Spelen är vår tids tysta mördare

Läste en mycket intressant brittisk artikel i Aftonbladet om hur datorspel kan påverka oss;
"Brittisk terapeut: Spelen
är vår tids tysta mördare
Att spela tv-spel kan vara beroendeframkallande är en sak. Men kan man verkligen jämföra det med kokain-användande?
Det tycker en brittisk terapeut.
En amerikansk rapport om att tv-spel och andra elektroniska prylar kan orsaka sömnlöshet uppmärksammades i förra veckan i brittiska BBC radioshow 5Live. En av gästerna, brittiske terapeuten Steve Pops, gick dock radikalt längre när han skulle kommentera uppgifterna.
”Kan resultera i våld”
– Att tillbringa två timmar med en spelkonsol är jämförbart med att ta en lina kokain, sa Pops enligt MCV. Det är vår generations tysta mördare.
– Dataspelsberoende kan också resultera i våld eftersom spelarna mycket väl kan förvandla sina fantasispel till verklighet. Det är det snabbast växande beroendet i landet och påverkar unga både mentalt och fysiskt.
För att ytterligare befästa sin poäng uppmanade Pops alla föräldrar som lyssnade på programmet att ”gå upp till era barns sovrum och försök ta spelkontrollen ur deras händer. De kommer reagera på samma sätt som en alkoholist skulle göra om du skulle försöka ta dennes sprit. Det är läskigt.”
Personligt korståg
Gällande sömnlöshetsfrågan som startade Pops orerande påpekade han att rapporten inte var särskilt förvånande. Att sitta upp länge och spela tv-spel ska, enligt Pops, orsaka ”stora mängder endorfinutsöndring i barns hjärnor” och leda till ”kemisk obalans” som påverkar beteende och förmågan att lära sig nya saker.
Pops sa sig även, under programmets gång, föra ett personligt korståg mot tv-spel och hoppades kunna sprida sitt budskap ytterligare.
Denna artikel är skriven av Jonas Högberg."

//Layoutare

På föreläsning med Bodil Jönsson

Vi lär som vi lever är rubriken på föreläsningen som tar oss åhörare med på en personlig, vetenskaplig och engagerande resa in i tankar, kunskap, lärande och informationsteknik. Jag fastnar för diskussionen kring begreppet flow* och onlinespelens fängslande och uppslukande värld. Hur ska en vardagsmiddag med familjen kunna konkurrera med det tillstånd till flow som exempelvis World of Warcraft erbjuder? *Flow karakteriseras i detta resonemang som " det tillstånd som råder när man helt går upp i något för sakens egen skull"... (Mihali Csikszentmihalyi citerad av Bodil Jönsson).

Alla vi som någon gång upplevt ett tillstånd liknande det ovan beskrivna, har förutsättningar för att åtminstone lite kunna förstå tjusningen i att kämpa sig upp till level 80.

Oron (för sömnrubbningar, dåliga mat- och motionsvanor, asocialt beteende) kring datorspelande tonåringar som föräldrar, skolpersonal och media ger uttryck för är befogad, men jag tror att det är viktigt att vi också försöker förstå dragningskraften bakom spelandet. Och upptäcka att lärandet finns här med - men att det ser annorlunda ut! //Utbildare