Här är en bra artikel om en tjej som varit på vårt kollektiv på Hassela Gotland:
Behandlingshemmet blev vändpunkten - Kävlinge - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt
Verksamhetsansvarig
F Ö R E B Y G G A R N A
För oss kommer förebyggandet först.
tisdag 3 november 2009
lördag 5 september 2009
Droger - inte psykisk ohälsa - kan leda till ökad våldsamhet.
Ny forskning visar att det finns kopplingar mellan droganvändning och ökat våldsbeteende. Däremot visas i samma forskning att olika psykiatriska diagnoser inte leder till ökad våldsamhet. Det man märkt tidigare av att tex människor med diagnosen schizofreni eller psykos använt våld - har i metastudier(sammanvägningar av många studier) visat sig bero på att det varit människor som missbrukat droger som dessutom har haft diagnosen. I sin helhet verkar det väldigt tydligt i studier som gjorts av forskare från bland annat Karolinska institutet - att det är drogerna - inte den psykiska ohälsan - som leder till att människor riskerar att bli våldsbenägna.
Läs gärna mer på: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=80713&l=sv&newsdep=130
//Volontär
Unga som dricker mycket klarar skolan sämre i Danmark
Danska Sundhedsstyrelsen och Kræftens Bekæmpelse har låtit genomföra en undersökning bland unga danskar. Ur rapporten, MULD 2008, framgår bland annat att unga som dricker mycket presterar sämre i skolan.
Var tredje svarade uppgav att alkohol påverkar deras skolgång eller jobb på ett negativt sätt. Samtidigt framgick att de som konsumerar mycket alkohol skolkar betydligt oftare än de som konsumerar mindre.
Även andra negativa aspekter av alkoholbruk framgick, till exempel har var tionde ung man varit involverad i olyckor, tvingats uppsöka sjukhus, hamnat i trubbel med polisen eller kört fordon alkoholpåverkad.
Läs rapporten här. http://www.sst.dk/publ/Publ2009/CFF/Unge/MULD2008.pdf
/Volontär
Var tredje svarade uppgav att alkohol påverkar deras skolgång eller jobb på ett negativt sätt. Samtidigt framgick att de som konsumerar mycket alkohol skolkar betydligt oftare än de som konsumerar mindre.
Även andra negativa aspekter av alkoholbruk framgick, till exempel har var tionde ung man varit involverad i olyckor, tvingats uppsöka sjukhus, hamnat i trubbel med polisen eller kört fordon alkoholpåverkad.
Läs rapporten här. http://www.sst.dk/publ/Publ2009/CFF/Unge/MULD2008.pdf
/Volontär
onsdag 2 september 2009
Tjejer i Lund strider för sitt andra hem
Läs mer om tjejerna som vill fortsätta strida för sitt fritidshem Romano Trajo som politikerna i Lund har beslutat att lägga ned.
http://efterarbetet.etc.se/23195/vaegrar-ge-upp-sitt-andra-hem/
torsdag 27 augusti 2009
Det handlar om att vara närvarande - också på nätet
Jag har funderat kring hur vi med tonårsbarn hanterar ungdomars användande av Internet. Min erfarenhet är att när vi föräldrar inte riktigt vet hur vi skall göra så gör vi så lite som möjligt eller ingenting alls. En av mina första lärdomar som socionompraktikant på Hassela Skåne handlar just om ungdomar och Internet.
Jag har två bonusbarn, 13 respektive 17 år gamla, med varsin dator på sina rum och med tillgång till Internet. Vår, min och min sambos, medvetenhet sträcker sig till att vi har blockerat vissa sökord och att vi kan deras lösenord. Vi vet lite vagt vilka sidor de besöker och kan namnen på några av de spel de spelar.
Om mina bonusbarn skall gå ut på kvällen, vet jag var de är, med vilka de umgås och när de kommer hem. Vi har numren till alla kompisar, kompisars föräldrar och har träffat de flesta. När någon av våra tonåringar stänger sin dörr och sätter sig vid sin dator har vi ingen kontroll på vad de gör och vem de skapar sig relationer med.
Genom Hasselas förebyggande arbete har jag fått ett konkret verktyg. I stället för att gå runt och hålla tummarna skall jag nu gå hem och bli delaktig i den delen av deras liv också. Den delaktigheten skapas genom att se tiden som barnen spenderar på Internet som vilken annan tid och händelse som helst. Det handlar om att vara närvarande.
Vi låter inte våra barn gå ensamma första dagen till skolan, vi släpper inte cykeln när vårt barn precis klivit upp första gången. På liknande sätt bör vi resonera kring användandet av Internet. Genom att sitta med och vara delaktiga i vad de vill göra på Internet och sedan diskutera konsekvenserna av olika beteende vinner alla.
Vi föräldrar får en insikt i vad barnen gör, nya kunskaper och mer inflytande. Ungdomarna i sin tur erhåller kunskap och ett ökat konsekvenstänkande, men blir också sedda och bekräftade av sina föräldrar. //Socionompraktikant
Jag har två bonusbarn, 13 respektive 17 år gamla, med varsin dator på sina rum och med tillgång till Internet. Vår, min och min sambos, medvetenhet sträcker sig till att vi har blockerat vissa sökord och att vi kan deras lösenord. Vi vet lite vagt vilka sidor de besöker och kan namnen på några av de spel de spelar.
Om mina bonusbarn skall gå ut på kvällen, vet jag var de är, med vilka de umgås och när de kommer hem. Vi har numren till alla kompisar, kompisars föräldrar och har träffat de flesta. När någon av våra tonåringar stänger sin dörr och sätter sig vid sin dator har vi ingen kontroll på vad de gör och vem de skapar sig relationer med.
Genom Hasselas förebyggande arbete har jag fått ett konkret verktyg. I stället för att gå runt och hålla tummarna skall jag nu gå hem och bli delaktig i den delen av deras liv också. Den delaktigheten skapas genom att se tiden som barnen spenderar på Internet som vilken annan tid och händelse som helst. Det handlar om att vara närvarande.
Vi låter inte våra barn gå ensamma första dagen till skolan, vi släpper inte cykeln när vårt barn precis klivit upp första gången. På liknande sätt bör vi resonera kring användandet av Internet. Genom att sitta med och vara delaktiga i vad de vill göra på Internet och sedan diskutera konsekvenserna av olika beteende vinner alla.
Vi föräldrar får en insikt i vad barnen gör, nya kunskaper och mer inflytande. Ungdomarna i sin tur erhåller kunskap och ett ökat konsekvenstänkande, men blir också sedda och bekräftade av sina föräldrar. //Socionompraktikant
måndag 24 augusti 2009
Angående utvärdering av antimobbningsprogram
På uppdrag av Regeringen har några av våra mest använda antimobbningsprogram satts under lupp av forskningen. Det dröjer ännu ett år innan det slutliga resultatet blir klart. Dock har de första iakttagelserna presenterats i en kritisk rapport från Skolverket. "Det finns risk att lärarnas professionalitet nedmonteras", "det handlar om pengar" och "det är tveksamt om antimobbningsprogrammen ens fungerar" är några av slutsatserna i rapporten.
Vi arbetar med att stärka både individer (i rollen som ex kamratstödjare) och grupper/klasser. Många gånger ser vi tendensen att arbetet mot mobbning delegeras till eleverna (trots att ansvaret lagstadgat är skolans). Vi ser också att personalen på skolan (alla vuxna) är i behov av fler verktyg och mer samsyn för att kunna hantera olika situationer. För att ta ett vanligt exempel:
Fortfarande är det vi kallar för "skämtmobbning" mycket vanligt. Som personal är det viktigt att gemensamt verka mot allt som av eleverna presenteras som att "det var bara på skoj". Här är det viktigt att också lyfta fram vikten av att ungdomskulturen styrs mycket av statustänkande och att man därför som personal lär sig se igenom en situation där en "förtryckt" elev håller med sin "förtryckare" om att det bara är skämt.
Viktigt att lyfta fram är också allt förebyggande arbete som kan göras mot mobbning. I skolan ges det alldeles för lite tid att bygga ett lag av en klass, d v s att arbeta med lagandan. Gemensamma mål och strategier slås ibland ut av skolans individuella bedömningssystem. Ännu 2009 finns det skolor där eleverna röstar fram Lucia, kamratstödjare med flera - och ännu 2009 finns det skolor där eleverna själv får välja vem man arbetar med i ett grupparbete. Elevdemokrati i alla ära - det är en självklarhet - men hur demokratiskt är ett system som underbygger utanförskap? //Utbildare
Vi arbetar med att stärka både individer (i rollen som ex kamratstödjare) och grupper/klasser. Många gånger ser vi tendensen att arbetet mot mobbning delegeras till eleverna (trots att ansvaret lagstadgat är skolans). Vi ser också att personalen på skolan (alla vuxna) är i behov av fler verktyg och mer samsyn för att kunna hantera olika situationer. För att ta ett vanligt exempel:
Fortfarande är det vi kallar för "skämtmobbning" mycket vanligt. Som personal är det viktigt att gemensamt verka mot allt som av eleverna presenteras som att "det var bara på skoj". Här är det viktigt att också lyfta fram vikten av att ungdomskulturen styrs mycket av statustänkande och att man därför som personal lär sig se igenom en situation där en "förtryckt" elev håller med sin "förtryckare" om att det bara är skämt.
Viktigt att lyfta fram är också allt förebyggande arbete som kan göras mot mobbning. I skolan ges det alldeles för lite tid att bygga ett lag av en klass, d v s att arbeta med lagandan. Gemensamma mål och strategier slås ibland ut av skolans individuella bedömningssystem. Ännu 2009 finns det skolor där eleverna röstar fram Lucia, kamratstödjare med flera - och ännu 2009 finns det skolor där eleverna själv får välja vem man arbetar med i ett grupparbete. Elevdemokrati i alla ära - det är en självklarhet - men hur demokratiskt är ett system som underbygger utanförskap? //Utbildare
tisdag 18 augusti 2009
Var fjärde rektor positiva till drogtester
På TV4-nyheterna publicerades den 13 augusti följande inslag:
Mer än var fjärde rektor är positiv till slumpmässiga drogtester av elever. Det visar en enkät som TV4Nyheterna gjort som 700 rektorer svarat på. - Det är förvånande många, eftersom det egentligen är olagligt att slumpmässigt drogtesta elever, säger Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolinspektionen.
//Volontär
//Volontär
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)