Ja till övervakningskameror på brandbilar?

Brandbilar som rycker ut till Rosengård i Malmö får ha övervakningskameror monterade på bilen. Enligt länsrätten väger behovet att övervaka tyngre än de boendes integritet.

Är det på det här sättet framtidens förebyggande arbete kommer att se ut? Övervakning och "bigbrother" liknande metoder? Spontant känner jag att "vi" samhället måste bli bättre på att medla och lösa gemensamma problem.

Jag har själv gjort värnplikten som räddningsman och har väldigt goda erfarenheter av räddningstjänsten men någonstans brister de förebyggande insatserna och detta leder till att brandmännen inte kan utföra de insatser dem är ämnade till.

Är övervakningskameror den bästa lösningen? Hur tycker du att "vi" samhället ska hantera situationen?

Jag tror på långsiktigt förebyggande arbete, kommunikation och god vilja!


I oktober fick Räddningstjänsten Syd nej från länsstyrelsen på en ansökan om kameror på brandbilarna. Men räddningstjänsten överklagade – och får nu klartecken av länsrätten, skriver Skånska Dagbladet.

Två kameror kommer att monteras på en släckbil med syftet att förebygga och dokumentera brott. Efter en rad oroligheter i Rosengård med stenkastning och fyrverkeripjäser har brandmännen krävt ökad säkerhet.

//IT-ansvarig

Låt dom knarka ihjäl sig...eller...

I Danmark erbjuds sedan i måndags fri narkotika till heroinister som bedöms vara hopplösa fall. Det rör sig om 230 människor där myndigheterna kommit till slutsatsen att det enda som återstår är att låta dem knarka ihjäl sig. För dessa missbrukare finns alltså bara två alternativ: att sluta eller att knarka ihjäl sig.
Att ge dem knark vittnar om en hemsk människosyn. Det enda som samhället vill göra är att se till att de inte stör andra danskar under tiden
Det är viktigt att skapa samsyn runt knark i Norden. De kan vara hopplöst att jaga haschförsäljare i Skåne när man kan köpa cannabis öppet på andra sidan bron.
Här om dagen tog jag ett samtal i Hasselas jourtelefon Hassel Helpline. Det var en ung tjej som ville komma ifrån sitt cannabisberoende. Hon hade varit med om en haschpsykos för ett år sedan. Hon grät och berättade att ingen vet om hennes missbruk, ingen kan ana hennes problem, att hon inte kan sluta, att hon är rädd och att hon är en ”junky” som hon själv uttryckte det. För henne finns det också bara två alternativ: att sluta eller att gå vidare i en mardröm.
Det minsta samhället kan göra är att försvåra tillgängligheten av narkotika. Vi kan aldrig acceptera användning och måste bestämt avvisa de krafter som till exempel vill legalisera cannabisanvändning eller låta staten dela ut heroin till narkomaner.
Det måste finnas ett enat vuxensamhälle som förklarar faran med droger.
Tillsammans kan vi hindra att unga människor, som tjejen som ringde jouren, dras in i något som i början verkar spännande, roligt och helt ofarligt men slutar som en ångestfylld mardröm.
// Kommunikationsansvarig

Gör det i alla fall!

Här några tänkvärda ord från Moder Teresa, som jag brukar citera på utbildningar för kamratstödjare och skolpersonal:


Människor är ofta oresonliga, oförnuftiga och självupptagna. Förlåt dem i alla fall.

Om du är snäll kanske du anklagas för att ha själviska motiv. Var snäll i alla fall.

Om du har stor framgång i livet kommer du att få en del falska vänner och några sanna fiender. Var framgångsrik i alla fall.

Om du är ärlig och uppriktig kanske människor kommer att lura dig. Var ärlig och uppriktig i alla fall.

Det du har lagt många år på att bygga upp kan förstöras av andra över en natt. Bygg i alla fall.

Om du finner inre frid och glädje kanske en del blir avundsjuka. Var lycklig i alla fall.

Det goda du gör idag är ofta glömt i morgon. Gör goda saker i alla fall.

Ge världen det bästa du har, och det kommer aldrig att var tillräckligt. Ge världen ditt bästa i alla fall.

I slutändan handlar det om dig och Gud. Det handlade aldrig om de andra i alla fall.


~Skrivet på en vägg i Moder Teresas barnhem~


Det är en enkel och fantastisk beskrivning av att vara en ansvarsfull individ. Jag tror personligen inte på Gud, så för mig betyder den sista raden att livet inte handlar om vad de andra tycker om dig, utan om att du hittar din plats här i världen och ditt värde i dig själv.

/Utbildare & utvecklingsansvarig

Vems ansvar?

Såg ännu ett inlägg på TV igår om en aktuell het debatt angående höga löner till chefer och styrelseordföranden inom intresse och biståndsorganisationer. Ni känner säkert till den, ingen har väl kunnat undgå denna superskandal som media gärna vänder några varv extra. Trots det uppenbart olämpliga i mina och många andras ögon med en månadslön på 70.000 kr i en organisation som bygger på insamlade medel så är det som fått mig att reagera mest kommentaren från personen det rör. Nämligen att han själv inte kan bedöma om det är en lämplig lön eller ej! Jag har aldrig haft det problemet själv på mina löneförhandlingar...Det blev för mig ett så starkt lysande exempel på att ansvarsfrågorna i samhället hela tiden skjuts bort från oss själva till någon annan, obestämd, Molgan-person.

I Hasselas utbildningar och klassrumspresentationer förekommer ofta ett pass kallat A/B karriären. Passet vill visa på hur ett bra respektive dåligt liv kan se ut, hur det kan börja gå snett och hur det går att vända. Men framför allt vill bilden ställa frågan om vilket som är mitt eget ansvar för mina egna val i livet och för mina vänner. Kanske skulle hela samhället, barn som vuxna, anställda som chefer, må bra av att våga närma sig frågorna om vårt eget ansvar i den livssituation vi är i.

//projektkoordinator

Hassela Helpline växer

Vi får hela tiden flera givanden .
Hassela Helpline telefonjour är öppen för dem som misstänker eller vet att deras barn eller kompisar använder narkotika eller är kriminella. Själva misstanka är ofta oerhörd upprivande.
Jag blir glad över att vi växer och jag ser fram emot att vi snart kommer att kunna hjälpa ännu fler .

Parvaneh Sadeghi Nad
Administratör & ekonomi

Stör och berör

Ett av Hasselapedagogikens mest användbara pass är AB-karriären. Som vi använder passet är ordet karriär ett samlingsbegrepp för en människas hela utveckling såväl fysisk, psykisk, social som studie- och yrkesmässig. Din resa och dina lärdomar i livet, med andra ord.

En A-karriär brukar vi beskriva som ett schysst liv. Ett liv där individen har både handlingsutrymme och frihet att välja. De flesta vill ha samma saker i livet - även om det naturligtvis finns många variationer under de stora rubrikerna: familj, hem, arbete/studier. Tonåringar kan ibland se A-karriären som ett "svenssonliv" och ge uttryck för att det verkar både inrutat och tråkigt.

En B-karriär är motsatsen till ovanstående och kan beskrivas som ett liv där något annat styr individen och där handlingsutrymmet är oerhört begränsat. Ett tydligt exempel är ett liv som går ut på att fixa pengar för att fixa droger. Paradoxalt nog - med tanke på "svenssonlivet" ovan - så finns det inte många som lever en så inrutad tillvaro som en missbrukare, där varje minut handlar om drogen som har tagit kontrollen.

AB-karriären var alltså min trygga utgångspunkt till förra veckans föreläsningar. Och det gick över förväntan! När jag föreläser märker jag väldigt tydligt om och hur föreläsningen berör. Vad det beror på är inte alltid självklart eller enkelt att avgöra. En förutsättning är naturligtvis att jag har något att säga. Kanske handlar det om dagsform hos både mig och publiken. Men framförallt tror jag att det handlar om engagemang - att vilja - att brinna - att leva sig in i. Att själv låta sig bli både störd och berörd.

AB-karriären har skapats av våra ungdomar. Alla de unga som sedan 1969 berättat sina livserfarenheter, hur de hamnat i en B-karriär och hur deras drömmar om en framtid - en A-karriär ser ut. Det går helt enkelt inte att värja sig för de känslor som passet väcker. Valet blir istället att bejaka känslorna, att använda dem och att återskapa dem - i hopp om att det gör skillnad för någon som lyssnar. //Utbildare

Förebilder

I vårt projekt Tjej- och killcoacher strävar vi efter att de ungdomar som är engagerade ska bli bra förebilder. Oftast är de redan bra förebilder eftersom de vill ge tillbaka till andra, visa att de kan vara ett stöd för de yngre och dela med sig av de erfarenheter de har av livet. Att ha en bra förebild kan vara livsviktig, att man som ungdom har en person som man kan se upp till. Det är synd att det finns så många människor i media som förstoras upp till något de inte är och att unga tjejer följer dem minutiöst.

En känd bloggerska har nyligen förstorat brösten och sådana här och liknande händelser läser unga och påverkbara tjejer varje dag. Är det en bra förebild? Att se upp till tjejer som inte anser att de duger som de är? Det är tråkigt att läsa om sådant när man varje dag arbetar med förebildarskap och strävar efter att själv vara en positiv förebild. Vi försöker få ungdomar att känna att de duger som de är. Och att det är okej att säga nej och vara den man vill vara.

Vi är väldigt stolta över våra coacher som vi ser utvecklas under utbildningens gång till positiva förebilder, en förebild som unga tjejer kan se upp till utan negativa konsekvenser på varken självkänslan eller självförtroendet.

//Projektledare