sämre möjlighet för barnen att skaffa sig intellektuell förmåga, vilket i sin tur har betydelse för barnets utveckling.

Jag tycker att det är viktigt för barnens utveckling med bra kompisar, meningsfulla fritidsaktiviteter, leksaker, semesterresor och detta påverkar också deras resultat i skolan.

/Administratör

Barnhänder fyller våra påskägg

De flesta barn och även en del vuxna får minst ett påskägg på påskafton och gläds mycket över dem, men efter att ha läst artikeln nedan så smakade chokladen inte lika gott längre. Här kommer en förkortad version om vad Helena Markstedt skrev i Aftonbladet i söndags.

Under påskhelgen äter vi svenskar 6 000 ton godis, däribland mycket choklad. Dessvärre är en alltför stor andel av kakaobönerna vi äter skördade av barn. Enligt officiella siffror beräknas cirka en miljon barn arbeta inom kakaoindustrin bara i Västafrika. Siffran är helt oacceptabel och nu måste vi få ett stopp för barnarbete och missförhållanden inom chokladindustrin.

I dag köper de flesta företag sin kakao via några få stora internationella företag som i sin tur köper upp kakao från lokala exportföretag och upphandlare. De många mellanhänderna används ofta av företagen som en förklaring till bristen på spårbarhet.

Rättvisemärkt och den internationella Fairtrade-organisationen har i många år arbetat med märkning av choklad där spårbarhet varit en självklar förutsättning. Krav och kontroller är samtidigt bara början på arbetet, ett sätt att identifiera och kortsiktigt åtgärda problemet. Men det kan aldrig motverka de verkliga orsakerna till problemen. Barnarbete är ett resultat av fattigdom, av brist på utbildning och av brist på valmöjligheter.

Flera chokladföretag har tagit viktiga första steg för en mer ansvarsfull handel med kakao. Det är en framtidsfråga för hela branschen. Fortfarande är dock bara en av hundra chokladkakor som säljs i Sverige Rättvisemärkt-certifierade. Vi som konsumenter kan tydligt och enkelt visa att vi tycker att de ska fortsätta och öka takten i arbetet för att motverka barnarbete genom att ställa krav på chokladtillverkarna och välja tredjepartscertifierad choklad till påskägget.
// Layoutare

Beroende och belöningssystemet

Förra veckan så jag på Malou von Sivers program Efter tio, hela veckan hade hon vikt år temat beroende. Det var allt från spelmissbruk, socker och matberoende, sexmissbruk till tobak, droger, alkohol. Olika människor intervjuades om sina beroenden och en av Sveriges främsta hjärnforskare, Lars Olson, om beroende som kronisk hjärnsjukdom, försökte förklara det mer teoretiskt vad som händer med hjärnan och dess belöningssystem.
Han sade att utan belöningssystemet skulle vi inte överleva, vi måste få en kick av att äta, sova, motionera och ha sex, utan denna kick skulle mänskligheten dö ut ganska snabbt. Beroende handlar inte om att man har ”dålig karaktär” utan är en kronisk sjukdom som sitter i hjärnan. När man utvecklar ett beroende förändras hjärnbarken och har man inte rätt verktyg att bekämpa beroendet med blir man maktlös. Det är inte bara droger och alkohol vi kan bli beroende av. Spel, arbete, mat och sex kan förstöra livet om man har en beroendepersonlighet. Att bryta ett sådant beroende kan vara svårare än drogmissbruk – för hur lever man utan mat, sex eller arbete?
Han gav till sist några råd om hur man eventuellt kan komma över sitt beroende och det var att få en ännu högre kick, till ex genom förälskelse, frälsning eller gå på skratt terapi. Men hur lätt är det när man vill behålla sin ”gamla gubbe” och inte har lust att gå i kyrkan? Får jag problem så blir det skratterapi för mig.
Här kommer ett intressant inslag/länk av hjärnforskaren, Lars Olsson, om beroende, det är inte allt för långt och jag kan varmt rekommendera det.

http://www.tv4play.se/aktualitet/efter_tio?videoId=1.1530469

//Layoutare

Stör och berör

Ett av Hasselapedagogikens mest användbara pass är AB-karriären. Som vi använder passet är ordet karriär ett samlingsbegrepp för en människas hela utveckling såväl fysisk, psykisk, social som studie- och yrkesmässig. Din resa och dina lärdomar i livet, med andra ord.

En A-karriär brukar vi beskriva som ett schysst liv. Ett liv där individen har både handlingsutrymme och frihet att välja. De flesta vill ha samma saker i livet - även om det naturligtvis finns många variationer under de stora rubrikerna: familj, hem, arbete/studier. Tonåringar kan ibland se A-karriären som ett "svenssonliv" och ge uttryck för att det verkar både inrutat och tråkigt.

En B-karriär är motsatsen till ovanstående och kan beskrivas som ett liv där något annat styr individen och där handlingsutrymmet är oerhört begränsat. Ett tydligt exempel är ett liv som går ut på att fixa pengar för att fixa droger. Paradoxalt nog - med tanke på "svenssonlivet" ovan - så finns det inte många som lever en så inrutad tillvaro som en missbrukare, där varje minut handlar om drogen som har tagit kontrollen.

AB-karriären var alltså min trygga utgångspunkt till förra veckans föreläsningar. Och det gick över förväntan! När jag föreläser märker jag väldigt tydligt om och hur föreläsningen berör. Vad det beror på är inte alltid självklart eller enkelt att avgöra. En förutsättning är naturligtvis att jag har något att säga. Kanske handlar det om dagsform hos både mig och publiken. Men framförallt tror jag att det handlar om engagemang - att vilja - att brinna - att leva sig in i. Att själv låta sig bli både störd och berörd.

AB-karriären har skapats av våra ungdomar. Alla de unga som sedan 1969 berättat sina livserfarenheter, hur de hamnat i en B-karriär och hur deras drömmar om en framtid - en A-karriär ser ut. Det går helt enkelt inte att värja sig för de känslor som passet väcker. Valet blir istället att bejaka känslorna, att använda dem och att återskapa dem - i hopp om att det gör skillnad för någon som lyssnar. //Utbildare