Jag blir addad, alltså finns jag!?

Jag läste nyss ett blogginlägg där det stod "jag blir addad, alltså finns jag". När vi träffar ungdomar så märker vi av att det finns ett starkt behov av status och att hålla sig uppdaterad. Facebook är ett socialt forum men det står ingenstans när man skapar ett konto om att den som har flest vänner vinner, eller att man blir rankad efter hur många eller få vänner man har.

Jag är själv en flitig användare av facebook, jag håller kontakten med vänner och familj som jag inte träffar så ofta. Hur många vänner jag vill ha kontakt med, var gränsen går för vilka jag anser som vänner eller bekanta borde vara ett eget val, som inte är underlag för status, debatt eller kritik. Ändå finns det förslagsrutor på vänner som kanske skulle passa dig, dessa borde du bli vän med! En del av dem vet jag vilka de är, men de flesta förslag är på personer som jag inte har en aning om vem de är.

På Facebook precis som i det verkliga livet har jag mer eller mindre kontakt med mina vänner och bekanta. Jag vet att de finns där och vi hör ifrån varandra när vi vill. Det var ganska lustigt när jag fick förslaget att återuppta kontakten med min sambo! Så jag gick de tre meter som var mellan oss och sa hej! Man kan också få förslagen "hjälp ... att få det bättre på facebook", "... har bara ... vänner på facebook" eller "hjälp henne/honom att hitta fler vänner". Utifrån vilka mått har de få vänner? Det har hänt en del sedan Descartes myntade uttrycket cogito ergo sum- jag tänker alltså finns jag.

//Utbildare