Spelen är vår tids tysta mördare

Läste en mycket intressant brittisk artikel i Aftonbladet om hur datorspel kan påverka oss;
"Brittisk terapeut: Spelen
är vår tids tysta mördare
Att spela tv-spel kan vara beroendeframkallande är en sak. Men kan man verkligen jämföra det med kokain-användande?
Det tycker en brittisk terapeut.
En amerikansk rapport om att tv-spel och andra elektroniska prylar kan orsaka sömnlöshet uppmärksammades i förra veckan i brittiska BBC radioshow 5Live. En av gästerna, brittiske terapeuten Steve Pops, gick dock radikalt längre när han skulle kommentera uppgifterna.
”Kan resultera i våld”
– Att tillbringa två timmar med en spelkonsol är jämförbart med att ta en lina kokain, sa Pops enligt MCV. Det är vår generations tysta mördare.
– Dataspelsberoende kan också resultera i våld eftersom spelarna mycket väl kan förvandla sina fantasispel till verklighet. Det är det snabbast växande beroendet i landet och påverkar unga både mentalt och fysiskt.
För att ytterligare befästa sin poäng uppmanade Pops alla föräldrar som lyssnade på programmet att ”gå upp till era barns sovrum och försök ta spelkontrollen ur deras händer. De kommer reagera på samma sätt som en alkoholist skulle göra om du skulle försöka ta dennes sprit. Det är läskigt.”
Personligt korståg
Gällande sömnlöshetsfrågan som startade Pops orerande påpekade han att rapporten inte var särskilt förvånande. Att sitta upp länge och spela tv-spel ska, enligt Pops, orsaka ”stora mängder endorfinutsöndring i barns hjärnor” och leda till ”kemisk obalans” som påverkar beteende och förmågan att lära sig nya saker.
Pops sa sig även, under programmets gång, föra ett personligt korståg mot tv-spel och hoppades kunna sprida sitt budskap ytterligare.
Denna artikel är skriven av Jonas Högberg."

//Layoutare

Digitala droger

Läste i Aftonbladet den 22 juli om en ny ”drog” som börjar sprida sig över nätet, den kallas ”I-Dosing” och nu varnas föräldrar i USA för ”drogen”.

”I-Dosing”, som det också kallas, har blivit en populär aktivitet bland tonåringar. I ett videoklipp på Youtube går det att se en pojke som skakar våldsamt medan han testar ”drogen”. I ett annat klipp drabbas en pojke av svår ångest.

De som har testat ”I-Dosing” säger att de ibland får samma rus som av ecstasy och cannabis, medan andra säger att det hela enbart är en så kallad placebo-effekt, ungdomarna vill så gärna bli höga att de tror att de blir det.

Det ungdomarna lyssnar på är oftast tio minuter långa låtar som heter saker som ”Gates of Hades” eller ”Hand of God”. I en bit låter det som att en båt tutar om och om igen. I en annan spelas en synt i snabb hastighet.

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/wendela/article7504783.ab

//Layoutare

Förlåtelse – för min eller din skull?

Alla vet att det känns lättare inombords om man villkorslöst kan förlåta någon något men om man förlåter ”villkorligt” så sitter de negativa känslorna kvar och dämpar sinnesfriden.
Kan alla lära sig förlåta, hur och varför, och kan man förlåta allt om man är riktigt arg?
I SDS idag läste jag en intressant artikel om någon som har forskat på området förlåtelse, varför och hur, här kommer valda utdrag ur artikeln.
Varför? Vetenskapliga försök är samstämmiga om att när vi förlåter så får vi lättare att bearbeta obehagliga upplevelser. Vi blir friskare både fysiskt och psykiskt. Blodtrycket sjunker och självkänslan ökar och vi får större kontroll på tillvaron.
Den som har förlåtit ser också ljusare på mänskligheten i stort, och tror på att konflikter går att lösa.
Hur gör man? För det första måste förlåtelsen vara resultatet av en medveten vilja, Det handlar inte om att glömma, förlåtelse kan bara ges i medvetande om oförätten.
Förlåtelsens fyra faser enligt psykologen Robert Enright:
1. Klargörande. Du reder ut vilken smärta oförätten orsakade dig. Vrede och hat är vanliga. Orkar du leva med dessa negativa känslor?
2. Beslut. Du inser att du mår dåligt av att vara arg, och ser förlåtelse som ett sätt att må bättre. Du bestämmer dig för att försöka.
3. Arbete. Du måste försöka förstå förövaren, genom att sätta dig in i dennes situation, bakgrund och motiv. Acceptera din vedersakare som en människa bland andra.
4. Avslut.Du känner att processen får dig att må bättre. Vilket stärker dig i föresatsen att förlåta. Förlåtelsen kan resultera i försoning med den andre, men måste inte göra det.

Källor: International Forgiveness Institute, American Psychological Association: ”Forgiveness, a sampling of research results”, Affärsdata med flera. Sydsvenska Dagbladet 10 Maj.

// Layoutare

Bry dig! Ta tag!

Under veckan som gick bjöd Hassela Skånes verksamhetschef Jan-Åke Eriksson in medarbetare, volontärer och praktikanter till en utbildningsdag om Hasselas grundval, historia och pedagogik. Det var en mycket givande dag som gav inblick i drygt fyrtio års arbete med utsatta ungdomar.

För mig var den viktigaste poängen påminnelsen om att Hasselrörelsen startade som en politisk idé. Under en tid – i slutet av 60-talet – då sociala problem ökade samtidigt som drogliberalismen växte sig allt starkare, satte en man vid namn K-A Westerberg ner foten. Westerberg argumenterade för solidaritet med de svagaste i samhället och startade tillsammans med sin hustru det första kollektivet i byn Hassela för att ta emot och ta hand om unga missbrukare.

Hasselarörelsen är idag en organisation med stor bredd där det dagliga arbetet handlar om allt från behandlingsarbete, arbetsmarknadsåtgärder, öppenvård och förebyggande arbete ute i skolor, till att på olika sätt medverka i den drogpolitiska debatten. Men oavsett hur olika arbetet inom rörelsen kan te sig, finns en grundläggande tanke, vilja och handling bakom allt som görs – solidariteten med de hårdast utsatta.

Solidaritet – som att vara nära den som behöver närhet.

Solidaritet – som att vi alla har ett ansvar för att bry oss.

Solidaritet – som att ta tag i omöjliga situationer.

//Utbildare