Alkoholreklam ökar i TV

Trots förbud för alkoholreklam i svensk tv och radio, så ökade tv-sänd marknadsföring för alkohol med 26 procent ifjol. Det är Kanal 5, TV3 och MTV som sänder via London till Sverige som står för ökningen.

Det visar nya Sifo-siffror över reklam i medier. Se rapporten här!

Totalt köptes reklam för 435 miljarder kronor i fjol, varav alkoholreklam stod för 415 miljoner kronor.

Forskning visar att särskilt ungdomar påverkas av alkoholreklam. Flera EU-studier tyder på att reklamen gör att ungdomar i ökad utsträckning gör tidigare alkoholdebut och dricker mer. Krav reses nu att alkoholtrycket i marknadsföring mot ungdomar måste begränsas. Brittiska läkarsällskapet anser att alkoholreklam helt ska förbjudas i medierna.

Se även EU-upplysningens regler om Alkoholreklam.

//IT-ansvarig

Frivilligt eller ofrivilligt

Det är förbjudet för skolorna att tvinga eleverna att lämna drogtest! Därför förbjuder Skolinspektionen frivilliga drogtester...ja just det, frivilliga drogtester! Drogtester där föräldrar och elever har skrivit på ett godkännande. Hur resonerar Skolinspektionen?

Problemet enligt skolinspektionen är att det är omöjligt att vara säker på att det verkligen är frivilligt. Dels så är elever i beroendeställning till skolan, och till exempel grupptryck skulle kunna göra att elever går med på att testas fast de egentligen inte vill.

Hur vet man någonsin om något är frivilligt? Är vi inte alla alltid påverkade av andra människor och det som händer runt oss. Framför allt tvingar vi barn till en massa saker de inte vill. Stiga upp när de vill sova. Gå i skolan när de heller är hemma, ta vaccin, döpa sig, kissa på toaletten mm. Det är väldigt mycket barn tvingas till för att kunna fungera i ett samhälle.

Är det är OK att tvinga en individ till något för att rädda en annan? Hur ser ett samhälle ut där man inte gör något för andra?
Drogtester är ett sätt att försöka skydda elever, inte alla men några kan man rädda från den mardröm ett missbruk medför.

// Kommunikatör

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3396388

Jag dömer människor efter hur de uppföra sig

Jag dömer människor efter hur de uppföra sig

Förstör inte ditt liv , var rädda om ditt liv !

Anita Ohlin har jobbat med ungdomar på Nydala fritidsgård i över 25 år och hon berättar om ungdomars liv på fritidsgården. Hennes metod med unga är enkel. Hon lyssnar, pratar och behandlar alla som hon själv vill blir behandlad. Hon har en special relation med unga med ömsesidig respekt. Hon hävdar att man lär sig av ungdomars sätt och deras sätt att utrycka sig. Anita tycker att personliga relationer mellan unga och ledare har stor betydelse för ungdomars utveckling och det kan skapa tillhörighet . Genom relation kan man påverka deras beteende. Men hon pekar på svårigheter som finns bland ungdomar att man skapa relation på Nydala fritidsgård.Det finns hård klimat bland tonårs killar. De bildar små gäng och de släpper inte in andra. Respekten är låg för vuxna och för varandra ungdomar.

Anita säger att det märks tydligt att de 10-11 åriga är tuffare och löser konflikt genom att slåss. Hon är orolig för dessa ungdomars beteende. Hon tycker att tjejerna är annorlunda samtidigt är det inte många tjejer som besöker fritidsgården. Det kan vara att killar är störiga och det kan vara ett hinder för att tjejerna att besöka fritidsgården I vissa kulturen är tjejernas rörlighet är mer begränsad och killar är friare. Enligt Anitas uppfattning lever vissa tonåringar på ett sätt hemma och lever på annat sätt hos sina kompisar och skolan. Det blir svårt för vissa att hitta sin identitet. På fritidsgården kan unga öka sitt inflyttande och delaktighet . De lär sig demokratiska värderingar genom olika aktiviteter.

Anita säger att deras ungdomar inte är så engagerade i olika aktiviteter och intresset inte är så stor bland tonåringar; tyvärr har vi nästan ingen diskussion eller vi har inga kill- och tjej grupper och ingen teater grupp. Hon är lite hoppfull när hon tänker på ungdomar som har klarat sig bra i livet. De som hon tidigare har jobbat med. -Jag blir varmt om hjärtat när jag ser att vissa ungdomar har klarat sig avslutar Anita med ett varmt leende.

//administratör

Själen ryser inför tomrummet

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.

Redan 1905 skrev Hjalmar Söderberg de numera så berömda raderna i sin roman Doktor Glas. Runt om i vårt avlånga land är citatet ovan fäst på anslagstavlor och väggar. På skolor, inom äldreomsorgen, på dagis och säkert också på arbetsplatser utanför den sociala sektorn.

Så starkt. Så sant. Så nödvändigt. Och så viktigt att komma ihåg i allt arbete med människor.

Det är lönsamt att förebygga

Vi som arbetar med förebyggande verksamheter vet att vårt arbete gör skillnad. Nu har FN slagit fast vikten av att arbeta förebyggande mot narkotikamissbruk och Sverige lyfts fram som det goda exemplet. //Utbildare

Läs mer: http://www.drugnews.se/article.asp?id=5805

Om ett Jag och ett Du

Den viktigaste relation du någonsin kommer att ha i ditt liv - det är den du har med dig själv. Så brukar jag inleda en diskussion när jag träffar tonåringar. Oavsett vilket ämne som står på agendan, är detta en givande utgångspunkt för fortsatta diskussioner kring det egna ansvaret, kring val vi står inför, kring vem/vad som styr oss och mycket mer.

Många tonåringar är fullt upptagna med sitt identitetsbygge och ställer sig frågor som vem är jag? vem är du? och vad är vi tillsammans? Mycket av tonårstiden handlar om speglingar, att se sig själv från olika perspektiv. De tydliga subkulturer som växer fram i just ungdomskulturer är exempel på just dessa frågor, vare sig det handlar om mode, musikstil eller politiskt engagemang.

I detta sammanhang tänker jag på filosofen Martin Bubers teorier kring jaget och duet - Buber menade att det är i mötet med ett du som ett jag blir till och att duet i detta möte inte är ett objekt utan ett subjekt som är medskapande av ett jag. Just när det gäller ungdomskultur tycker jag att detta är väldigt sant. Att vara en del av ett sammanhang, att ha en grupp/tillhörighet/klan är inte bara viktigt för tonåringar utan verkar snarare vara avgörande.

I vårt arbete med att påverka attityder till olika gränsöverskridande handlingar (som användning av droger, att lämna ut sig på Internet med mera) är detta en viktig insikt att ha med. Jag uppmuntrar ofta unga människor att prioritera relationen till den egna personen, men jag gör det inte utan att se behovet av spegling hos andra. Dock är det så att i valet av en handling bör det vara ett Jag som styr - inte ett Du. Det är Jaget som får leva med konsekvenserna och att då ha agerat för att andra gör så, eller vill att jag ska göra så, skadar denna, vår viktigaste relation. //Utbildare

Beroende och belöningssystemet

Förra veckan så jag på Malou von Sivers program Efter tio, hela veckan hade hon vikt år temat beroende. Det var allt från spelmissbruk, socker och matberoende, sexmissbruk till tobak, droger, alkohol. Olika människor intervjuades om sina beroenden och en av Sveriges främsta hjärnforskare, Lars Olson, om beroende som kronisk hjärnsjukdom, försökte förklara det mer teoretiskt vad som händer med hjärnan och dess belöningssystem.
Han sade att utan belöningssystemet skulle vi inte överleva, vi måste få en kick av att äta, sova, motionera och ha sex, utan denna kick skulle mänskligheten dö ut ganska snabbt. Beroende handlar inte om att man har ”dålig karaktär” utan är en kronisk sjukdom som sitter i hjärnan. När man utvecklar ett beroende förändras hjärnbarken och har man inte rätt verktyg att bekämpa beroendet med blir man maktlös. Det är inte bara droger och alkohol vi kan bli beroende av. Spel, arbete, mat och sex kan förstöra livet om man har en beroendepersonlighet. Att bryta ett sådant beroende kan vara svårare än drogmissbruk – för hur lever man utan mat, sex eller arbete?
Han gav till sist några råd om hur man eventuellt kan komma över sitt beroende och det var att få en ännu högre kick, till ex genom förälskelse, frälsning eller gå på skratt terapi. Men hur lätt är det när man vill behålla sin ”gamla gubbe” och inte har lust att gå i kyrkan? Får jag problem så blir det skratterapi för mig.
Här kommer ett intressant inslag/länk av hjärnforskaren, Lars Olsson, om beroende, det är inte allt för långt och jag kan varmt rekommendera det.

http://www.tv4play.se/aktualitet/efter_tio?videoId=1.1530469

//Layoutare