Spelen är vår tids tysta mördare

Läste en mycket intressant brittisk artikel i Aftonbladet om hur datorspel kan påverka oss;
"Brittisk terapeut: Spelen
är vår tids tysta mördare
Att spela tv-spel kan vara beroendeframkallande är en sak. Men kan man verkligen jämföra det med kokain-användande?
Det tycker en brittisk terapeut.
En amerikansk rapport om att tv-spel och andra elektroniska prylar kan orsaka sömnlöshet uppmärksammades i förra veckan i brittiska BBC radioshow 5Live. En av gästerna, brittiske terapeuten Steve Pops, gick dock radikalt längre när han skulle kommentera uppgifterna.
”Kan resultera i våld”
– Att tillbringa två timmar med en spelkonsol är jämförbart med att ta en lina kokain, sa Pops enligt MCV. Det är vår generations tysta mördare.
– Dataspelsberoende kan också resultera i våld eftersom spelarna mycket väl kan förvandla sina fantasispel till verklighet. Det är det snabbast växande beroendet i landet och påverkar unga både mentalt och fysiskt.
För att ytterligare befästa sin poäng uppmanade Pops alla föräldrar som lyssnade på programmet att ”gå upp till era barns sovrum och försök ta spelkontrollen ur deras händer. De kommer reagera på samma sätt som en alkoholist skulle göra om du skulle försöka ta dennes sprit. Det är läskigt.”
Personligt korståg
Gällande sömnlöshetsfrågan som startade Pops orerande påpekade han att rapporten inte var särskilt förvånande. Att sitta upp länge och spela tv-spel ska, enligt Pops, orsaka ”stora mängder endorfinutsöndring i barns hjärnor” och leda till ”kemisk obalans” som påverkar beteende och förmågan att lära sig nya saker.
Pops sa sig även, under programmets gång, föra ett personligt korståg mot tv-spel och hoppades kunna sprida sitt budskap ytterligare.
Denna artikel är skriven av Jonas Högberg."

//Layoutare

Hassela Helpline på albanska

Hassela Helpline på albanska

Imorgon, tisdagen den 1 mars kan du nu för första gången få råd och tips på albanska via chatt eller telefon hos oss på Hassela Helpline. Samtal förda på albanska kan nu tas emot varje tisdag men även under jourens alla öppna timmar och be då få samtala på albanska.

Det är jätteroligt att vi har kommit så långt i vår strävan att låta alla som ringer att få prata på sitt hemspråk, säger Jenny Anderberg, verksamhetsansvarig på Hassela Helpline. Missbruk är något som tyvärr drabbar alltför många, oavsett härkomst, och eftersom det är ett så svårt ämne att prata om är det viktigt att man kan uttrycka sig till fullo.

Tidigare kunde man bara få tala på engelska och andra språk efter att på förhand ha bestämt en tid. I september lanserade Hassela Helpline en fast tid för samtal på spanska och fler språk väntas nu under våren, och nu är det alltså dags för det albanska språket. Hassela Helpline är en gratis, mångspråkig jourlinje för anhöriga till ungdomar i riskzonen för missbruk och kriminalitet. Jouren har öppet fem dagar i veckan plus storhelger och bemannas av utbildade, albanskspråkiga volontärer och medarbetare.

Kontaktperson

Jenny Anderberg - Kommunikationschef

Jenny Anderberg är kommunikationschef och verksamhetsansvarig för Hassela Helpline. Nå henne på 040-600 43 55.

Hassela Helpline (Linja-ndihmëse) ne gjuhën Shqipe

Që nga dita e sotme më 25 shkurt, fillon Hassela Helpline (Linja ndihmëse) edhe në gjuhën Shqipe. Thirrjet në gjuhen shqipe , mund të bëhen cdo të marte gjatë gjithë orëve të hapura, si dhe mundeni të kërkoni të flisni në gjuhën shqipe.

Kjo, është padyshim një arritje e madhe në përpjekjet tona për t´ju mundësuar që të keni mundësi të gjithë telefonuesit të flisni në gjuhën e juaj thotë Jenny Anderberg menaxhere e njohur në Hasssela Helplinje.Kjo pra ësht një linje ndimëse në gjuhën shqipe. Abuzimi,keqperdorimi është dicka që për fat të keqë, kjo ndikon shumë pavarsisht nga origjina dhe nga fakti që është një temë e vështirë për tu trajtuar. Ësht temë e rëndesishme për tu folur që njerëzit të kenë mundësi të shprehen për veten e tyre.Më parë mund të flitej vetum në gjuhen Angleze,që nga shtatori "Hassela Helpline" është e lirë në linjë.multilingual, pra në shumë gjuhë. Një kohë të caktuar flitet edhe spanjollisht,ndërsa tani është koha të fillojë komunikimi edhe në gjuhen shqipe.

"Hassela Helpline",është e lirë,linjë multilingual, që do të përdoret për thirrjet e të rinjëve nëpër familje që gjinden në rrezik dhe që abuzojnë substanca narkotike dhe të krimit.Të cilat dihet se paraqesin rrezik. Pra linja për thirrje telefonike do të jetë e hapur për ndihmë pesë ditë në javës.Do të jenë në dispozicion edhe personeli gjatë pushimeve si dhe do të ketë edhe vullnetar të trajnuar, pra shqipfolës si dhe punonjës.

Personat kontaktues

Naim Zeneli

Naim Zeneli är projektledare och utbildare för Hassela Solidaritet i Skåne. Nå honom på 040-600 43 51.

Vem styr dig?

Är haschpsykos bara en bluff? Mycket forskning tyder på det! Så står det på många Internet sidor idag. Det enda som stör försvarstalet för att man ska få ta sig en joint, utan att vara orolig, är att det plötsligt dyker upp, en och annan, som berättar om sin ångestfyllda upplevelse av just en psykos orsakad av hasch.

Det konstiga är att det finns två helt olika inriktningar runt hasch och marijuana. Den ena är folk som överträffar varandra i bevis för hur ofarligt det är att använda och det andra är forskning som successivt slår fast fler och fler samband mellan psykisk ohälsa och användandet av cannabis.

Jag tror att det är bra att fundera på vem som tjänar på vilken inriktning. Att använda marijuana eller hasch spelar folk i händerna som vill tjäna pengar, mycket pengar. De säljer inte som en välgärning. Handel av droger är en smutsig business för ohederliga människor som inte är rädda för att skada andra. Det finns stora ekonomiska intressen i att försöka bevisa hur ofarligt det är. Så tänk nästa gång på vem som tjänar på att du hävdar att knark är ofarligt.

//Verksamhetsansvarig

Ungdomar, ta av ögonbindeln!

Jag önskar jag kunde komma på de orden som hade fått ungdomarna att lyssna, få dem att inse att livet inte alltid är en dans på rosor utan har sina mot och medgångar.
Att ibland vara lite orolig, nervös och blyg ÄR okey och att bli mer social vid fester med hjälp av droger är bara en illusion. Att arbeta för att acceptera sig själv som man är, få ett bra självförtroende och framför allt en bra självkänsla är den bästa investering man kan göra i sitt liv.

Läste i SDS att två unga män dog den senaste månaden av så kallade partydroger i Göteborg, de dog med svåra hjärnskador, dessa partydroger missas ofta i vanliga drogtester.

”– De här drogerna är farliga. Användarna vet inte vad de tar eller vad det ger för effekter. Det gör inte den behandlade läkaren heller, säger Kai Knudsen, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset enligt Göteborgs-Posten.”

Jag letade på nätet efter ”partydroger” och fann sidor där unga ville ha mer information och tips om ämnet;
” Ialla fall mina krav är att man ska bli social alltså inte vara rädd för snacka med folk ganska framåt så.. Och inte så beroende framkallande, absolut inte sån drog man blir det av första gången ialla fall.. bakrus, huvudvärk och sånt kan jag leva med.
Hört att benzo ska vara riktigt bra men hört att det är riktigt beroende framkallande..”
(Läs gärna hela tråden på https://www.flashback.org/t331961. )

Som förälder får man gå på magkänslan och ta sig den tid det tar att fråga om allt som är viktigt i deras liv, fråga hur dom egentligen mår innerst inne och visa att man bryr sig ALLTID och att man alltid är där för sina ungdomar. Att tillsammans läsa sidor som t ex flashback, och visa andra sidor som berättar om alla dessa drogers baksida och förödande konsekvenser.

Jag önskar att jag kunde komma på orden som får alla ungdomar att lyssna och förstå.

//Layoutare

Spännande forskning om placeboeffekten

Enligt intressanta artiklar i bl a F&F, LmV och i The living Matrix kan man läsa om häpnadsväckande resultat med placebobehanling, dr Bruce H Lipton Ph.D (ur The living Matrix ) påstår att en tredjedel av alla patienter som blir botade blir botade på grund av placebo. Tror du att skall bli frisk så har du rätt men tror du inte att du skall bli frisk så har du också rätt påstår dr. H. Koning MD. Se trailern; http://www.reconnectivehealer.se/theLivingMatrix.htm

Det har utförts många studier med patienter som lider av smärta eller depression och det visade sig att sockertabletter och ”riktig” medicin gav ungefär lika resultat, det viktigaste var att patienterna fick förtroende för läkaren och hade förväntan om lindring.
Frågan är väl nu om man skall lura patienter att de får medicin men ger dem sockerpiller, eller få patienter att inse sin egen självläkande förmåga dvs använda sin tankekraft och lita på den. Det kanske är orsaken till att t ex homeopati och annan alternativmedicin fungerar för många, patienterna får förtroende för sina läkare och blir bättre bara för att de tror de skall blir så.

Så börja varje morgon med att le stort emot spegeln (hjärnan frigör då ”må bra hormoner”) och säg till dig själv att –idag mår jag väldigt bra och allt är i harmoni. Vilken oslagbar kombination för självläkning!
// Layoutare

En ny studie visar att samma hjärnområden aktiveras vid placebo som vid smärtlindring med opiater. En patient som tror att läkaren kan ge bra behandling upplever ofta behandlingen som bättre än den som är skeptisk. Nu visar svenska och finländska forskare att positiv förväntan på smärtlindring påverkar samma områden i hjärnan som injektioner med smärtlindrande mediciner.- Våra resultat tydliggör kopplingen mellan minskad smärtupplevelse och den förväntan om ett bra resultat som patienten byggt upp och som baseras på förtroende, säger Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet i Solna.
Av Lotta Fredholm ur F&F 3/2002.

Placeboeffekt även utan piller
Det vi kallar placeboeffekt är egentligen inte en utan flera effekter. Den uppkommer också även om försökspersonen inte får någon uttalad placebobehandling. Det menar australiensiska forskare som skrivit en översiktsartikel i Lancet.

Tankekraft Placeboeffekten är et inom vetenskapen välkänt fenomen. Det beskriver hur personer som ingår i vetenskapliga studier som kontrollgrupp och som inte får en verksam behandling, ändå kan uppleva sig bli bättre. Ibland beskrivs effekten vara så stor att placebo inte är tillförlitlig som jämförande behandling i studier. I en artikel i Lancet har australiensiska forskare gått igenom de biologiska, kliniska och etiska aspekterna av placeboeffekten.

De kommer i sin översiktsartikel fram till att det vi kallar placeboeffekt kan ta många olika uttryck. Dels finns det psykologiska aspekter där studiedeltagarna kan uppleva sig bättre på grund av sin förväntan att bli bättre och en stark önskan att bli symptomfri.

Även laboratorietester visar att det finns placeboeffekt.
Från ett neurobiologiskt perspektiv har den mesta forskningen runt placeboeffekter gjort på smärtstillande effekt och framförallt endogena opioider. Enligt författarna visar forskning att i studier där försökspersoner först fått en verksam opiat som bytts ut mot placebo så forsätter den smärtlindrande effekten som medierats via samma mekanism. Däremot i studier av andra typer av smärtstillare är det helt andra typer av smärtlindring som uppstår med placebo.
Av; LmV. LäkemedelsVärlden, oberoende om läkemedel

Kvinnor som missbrukare

I en intressant artikel som jag läste på Internet om kvinnor som missbrukare och dess skam. Kvinnor som är missbrukare känner stor skam över sina liv som missbrukare, de känner skuld inför sina barn, föräldrar och sina släktingar. Många av dessa kvinnor har tidig erfarenhet i sin uppväxtmiljö av psykisk och fysisk brutalitet. Det finns undersökningar som visar att kvinnor som har missbruk problem söker hjälp för sitt missbruk betydligt senare än män i samma situation. Hon söker hjälp till den psykiska vården för sina depressioner eller sina självmordsförsök. Den sociala skammen för en kvinna är större än för män. Att falla ur ifrån sin sociala roll som kvinna och offentligt blir känd som missbrukare är extra skamligt för kvinnor och möjligheten att komma tillbaka till samhälle är mindre. En man kan tala om sitt förflutna och vara öppnare än kvinnor och att bryta med sitt gamla liv. Kvinnor som bryter med sina gamla liv väljer ofta att inte berätta om detta eftersom skammen har stor betydelse. Missbruk av droger eller alkohol ger många sociala och psykologiska konsekvenser och problem för kvinnor. Skammen från kvinna själv och från samhälle skapar motstånd och förnekade och de gör allt för att dölja sitt beroende. Mammarollen ökar många gånger på skam- och skuldkänslor som kan vara svåra att identifiera och hantera. Kvinnor isolerar sig ofta och förlorar sina nära relationer, de känner att det finns en stor brist på respekt för dem i samhället att de bemöts respektlöst.

//Administratör

Förebyggande arbete viktigare än någonsin

Enligt tullverket har spritbeslagen stigit med 71 % det senaste året och även många olika sorts narkotikabeslag har också ökat. Vi föräldrar får verkligen ha våra öron och ögon öppna hela tiden och se till att våra ungdomar mår bra och kan stå emot trycket från alkohol och droger.

Jag tror att vi vuxna ihärdigt skall visa vad härligt ett friskt drogfritt liv kan vara och att vi måste ta varje chans vi har att informera om drogers negativa påverkan på både kropp och ”själ”. Upprepning, upprepning och ytterligare upprepning (eller som ungdomar kallar det – tjat).
Även skolorna borde få betydligt ökade resurser att kunna få utbildade föreläsare som undervisar våra ungdomar i ämnet och få ungdomarna att öppet diskutera ämnet om och om igen och på så sätt sudda ut den absurda idén att droger skulle vara något coolt eller spännande.

Endast när ungdomarna själva väljer bort droger och väljer att leva sunt och drogfritt så gör dom det och ökar på så sätt sina chanser att leva utan missbruk även i vuxenålder.
Varför inte en ”vit” jul för hela familjen med massor av roliga gemensamma mysstunder, vi föräldrar borde ju föregå med ett gott exempel, det kan vara steg nummer ett i det viktiga förebyggande arbetet.

//Layotare

Hedersrelaterat våld och missbruk

Jag var på ett seminarium som handlade om hedersrelaterat våld och en del av dess konsekvenser som är missbruk och kriminalitet för unga tjejer. Man pekade på att de unga tjejerna med utländskt bakgrund som är utsatta av hedersrelaterat våld hamnar lätt i missbruk av alkohol, droger och kriminalitet. De flickor som tar steget att rymma hemifrån drabbas lätt av ångest, psykisk ohälsa, känner sig oroliga, är deprimerade, isolerade, känner utanförskap eftersom det är oerhört skrämmande att bryta mot de inlärda normerna och överge de människor som de känner bäst.

Dessa unga kvinnor som växer upp i hederstänkande familjer är starkt bundna till sina föräldrar och det är svårt för dem att hantera brytningen från familjen och att få den frihet de inte är vana vid. Det kan leda till att de hamnar i utsatta situationer som till exempel drogmissbruk, skadar sig själva eller drabbas av självmedicinering genom sprit eller droger. De umgås med kriminella män och hamnar lätt i prostitution. Det handlar om traumatiska upplevelser som utanförskap, identitetslöshet och ensamhet och om den psykiska ohälsa som dessa unga tjejer hamnar i.

// Administratör

Cannabis

cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.

Utseende och form
Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen. Den vanligaste formen i Sverige är hasch.

Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart.

Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor.

Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart.

Hasch och marijuana röks vanligen i handrullade cigarretter eller i speciella pipor. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i vatten och kan därför inte injiceras.

Effekter

Cannabisruset medför att man känner sig avslappnad och upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. Ruset är i regel över på 2-3 timmar, ibland följt av ett långdraget bakrus med trötthet.

De kroppsliga tecknen på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker.
Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar.

Efter intag av cannabis bryts stora mängder THC ner till THC-metaboliter. THC och flera av dess metaboliter är fettlösliga och lagras i kroppens fettvävnad, för att sedan långsamt återinsöndras. Vid höga koncentrationer av THC-metaboliter i fettväven kan hjärnan fortsätta att påverkas, även efter att THC-halten i blodet inte längre är mätbar. Nedbrytning via lever och njurar gör det möjligt att via urin uppmäta THC-metaboliter i upp till flera veckor efter intag, beroende på hur omfattande intaget av cannabis varit.

Skadeverkningar

De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorganen, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symtom.

Cannabisanvändning försämrar flera av våra vanligaste tankefunktioner , däribland minne, uppmärksamhet, koncentration och analys- och planeringsförmåga. Försämringar som kan uppstå redan efter en enstaka berusning och kvarstå i många timmar beroende på dosens storlek och intagningssätt. Vid beroende med upprepad, daglig cannabisanvändning kvarstår dessa funktionsförsämringar. Efter avslutad användning kan även lätta former av försämrade tankefunktioner bestå under en längre tid (månader), i vissa fall år.

Cannabisanvändning försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.

Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till planerad verksamhet.

Hormonbalansen kan störas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra att kroppen utvecklas normalt. Produktionen av det manliga könshormonet testosteron kan minska och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner som styr ägglossningen förändras och menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka fruktsamheten. Vidare löper barn till mödrar som använder cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga.

Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna modifierar en lång rad immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa effekter är dock övergående.

Cannabisrökaren löper ökad risk att få cancer i luftvägarna (lungor, munhåla, svalg, hals), kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Tjäran från cannabisrök innehåller minst 50 % större mängd av cancerframkallande ämnen jämfört med tobakstjäran.

Förmågan att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är klart försämrad under påverkan av cannabis.

Tolerans och beroende

Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen; man behöver högre doser för samma effekt. Cannabismissbruk kan leda till beroende. Det fysiska beroendet anses dock inte särskilt uttalat och de kroppsliga abstinenssymptomen är vaga. Irritation, sömnproblem och nedstämdhet är vanliga. Det psykiska beroendet kännetecknas av att själva drogen blir det centrala i tankar, känslor och aktiviteter

Källa: CAN

/Administratör

Förebyggande bland ensammkommande flyktingbarn

Människor med invandrarbakgrund lider större risk att hamna i missbruk än de med svensk bakgrund. Nu har vi inom Hassela startat ett nytt drogförebyggande projekt för nyanlända invandrarungdomar i Malmö. Projektet heter Vänpunkt och ska hjälpa ungdomar in i samhällsgemenskapen. Missbruk och kriminalitet uppstår inte av att man kommer från en annan kultur, de uppstår av att man hamnar utanför samhället. Om man motarbetar utanförskap i ett tidigt skede räddar man människor från missbruk och kriminalitet.

I Malmö är det nu 15 ensamkommande flyktingbarn med i projektet Vänpunkt. De är 14-16 år gamla och går på skolorna i Västra hamnen och på Västra Kanalgatan. I onsdags var det dags att träna fotboll med IFK Malmö. Och i går, torsdag var det ännu en ny förening, Malmö Allmänna schackklubb som tog hand om oss.

Redan ska en flyktingkille gå med i schackklubben och det känns som om vi lyckats med något stort. Varje kontaktyta med Sverige kommer göra dessa ungdomars liv lättare och bättre.

Ta ett piller så löser du alla dina problem

Aftonbladet skrev den 16 november en artikel om att ”utredare vill ge fler missbrukare medicin”, ”antabus underutnyttjad behandlingsform” och "det borde till exempel gå att få medicinerna på anstalter".

När jag läste detta slogs jag av tanken, när skall vi människor ta ansvar över våra kroppar och medvetande?
Att ta "medicin" istället för droger, är inte det som att börja snusa istället för att röka cigaretter. Om man verkligen vill sluta med tobak så skall man SLUTA inta tobak, inte ersätta ett negativt beroende med ett annat.

Måste man inte mentalt ta kommandot, kämpa, starta upp nya positiva vanor och tankebanor.
Samhället och vi människor verkar inte ta sig tid att bota orsaken till att vi mår dåligt utan tar en tablett så att vi inte upplever våra eventuella problem.
Alkoholister får sina Antabus, deprimerade får lyckopiller, överviktiga har sina bantningstabletter, om du inte har sexlust – ta en viagra så blir du ”het” igen. Om mitt äktenskap känns oharmoniskt, skall jag då ta ett lyckopiller eller försöka lösa konflikterna som ligger i botten och smärtar.
Smärtstillande tabletter ges även till yngre människor och de som blir beroende blir inte hjälpta av fler tabletter utan det måste få ta tid till att bli fri från orsaken till smärtan, borde inte samhället hjälpa till med det istället, att orka kämpa och pusha på när man inte riktigt orkar själv.

Kamratstödjare i Veberöd

Här är en artikel om kamratstödjarna på Svaleboskolan i Veberöd. Ett härligt gäng tonåringar som jag höll utbildning med i förra veckan. Modiga, kloka, roliga och insiktsfulla och med stort förtroende för varandra och sina handledare.

http://www.skanskan.se/article/20100916/LUND/709169836/1180

//Fredrik Eklöf

Våga skvallra för ungdomarnas skull

En far och hans unga son greps på bar gärning när de langade alkohol till unga under skolavslutningen i juni skrev Aftonbladet den 14 augusti.
I deras mobiler fann polisen tusentals spritbeställningar och många av köparna var mellan 15 och 18 år.

Äntligen tänkte jag, äntligen har någon åkt fast som ”snyltar” på ungdomarna och riskerar deras hälsa bara för att själva tjäna pengar.
Jag frågade en gång min tonårsdotter om hon visste något nummer till en bilburen langare och hon sade att hon hade inget nummer men i skolan var det flera som hade olika nummer till langare i sina mobiler. Min man tog upp detta problem på ett föräldermöte i skolan och ifrågasatte om vi föräldrar skulle regelbundet gå igenom barnens mobiler men fick mothugg av de flesta andra, integritetskränkande och omoraliskt fick han höra.

Så vad gör man då om man vill ”mota Olle i grind” och värna om ungas hälsa, om så många föräldrar vill blunda för problemet och hoppas deras barn låter bli alkoholen. Håll dina ögon och öron öppna! Och våga skvallra när du får tag i dessa telefonnummer, orka/våga bry dig om ditt barn och alla andra tonåringar.

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7619077.ab

Alkoholförgiftade unga allt vanligare

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet så har polisanmälda fall av langning ökat med mer än 500 procent trots att staten har satsat 300 miljoner kronor på att stoppa langningen av alkohol till unga.

Som tonårsförälder blir man illa berörd när man läser om hur lätt det är för unga att få tag på alkohol, det är tydligen bara att ringa ett mobilsamtal och sedan är det ”fixat”. Har dessa langare ett samvete kan man undra när man läser om vad polisen och sjukvården säger om problemet.

Ungdomsmottagningen som ligger i centrala Stockholm och tar emot ungdomar upp till 19 år, men de yngsta som kommer dit är bara elva år.
– Vi har sett en extrem ökning av antalet ungdomar som kommer in alkoholförgiftade, många fulla ungdomar råkar illa ut. De blir rånade, misshandlade och våldtagna, säger Paula Liljeberg till DN

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/wendela/article7590005.ab

// Layoutare

Skatteintäkter via marijuana

Aftonbladet skrev i söndags om en folkomröstning som skall hållas i Kalifornien under november månad om ett förslag att göra det lagligt att sälja, bruka och inneha marijuana, och som i längden kan innebära att världens narkotikapolitik skakas i sina grundvalar.
Frågan är om de andra delstaterna kommer att behålla sina förbud mot drogen om Kaliforniens revisorer har rätt som säger att en skatt på lite drygt tio kronor per gram skulle ge delstaten intäkter på över tio miljarder kronor om året.
En nyligen genomförd studie av Rand Corporation, refererad av Reuters, påstår att priset kommer att sänkas till ca 10 % av nuvarande, även inklusive skatt.
Andra tankar är vad som händer med alla unga som då kommer att få råd att missbruka drogen ännu mer, hur kommer knarkkartellerna i Mexico att reagera när de går miste om sina "inkomster"?
Det finns ett amerikanskt uttryck som jag tycker passar bra in i denna historien; "Money talks and bullshit walks".

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7554728.ab

// Layoutare

Digitala droger

Läste i Aftonbladet den 22 juli om en ny ”drog” som börjar sprida sig över nätet, den kallas ”I-Dosing” och nu varnas föräldrar i USA för ”drogen”.

”I-Dosing”, som det också kallas, har blivit en populär aktivitet bland tonåringar. I ett videoklipp på Youtube går det att se en pojke som skakar våldsamt medan han testar ”drogen”. I ett annat klipp drabbas en pojke av svår ångest.

De som har testat ”I-Dosing” säger att de ibland får samma rus som av ecstasy och cannabis, medan andra säger att det hela enbart är en så kallad placebo-effekt, ungdomarna vill så gärna bli höga att de tror att de blir det.

Det ungdomarna lyssnar på är oftast tio minuter långa låtar som heter saker som ”Gates of Hades” eller ”Hand of God”. I en bit låter det som att en båt tutar om och om igen. I en annan spelas en synt i snabb hastighet.

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/wendela/article7504783.ab

//Layoutare

Invandrarungdomars situation i Rosengård

Igår torsdag 22 juli Läste jag en artikel i DN.se som handlade om ungdomars problem i Rosengård. Enligt några av de stadsdelsvärdar är läget i Rosengård mycket värre då man knappast ser någon ljusning. De hävdar att ungdomsgäng ofta samlas runt skolorna, kyrkogårdarna, parkvägarna och i gångtunnlarna. På dessa platser är folk rädda. En av stadsdelsvärdarna säger att vi måste stoppa problemen nu hos de unga annars kan det blir värre när barnen här blir äldre .Det varit många väskryckningar och en del slagsmål. De tycker att orsakerna till att ungdomar ägnar sig åt skadegörelse är att barnen har fått en dålig uppfostran, eller föräldrarna inte bryr sig, har problem hemma, eller att ungdomar vill imponera och därför skolkar. Fredrik Andersson, närpolischef, säger att Rosengårds ungdomar begår de flesta brotten på andra ställen i staden. De senaste två månaderna har det gripits 49 personer från Rosengård som är misstänkta för narkotikabrott. I Rosengård finns sex eller sju gäng med unga kriminella. Fredrik säger att framtiden inte ser så bra ut. Man pratar mycket om integration, men Rosengård segregeras allt mer. Han menar att något radikalt måste bryta trenden. Utanförskapet är omfattande, ungdomarna har urusla skolbetyg, och inget hopp om bra jobb i framtiden. Många bor mycket trångt. Fredrik säger att 500 ungdomar lämnar grundskolan varje år utan godkända betyg. Invandrarnas barn är överrepresenterade i den gruppen. Den här gruppen kan få stora problem i framtiden, många saknar förebilder och de hamnar i mitt emellan två kulturen med svårigheter att identifiera sig och finna sig till rätta i någon av dem. Många ungdomar talar svenska enbart under lektionerna i skolan. Vi möter människor, både flickor och unga kvinnor som under sina studier tillägnar sig andra värderingar än vad dominerar inom deras familjer. De kommer inte att underkasta sig i familjens regler, och 800 ungdomar i stadsdelen är utsatta för våld i familen.

//Administratör

Föreningslivet som skyddsfaktor

Vi som arbetat med ungdomar och missbruksproblematik i flera decennier vet att vem som helst, oavsett härkomst eller social status, kan ramla ner i ett missbruk. Men vi kan samtidigt märka att det finns vissa tendenser som gör sannolikheten större eller mindre. Vi kallar detta för skyddsfaktorer och riskfaktorer.

Att växa upp i en familj som har en liberal syn på alkohol och narkotika är exempelvis en riskfaktor. En annan är att vara invandrande från ett annat land. Tyvärr är det så idag att människor med invandrarbakgrunder lider större risk att hamna i missbruk än de som har svensk bakgrund.

Vi vet att detta inte har med vilken kultur man kommer ifrån, eller vilken färg man har på skinnet. Det handlar om att man inte kan ta sig in i samhällsgemenskapen, att man hamnar utanför. Det kan bero på språksvårigheter eller okunskap, men det kan också bero på intolerant bemötande från omvärlden.

Vi har märkt att föreningslivet är en av de största skyddsfaktorerna. Sällan hamnar någon föreningsaktiv i ett allvarligt missbruk. Detta handlar om att föreningen blir nästan som en garant för att komma in i samhällsgemenskapen.

Därför startar Hassela nu ett projekt för att hjälpa nyanlända ungdomar från andra länder in i samhällsgemenskapen. Vi visar dem det svenska föreningslivet, vi hjälper att bygga upp skyddsfaktorer samtidigt som ungdomarna får en meningsfull fritid.

Projektet startar hösten 2010 i samarbete med IVIK-program i Malmö, Göteborg och Stockholm. IVIK-program är introduktionsprogram för invandrare som gör det möjligt att nå grundläggande gymnasiebehörighet.

//Pressekreterare

Droger & ojämlikhet

I Hassela lägger vi ner en massa tid och energi på att se till att ungdomar inte hamnar i missbruk, eller snabbt kommer ur det om de redan hamnat där. Vi är bra på det. Vi är bra på att få andra att engagera sig också. Men även om vi når väldigt många människor, och även om detta är ett oerhört viktigt arbete, både för dem som drabbas av missbruk och för samhället i stort, så är det en fis i rymden jämfört med hur viktiga politiska beslut är.

Diagrammet ovan visar att det finns en tydlig koppling mellan ojämlikhet och användning av illegala droger (ett index från en FNs World Drug Report 2007 över heroin, kokain, cannabis, ecstasy och amfetamin.

Ju större inkomstskillnaderna är inom landet (den liggande axeln), desto mer används illegala droger i landet (den stående axeln).

I USA finns dessutom statistik som visar att i delstater med större inkomstskillnader sker fler dödsfall genom överdosering än i delstater med mindre inkomstskillnader.

Det finns forskning som tyder på att det finns ett orsakssamband här. Att ojämlikheten sskapar drogmissbruket. Förklaringen är då enkelt uttryckt att ojämlikheten skapar en psykisk smärta och att droganvändningen blir en självmedicinering mot denna smärta.

Riksdagsledamoten Johan Pehrsson (fp) vill straffa föräldrar som inte kommer till sina barns rättegångar och liknande. I sin blogg menar han att vi i Hassela förirrat oss in i "extrema vänsterdogmer om att föräldrar inte har ett personlig ansvar för sina barn". (http://johanpehrson.blogspot.com/2010/07/hassela-missar-malet.html)

Han kunde inte ha mer fel.

Vi i Hassela gör mer än de flesta för att se till att föräldrar tar sitt ansvar. Vi gör det när vi arbetar med ungdomar som hamnat fel. Vi gör det i den studiecirkel för föräldrar som vi tagit fram. Vi gör det när vi håller föräldramöten på skolor. Vi gör det i vår mångspråkiga telefonjour Hassela Helpline.

Vi är dessutom väldigt bra på detta. Så bra att socialtjänster runtom i landet anlitar oss bland annat för just detta.

Anledning till att vi lyckas är att vi ger föräldrarna verktyg för att ta sitt ansvar, och för att vi är bra på att skapa konstruktiva relationer med både vuxna och unga. Vi har förväntningar på dem, tydliga, höga och realistiska förväntningar på varje individ.

De som har svårast att ta sitt ansvar är mest skuldtyngda. ofta så tyngda av skuldkänslor att de inte vågar erkänna det för sig själva eller andra. Även de har vi konstaterat att man kan nå och påverka, men bara om du är intresserad av att bygga en relation med dem. Inte om du vill straffa och fördöma.

Jag tror att Johan Pehrsson anstränger sig hårt för att vara en god förälder, eller medborgare om han nu inte har egna barn. Jag ser att han har fallit i Björklundsfällan. Den låter så här:

"De som inte lyckas lika bra som jag och mina barn, anstränger sig inte tillräckligt mycket. Om vi (samhället) bara är tillräckligt tydliga, genom betyg eller straff, när vi talar om för dem att de misslyckats, så börjar de nog också att anstränga sig."

Det finns tyvärr inga vetenskapliga belägg för att straff hjälper föräldrar att ta sitt ansvar. Det kan låta som en effektiv lösning, men det är för dem av oss som är vana att lyckas, och livrädda att se misslyckade ut.

För dem som i samhällets ögon misslyckats med det mesta i livet, blir ytterligare ett straff bara ytterligare en bekräftelse på att de är misslyckade - inte ett motiv att börja ta mer ansvar.

//Fredrik Eklöf