Snabbläsningskurser till ingen nytta

Läser du långsamt? Fortsätt med det! Undersökningar visar att läsförståelsen alltid drabbas om man försöker läsa fortare än man brukar.
Det är något upphöjt över bokslukare. Att läsa många böcker ger status liksom att kunna hänga med i det blixtsnabba informationsflödet.
Detta har skapat en marknad för snabbläsarkurser. Några knep som lärs ut är att läsa flera ord i taget, inte hoppa tillbaks i texten och att ”tysta” sin inre röst vid läsningen.
Docent Kenneth Holmqvist är föreståndare för Lunds universitetslaboratorium för ögonrörelsemätning. Där har man inte kunnat upptäcka någon skillnad i läshastighet hos försökspersoner före och efter en kurs i snabbläsning. Däremot minskade läsförståelsen efter kursen. Om man redan känner till ämnet går det förstås fortare att läsa. Men att tysta sin inre röst är ”förmodligen skadligt” tror Kenneth Holmqvist.
Information hämtad från Språktidningen april 2010 och Svenska Dagbladet.
//Layoutare

Gruppen, individen och samspelet

Många gånger när jag träffar grupper i mitt arbete blir jag förvånad över hur mycket underliggande kraft, kommunikation och status som som styr hur väl gruppen mår och samarbetar. Lika ofta händer det att gruppens föränderlighet överraskar mig. På enbart några timmar kan dynamiken i en grupp förändras.

I arbetet med grupper som hamnat i negativa spiraler använder vi oss av några viktiga ingredienser - tydligt ledarskap - skratt - gemensamma utmaningar. Även om jag bara är inne i gruppen för några timmar satsar jag en stor del av tiden på att skapa någon sorts relation med individerna. Jag gör detta bland annat för att jag senare - om det behövs - ska kunna ta en konflikt.

Det tydliga ledarskapet är oerhört viktigt. Det ska i gruppen inte finnas någon som helst tvekan om vem som leder gruppen. Jag, som ledare, ska inte känna någon som helst tvekan att leda gruppen.

Skrattet ger gruppen förnyad energi och skapar trygghet.

De gemensamma utmaningarna svetsar samman gruppen till ett VI. Är utmaningen dessutom konstruerad som något slags "yttre hot" (ex att i en övning hypotetiskt tävla mot en annan skola) så funkar detta ännu bättre.

Naturligtvis behöver arbetet fortsätta i gruppen också efter att vi lämnat den, men förhoppningsvis har en öppning till en rakare kommunikation och en större välvilja skapats. //Utbildare