måndag 21 mars 2011

Spelen är vår tids tysta mördare

Läste en mycket intressant brittisk artikel i Aftonbladet om hur datorspel kan påverka oss;
"Brittisk terapeut: Spelen
är vår tids tysta mördare
Att spela tv-spel kan vara beroendeframkallande är en sak. Men kan man verkligen jämföra det med kokain-användande?
Det tycker en brittisk terapeut.
En amerikansk rapport om att tv-spel och andra elektroniska prylar kan orsaka sömnlöshet uppmärksammades i förra veckan i brittiska BBC radioshow 5Live. En av gästerna, brittiske terapeuten Steve Pops, gick dock radikalt längre när han skulle kommentera uppgifterna.
”Kan resultera i våld”
– Att tillbringa två timmar med en spelkonsol är jämförbart med att ta en lina kokain, sa Pops enligt MCV. Det är vår generations tysta mördare.
– Dataspelsberoende kan också resultera i våld eftersom spelarna mycket väl kan förvandla sina fantasispel till verklighet. Det är det snabbast växande beroendet i landet och påverkar unga både mentalt och fysiskt.
För att ytterligare befästa sin poäng uppmanade Pops alla föräldrar som lyssnade på programmet att ”gå upp till era barns sovrum och försök ta spelkontrollen ur deras händer. De kommer reagera på samma sätt som en alkoholist skulle göra om du skulle försöka ta dennes sprit. Det är läskigt.”
Personligt korståg
Gällande sömnlöshetsfrågan som startade Pops orerande påpekade han att rapporten inte var särskilt förvånande. Att sitta upp länge och spela tv-spel ska, enligt Pops, orsaka ”stora mängder endorfinutsöndring i barns hjärnor” och leda till ”kemisk obalans” som påverkar beteende och förmågan att lära sig nya saker.
Pops sa sig även, under programmets gång, föra ett personligt korståg mot tv-spel och hoppades kunna sprida sitt budskap ytterligare.
Denna artikel är skriven av Jonas Högberg."

//Layoutare

måndag 28 februari 2011

Hassela Helpline på albanska

Hassela Helpline på albanska

Imorgon, tisdagen den 1 mars kan du nu för första gången få råd och tips på albanska via chatt eller telefon hos oss på Hassela Helpline. Samtal förda på albanska kan nu tas emot varje tisdag men även under jourens alla öppna timmar och be då få samtala på albanska.


Det är jätteroligt att vi har kommit så långt i vår strävan att låta alla som ringer att få prata på sitt hemspråk, säger Jenny Anderberg, verksamhetsansvarig på Hassela Helpline. Missbruk är något som tyvärr drabbar alltför många, oavsett härkomst, och eftersom det är ett så svårt ämne att prata om är det viktigt att man kan uttrycka sig till fullo.

Tidigare kunde man bara få tala på engelska och andra språk efter att på förhand ha bestämt en tid. I september lanserade Hassela Helpline en fast tid för samtal på spanska och fler språk väntas nu under våren, och nu är det alltså dags för det albanska språket. Hassela Helpline är en gratis, mångspråkig jourlinje för anhöriga till ungdomar i riskzonen för missbruk och kriminalitet. Jouren har öppet fem dagar i veckan plus storhelger och bemannas av utbildade, albanskspråkiga volontärer och medarbetare.

Kontaktperson

Jenny Anderberg - Hassela Helpline - Kommunikationschef

Jenny Anderberg är kommunikationschef och verksamhetsansvarig för Hassela Helpline. Nå henne på 040-600 43 55.

Hassela Helpline (Linja-ndihmëse) ne gjuhën Shqipe

Që nga dita e sotme më 25 shkurt, fillon Hassela Helpline (Linja ndihmëse) edhe në gjuhën Shqipe. Thirrjet në gjuhen shqipe , mund të bëhen cdo të marte gjatë gjithë orëve të hapura, si dhe mundeni të kërkoni të flisni në gjuhën shqipe.

Kjo, është padyshim një arritje e madhe në përpjekjet tona për t´ju mundësuar që të keni mundësi të gjithë telefonuesit të flisni në gjuhën e juaj thotë Jenny Anderberg menaxhere e njohur në Hasssela Helplinje.Kjo pra ësht një linje ndimëse në gjuhën shqipe. Abuzimi,keqperdorimi është dicka që për fat të keqë, kjo ndikon shumë pavarsisht nga origjina dhe nga fakti që është një temë e vështirë për tu trajtuar. Ësht temë e rëndesishme për tu folur që njerëzit të kenë mundësi të shprehen për veten e tyre.Më parë mund të flitej vetum në gjuhen Angleze,që nga shtatori "Hassela Helpline" është e lirë në linjë.multilingual, pra në shumë gjuhë. Një kohë të caktuar flitet edhe spanjollisht,ndërsa tani është koha të fillojë komunikimi edhe në gjuhen shqipe.

"Hassela Helpline",është e lirë,linjë multilingual, që do të përdoret për thirrjet e të rinjëve nëpër familje që gjinden në rrezik dhe që abuzojnë substanca narkotike dhe të krimit.Të cilat dihet se paraqesin rrezik. Pra linja për thirrje telefonike do të jetë e hapur për ndihmë pesë ditë në javës.Do të jenë në dispozicion edhe personeli gjatë pushimeve si dhe do të ketë edhe vullnetar të trajnuar, pra shqipfolës si dhe punonjës.

Personat kontaktues

Naim Zeneli - Projektledare / Utbildare

Naim Zeneli

Naim Zeneli är projektledare och utbildare för Hassela Solidaritet i Skåne. Nå honom på 040-600 43 51.

fredag 11 februari 2011

Vem styr dig?

Är haschpsykos bara en bluff? Mycket forskning tyder på det! Så står det på många Internet sidor idag. Det enda som stör försvarstalet för att man ska få ta sig en joint, utan att vara orolig, är att det plötsligt dyker upp, en och annan, som berättar om sin ångestfyllda upplevelse av just en psykos orsakad av hasch.

Det konstiga är att det finns två helt olika inriktningar runt hasch och marijuana. Den ena är folk som överträffar varandra i bevis för hur ofarligt det är att använda och det andra är forskning som successivt slår fast fler och fler samband mellan psykisk ohälsa och användandet av cannabis.

Jag tror att det är bra att fundera på vem som tjänar på vilken inriktning. Att använda marijuana eller hasch spelar folk i händerna som vill tjäna pengar, mycket pengar. De säljer inte som en välgärning. Handel av droger är en smutsig business för ohederliga människor som inte är rädda för att skada andra. Det finns stora ekonomiska intressen i att försöka bevisa hur ofarligt det är. Så tänk nästa gång på vem som tjänar på att du hävdar att knark är ofarligt.

//Verksamhetsansvarig

onsdag 9 februari 2011

Ungdomar, ta av ögonbindeln!

Jag önskar jag kunde komma på de orden som hade fått ungdomarna att lyssna, få dem att inse att livet inte alltid är en dans på rosor utan har sina mot och medgångar.
Att ibland vara lite orolig, nervös och blyg ÄR okey och att bli mer social vid fester med hjälp av droger är bara en illusion. Att arbeta för att acceptera sig själv som man är, få ett bra självförtroende och framför allt en bra självkänsla är den bästa investering man kan göra i sitt liv.

Läste i SDS att två unga män dog den senaste månaden av så kallade partydroger i Göteborg, de dog med svåra hjärnskador, dessa partydroger missas ofta i vanliga drogtester.

”– De här drogerna är farliga. Användarna vet inte vad de tar eller vad det ger för effekter. Det gör inte den behandlade läkaren heller, säger Kai Knudsen, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset enligt Göteborgs-Posten.”

Jag letade på nätet efter ”partydroger” och fann sidor där unga ville ha mer information och tips om ämnet;
” Ialla fall mina krav är att man ska bli social alltså inte vara rädd för snacka med folk ganska framåt så.. Och inte så beroende framkallande, absolut inte sån drog man blir det av första gången ialla fall.. bakrus, huvudvärk och sånt kan jag leva med.
Hört att benzo ska vara riktigt bra men hört att det är riktigt beroende framkallande..”
(Läs gärna hela tråden på https://www.flashback.org/t331961. )

Som förälder får man gå på magkänslan och ta sig den tid det tar att fråga om allt som är viktigt i deras liv, fråga hur dom egentligen mår innerst inne och visa att man bryr sig ALLTID och att man alltid är där för sina ungdomar. Att tillsammans läsa sidor som t ex flashback, och visa andra sidor som berättar om alla dessa drogers baksida och förödande konsekvenser.

Jag önskar att jag kunde komma på orden som får alla ungdomar att lyssna och förstå.

//Layoutare

tisdag 4 januari 2011

Spännande forskning om placeboeffekten

Enligt intressanta artiklar i bl a F&F, LmV och i The living Matrix kan man läsa om häpnadsväckande resultat med placebobehanling, dr Bruce H Lipton Ph.D (ur The living Matrix ) påstår att en tredjedel av alla patienter som blir botade blir botade på grund av placebo. Tror du att skall bli frisk så har du rätt men tror du inte att du skall bli frisk så har du också rätt påstår dr. H. Koning MD. Se trailern; http://www.reconnectivehealer.se/theLivingMatrix.htm

Det har utförts många studier med patienter som lider av smärta eller depression och det visade sig att sockertabletter och ”riktig” medicin gav ungefär lika resultat, det viktigaste var att patienterna fick förtroende för läkaren och hade förväntan om lindring.
Frågan är väl nu om man skall lura patienter att de får medicin men ger dem sockerpiller, eller få patienter att inse sin egen självläkande förmåga dvs använda sin tankekraft och lita på den. Det kanske är orsaken till att t ex homeopati och annan alternativmedicin fungerar för många, patienterna får förtroende för sina läkare och blir bättre bara för att de tror de skall blir så.

Så börja varje morgon med att le stort emot spegeln (hjärnan frigör då ”må bra hormoner”) och säg till dig själv att –idag mår jag väldigt bra och allt är i harmoni. Vilken oslagbar kombination för självläkning!
// Layoutare

En ny studie visar att samma hjärnområden aktiveras vid placebo som vid smärtlindring med opiater. En patient som tror att läkaren kan ge bra behandling upplever ofta behandlingen som bättre än den som är skeptisk. Nu visar svenska och finländska forskare att positiv förväntan på smärtlindring påverkar samma områden i hjärnan som injektioner med smärtlindrande mediciner.- Våra resultat tydliggör kopplingen mellan minskad smärtupplevelse och den förväntan om ett bra resultat som patienten byggt upp och som baseras på förtroende, säger Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet i Solna.
Av Lotta Fredholm ur F&F 3/2002.

Placeboeffekt även utan piller
Det vi kallar placeboeffekt är egentligen inte en utan flera effekter. Den uppkommer också även om försökspersonen inte får någon uttalad placebobehandling. Det menar australiensiska forskare som skrivit en översiktsartikel i Lancet.

Tankekraft Placeboeffekten är et inom vetenskapen välkänt fenomen. Det beskriver hur personer som ingår i vetenskapliga studier som kontrollgrupp och som inte får en verksam behandling, ändå kan uppleva sig bli bättre. Ibland beskrivs effekten vara så stor att placebo inte är tillförlitlig som jämförande behandling i studier. I en artikel i Lancet har australiensiska forskare gått igenom de biologiska, kliniska och etiska aspekterna av placeboeffekten.

De kommer i sin översiktsartikel fram till att det vi kallar placeboeffekt kan ta många olika uttryck. Dels finns det psykologiska aspekter där studiedeltagarna kan uppleva sig bättre på grund av sin förväntan att bli bättre och en stark önskan att bli symptomfri.

Även laboratorietester visar att det finns placeboeffekt.
Från ett neurobiologiskt perspektiv har den mesta forskningen runt placeboeffekter gjort på smärtstillande effekt och framförallt endogena opioider. Enligt författarna visar forskning att i studier där försökspersoner först fått en verksam opiat som bytts ut mot placebo så forsätter den smärtlindrande effekten som medierats via samma mekanism. Däremot i studier av andra typer av smärtstillare är det helt andra typer av smärtlindring som uppstår med placebo.
Av; LmV. LäkemedelsVärlden, oberoende om läkemedel

måndag 20 december 2010

Kvinnor som missbrukare

I en intressant artikel som jag läste på Internet om kvinnor som missbrukare och dess skam. Kvinnor som är missbrukare känner stor skam över sina liv som missbrukare, de känner skuld inför sina barn, föräldrar och sina släktingar. Många av dessa kvinnor har tidig erfarenhet i sin uppväxtmiljö av psykisk och fysisk brutalitet. Det finns undersökningar som visar att kvinnor som har missbruk problem söker hjälp för sitt missbruk betydligt senare än män i samma situation. Hon söker hjälp till den psykiska vården för sina depressioner eller sina självmordsförsök. Den sociala skammen för en kvinna är större än för män. Att falla ur ifrån sin sociala roll som kvinna och offentligt blir känd som missbrukare är extra skamligt för kvinnor och möjligheten att komma tillbaka till samhälle är mindre. En man kan tala om sitt förflutna och vara öppnare än kvinnor och att bryta med sitt gamla liv. Kvinnor som bryter med sina gamla liv väljer ofta att inte berätta om detta eftersom skammen har stor betydelse. Missbruk av droger eller alkohol ger många sociala och psykologiska konsekvenser och problem för kvinnor. Skammen från kvinna själv och från samhälle skapar motstånd och förnekade och de gör allt för att dölja sitt beroende. Mammarollen ökar många gånger på skam- och skuldkänslor som kan vara svåra att identifiera och hantera. Kvinnor isolerar sig ofta och förlorar sina nära relationer, de känner att det finns en stor brist på respekt för dem i samhället att de bemöts respektlöst.

//Administratör

onsdag 8 december 2010

Förebyggande arbete viktigare än någonsin

Enligt tullverket har spritbeslagen stigit med 71 % det senaste året och även många olika sorts narkotikabeslag har också ökat. Vi föräldrar får verkligen ha våra öron och ögon öppna hela tiden och se till att våra ungdomar mår bra och kan stå emot trycket från alkohol och droger.

Jag tror att vi vuxna ihärdigt skall visa vad härligt ett friskt drogfritt liv kan vara och att vi måste ta varje chans vi har att informera om drogers negativa påverkan på både kropp och ”själ”. Upprepning, upprepning och ytterligare upprepning (eller som ungdomar kallar det – tjat).
Även skolorna borde få betydligt ökade resurser att kunna få utbildade föreläsare som undervisar våra ungdomar i ämnet och få ungdomarna att öppet diskutera ämnet om och om igen och på så sätt sudda ut den absurda idén att droger skulle vara något coolt eller spännande.

Endast när ungdomarna själva väljer bort droger och väljer att leva sunt och drogfritt så gör dom det och ökar på så sätt sina chanser att leva utan missbruk även i vuxenålder.
Varför inte en ”vit” jul för hela familjen med massor av roliga gemensamma mysstunder, vi föräldrar borde ju föregå med ett gott exempel, det kan vara steg nummer ett i det viktiga förebyggande arbetet.

//Layotare