onsdag 31 mars 2010

Vad gör du när din son kommer hem med polisen?

Telefonen ringde kl 03:30. Jag var ytterst yrvaken men hoppade snabbt upp ur sängen. På vägen mot telefonen kunde jag komma ihåg att ett av mina barn fattades. Han var på en fest med sina närmaste killkompisar. Jag hann tänka att han var fräck som ringde så sent för att be om skjuts hem. Men när jag svarade möttes jag av en röst som sa –Hej det är från polisen i Lund. På bråkdelen av en sekund lyckades jag föreställa mig det värsta… och pustade nästan ut när han sa. -Jag har din son här vi är på väg hem till er. Jag var tyst och ville höra fler tecken på att han var vid liv. – Vi är på väg hem till er och jag ville bara förvarna. Er son är anklagad för skadegörelse och brott och mot alkohollagen.

Jag var glad att min son levde samtidigt som jag var förbannad för att han tydligen hade gjort någon typ av skadegörelse. När polisen kom visade det sig att min som hade bidragit till en graffitimålning. Han hade blivit biten av en polishund på två ställen, hade blivit fråntagen sina kläder och kom i fängelse kostym. Kläderna är bevismaterial. Två civilklädda poliser berättade allt väldigt pedagogiskt. Hur polisen kommit tillplatsen, gripit min som och att han kommer bli åtalad. Han hade blivit skjutsad till sjukhuset och fått stelkramspruta. Vi som föräldrar ska vara med vid polisförhöret eftersom han inte är myndig. Hur ska man reagera som förälder? Hur skulle du reagera?

//Verksamhetsansvarig

söndag 28 mars 2010

Så tog sig Eddi ur drogmissbruket

Du kan läsa om Eddi och hur han tog sig ur sin tillvaro i kriminalitet och droger på aftonbladet.se . Nu har han slutat – och hjälper andra. Bland annat de som ringer Hassela helpline.

– Det är starkt av våga ringa, säger han, och hoppas att fler ska slå en signal.

Ungdomsåren var jobbiga för Eddi. Han hamnade tidigt i drogmissbruk.
– Jag har levt drogfritt sedan flera år tillbaka men var placerad i tolv olika behandlingshem mellan 12 och 19 års ålder, berättar han.

De flesta ställena gav honom en del bra hjälp. Men det räckte inte hela vägen.

Läs mer:
http://mediaupdate.se/sa-tog-sig-eddie-ur-misbbruket/

//verksamhetsansvarig

lördag 27 mars 2010

Civilkurage?

Ingen har väl lyckats undgå den pågående debatten i media om den 14 åriga flicka som efter att ha blivit våldtagen på skolans toalett sedan blivit utfryst och mobbad av resterande vuxna och ungdomar i samhället.

Situationen väcker starka reaktioner hos många. Jag frågar mig själv vad jag ska tycka om allt? Vad är värst? Själva våldtäckten, misstron, att förövaren fått samhällets stöd och hyllning trots att han erkänt, dömts och suttit av sitt straff? Eller hela den hatkampanj som pågått på face book mot flickan, och som sedan medias uppmärksamhet, nu börjar mot pojken istället?

Självklart finns det risk för att situationen vinklas i media, vi har aldrig hela bilden som TV tittare. Den här händelsen upprör många för att den verkar extrem för oss i vårt samhälle idag. Har vi inte kommit längre än att unga tjejer och kvinnor fortfarande kan våldtas och sedan bli den som ytterligare straffas av händelsen från samhällets sida? Förutom jämställdhets aspekten och misstron mot våldtäcktsoffer, så handlar den här historien till stor del om bristande civilkurage och rädsla från omgivningen. Det är något som vi alla får kämpa med till mans så gott som varje dag. Vågar vi gå emot strömmen eller är vi själva för rädda för konsekvenserna och för att själva bli lidande? När vi är ute på skolor och pratar om mobbning så brukar eleverna själva säga att en stor anledning till att mobba någon är för att man själv är rädd för att bli ett mobboffer annars.

Vi vuxna har alltid ett större ansvar, oavsett position i samhället, till att agera när ungdomar inte klarar ut situationen själva. Tyvärr så är bristen på vuxenansvar och civilkurage allt för stor på många skolor, i många samhällen, och i alla de miljöer som våra unga vistas i. Låt oss ändra på det.

//Projektkoordinator

fredag 26 mars 2010

Hjälp missbrukarna att sluta, inte att fortsätta.

Stockholms läns landsting har bestämt sig för att testa sprutbyte. Syftet är att minska smittspridningen av framför allt hepatit och HIV.

Förespråkarna brukar peka på att spridningen av HIV bland narkomaner i Stockholm är så stor och att den är så liten i Malmö, som sedan länge har sprutbyte. Det de missar är att HIV-spridningen är ännu lägre bland narkomaner i Göteborg. Och att spridningen av hepatit B är högre i Malmö än i Stockholm.

Anledningen till att sprutbyte inte funkar så som förespråkarna önskar är att de som plockar ut rena sprutor, inte kommer ihåg att göra det konsekvent, utan ofta använder begagnade sprutor i alla fall, samt att de har sex utan kondom.

Anledningen till att jag är emot sprutbyte är att om något av mina barn skulle bli missbrukare, vill jag att samhället gör allt vi kan för att hjälpa henne att sluta, inte att fortsätta. Många missbrukare vill ut ur sitt missbruk, men får alldeles för lite stöd för det. Köerna är så långa och kraven så höga att många inte ens bryr sig om att ställa sig i kö.

Vi tycker att man kan ha särskilda sjukvårdsinrättningar för missbrukare, med personal som är lika engagerade och respektfulla som de är på sprutbytet i Malmö. Och erbjud missbrukarna behandling istället för sprutor.

Vill du se statistik och forskning på ovanstående, kolla dokumenten till vårt senaste pressmeddelande på http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/hassela_skaane/pressrelease/view/sprutbyte-saknar-vetenskapligt-stoed-388923.

/
Utvecklingsansvarig

onsdag 24 mars 2010

Narkotika och unga

Till skillnad från alkohol och tobak väcker droger som narkotika riktigt obehagliga associationer hos vuxna. Att sådana droger har blivit relativt lättillgängliga skrämmer många föräldrar. Tonåringar har blivit mer öppna för narkotika och uppfattar inte alltid att testa hasch eller marijuana som så allvarligt, trots att det är olagligt.

Källa: Vårdguiden


//Administratör & ekonomi

tisdag 23 mars 2010

Barn- och ungdomssajter granskade

Igår presenterades en granskning gjord av företaget Interaktiv Säkerhet AB på uppdrag av Medierådet. 17 sajter har undersökts och bedömts utifrån fyra områden: allmän information, medlemsvillkor, personuppgifter och säkerhetsfunktioner samt anmälningsfunktion och ärendehantering. Resultatet visar att långt ifrån alla sajter erbjuder en säker miljö för barn och unga något som Kristina Ahlinder, ordförande i Medierådet tycker är oacceptabelt.

Givetvis finns det luckor i säkerheten på flera av sajterna. Och självklart ska högre krav på säkerhet ställas. Men samtidigt behöver vi också vara medvetna om att den allra viktigaste säkerhetsaspekten ligger i det förebyggande arbetet med barn och unga när det gäller Internet.

Vi kan förhindra många negativa konsekvenser för den enskilde genom att höja säkerheten på det unga Internet - liksom vi kan göra trafiken säkrare för den enskilde genom övergångsställe, trafiksignaler, hastighetsbegränsningar med mera. Men vi får inte glömma att trafikvettet, dvs fostran till att vara säkerhetsmedveten i trafiken också är en skyddsfaktor att räkna med.

På Internet handlar detta "trafikvett" framförallt om diskussion kring de etiska, moraliska och juridiska dimensionerna av det unga Internet. Och att diskutera intergritetsbegreppet och skillnaden mellan att vara personlig och privat. Och slutligen - att vuxenvärlden en gång för alla - tar till sig den tekniska utvecklingen och tar på sig att vara vuxna förebilder också på Internet.

//Utbildare

lördag 20 mars 2010

Bry dig! Ta tag!

Under veckan som gick bjöd Hassela Skånes verksamhetschef Jan-Åke Eriksson in medarbetare, volontärer och praktikanter till en utbildningsdag om Hasselas grundval, historia och pedagogik. Det var en mycket givande dag som gav inblick i drygt fyrtio års arbete med utsatta ungdomar.

För mig var den viktigaste poängen påminnelsen om att Hasselrörelsen startade som en politisk idé. Under en tid – i slutet av 60-talet – då sociala problem ökade samtidigt som drogliberalismen växte sig allt starkare, satte en man vid namn K-A Westerberg ner foten. Westerberg argumenterade för solidaritet med de svagaste i samhället och startade tillsammans med sin hustru det första kollektivet i byn Hassela för att ta emot och ta hand om unga missbrukare.

Hasselarörelsen är idag en organisation med stor bredd där det dagliga arbetet handlar om allt från behandlingsarbete, arbetsmarknadsåtgärder, öppenvård och förebyggande arbete ute i skolor, till att på olika sätt medverka i den drogpolitiska debatten. Men oavsett hur olika arbetet inom rörelsen kan te sig, finns en grundläggande tanke, vilja och handling bakom allt som görs – solidariteten med de hårdast utsatta.

Solidaritet – som att vara nära den som behöver närhet.

Solidaritet – som att vi alla har ett ansvar för att bry oss.

Solidaritet – som att ta tag i omöjliga situationer.

//Utbildare

fredag 19 mars 2010

Cultionary

När vi träffar coacherna i Tjej- och killcoachprojektet så utgår vi efter olika tema för varje träff. För några veckor sedan så spelade vi Cultionary. Det är ett pass från vårt utbud på laganda.nu där man i likhet med pictionary ritar och gissar. Men i Cultionary så får man i uppdrag att rita t.ex. en svensk, en zigenare, en mamma eller en hemlös. En i laget ritar vad som står på lappen och de andra i laget ska gissa vad det föreställer. Hur ser en mamma ut? Eller en hemlös? Jag har aldrig varit med om att något lag inte kommit på vad som ritats för dem.

Efter det här spelet är det väldigt viktigt att prata om fördomar och förutfattade meningar. Vissa lappar är lättare att rita än andra, men allt handlar om att det finns en bild av hur vissa människor eller grupper är. Det viktigaste i vårt arbete, och när coacherna går ut i sina grupper, är att kunna se förbi våra eventuella fördomar och förutfattade meningar och se människan som står framför oss.
//Projektledare

onsdag 17 mars 2010

Alkohol och unga

Alla vet att alkohol skadar hälsan. Ändå är det få som tänker på att det faktiskt handlar om en drog med allvarliga risker. Alkohol och berusning ses ofta som ett naturlig del av det svenska samhället. För många tonåringar tillhör det också det normala att festa och bli full. Det som oroar många föräldrar är att tonåringar börjar dricka allt tidigare och allt mer.

Den första fyllan brukar komma förr eller senare och behöver inte innebära att tonårigen har problem. De som mår riktigt dåligt i samband med sin första kontakt med alkohol brukar lära sig att hantera alkoholen bättre nästa gång. Om din tonåring blir riktigt dålig upprepade gånger bör du som förälder reagera.

En del tonåringar experimenterar genom att blanda alkohol med olika sorters läkemedel. De tror att de blir snabbare berusade om de stoppar i sig några huvudvärkstabletter till spriten. Det har också blivit vanligt att blanda alkohol med narkotiska läkemedel som lugnande medel och sömntabletter, främst Rohypnol. Det är både farligt och kan vara en inkörsport till ett missbruk.

Källa: Vårdguiden

//Administratör & ekonomi

tisdag 16 mars 2010

Gruppen, individen och samspelet

Många gånger när jag träffar grupper i mitt arbete blir jag förvånad över hur mycket underliggande kraft, kommunikation och status som som styr hur väl gruppen mår och samarbetar. Lika ofta händer det att gruppens föränderlighet överraskar mig. På enbart några timmar kan dynamiken i en grupp förändras.

I arbetet med grupper som hamnat i negativa spiraler använder vi oss av några viktiga ingredienser - tydligt ledarskap - skratt - gemensamma utmaningar. Även om jag bara är inne i gruppen för några timmar satsar jag en stor del av tiden på att skapa någon sorts relation med individerna. Jag gör detta bland annat för att jag senare - om det behövs - ska kunna ta en konflikt.

Det tydliga ledarskapet är oerhört viktigt. Det ska i gruppen inte finnas någon som helst tvekan om vem som leder gruppen. Jag, som ledare, ska inte känna någon som helst tvekan att leda gruppen.

Skrattet ger gruppen förnyad energi och skapar trygghet.

De gemensamma utmaningarna svetsar samman gruppen till ett VI. Är utmaningen dessutom konstruerad som något slags "yttre hot" (ex att i en övning hypotetiskt tävla mot en annan skola) så funkar detta ännu bättre.

Naturligtvis behöver arbetet fortsätta i gruppen också efter att vi lämnat den, men förhoppningsvis har en öppning till en rakare kommunikation och en större välvilja skapats. //Utbildare

måndag 15 mars 2010

Mitt hem är min borg och trygghet – eller?

Igår när vi kom hem efter min mans gitarrkonsert så möttes vi av våra katter, vanligtvis är de lugna men denna gången var de vettskrämda och sprang ut ur huset när vi öppnade dörren.

Väl inne i huset märkte vi först inget speciellt mer än att det lät som om det småhaglade på vår fönsterdörr i sovrummet. När jag drog undan draperiet så såg jag alla småsprickor i glasen och sedan hålet som de hade gjort. Ljudet vi hörde var inte hagel på utsidan utan det var ifrån alla de sprickor i glasen som hela tiden uppstod.

Känslan av overklighet var väldigt stark, sådant här händer inte mig, vi är ju trygga här, så detta kan inte vara sant, men hålet i fönsterdörren var ju där och sprickorna blev hela tiden fler och fler.
Efter att jag hade kontaktat jouren på Folksam och polisen så började chocken komma, polisen sade att eftersom glasdörren redan var trasig så fanns risken att tjuvarna skulle komma tillbaks och att vi inte kunde vara trygga i huset.

Nu dagen efter så är larm beställt, fönsterlås skall inköpas och hantverkare har beställt nya fönster till dörren och de skall måla dörren så att alla spår av inbrottsförsöket skall försvinna, men hur får man tillbaks känslan av trygghet? Min dotter vaknade mitt i natten av att hon tyckte att någon var utanför hennes fönster och fick för sig att det var tjuvarna som kommit tillbaks och sedan kom tanken till henne att de hade kanske redan kommit in i huset och mördat mig och min man, tankespöken kan lätt växa till tankemonster.

Det är nog lätt att låta olustkänslan vinna och aldrig känna slig lugn hemma igen men vi bestämde oss redan igår natt att vi skall kämpa för vår trygghet, vet inte bara hur än, men kämpa skall vi.

//Layoutare

lördag 13 mars 2010

Vem ringer man när man inte orkar leva?

Rubriken på inlägget är hämtad ur Ann Heberleins bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Boken är oerhört gripande och tar upp ett viktigt ämne, självmordet, som enligt författarens uppgift är den vanligaste dödsorsaken bland människor 15-44 år.

Heberlein skriver självutlämnande om sin manodepressivitet, sina otaliga besök på psykakuten, och sina våndor inför det slutliga avskedet. Samtidigt reflekterar hon över vad andra, kända och okända, har skrivit om självmordet.

Det är en tuff läsning. En krävande läsning som har sitt absoluta berättigande i att skapa förståelse för sjukdomen. Heberlein skriver "Jag behöver vård. Jag behöver psykiatrisk vård. Medicin. Det finns fler som jag. Vi är ganska många."

Under läsningen kan jag inte sluta tänka på denna, i boken nästan pockande, provokativa, och samtidigt så viktiga fråga: vem ringer man när man inte orkar leva? Och jag känner stor tacksamhet för alla telefonjourer som faktiskt finns. Som svarar när det ringer. Som lyssnar när någon talar.

Nu är inte telefonjourerna det enda svaret på Heberleins retoriska fråga och inte heller lösningen eller botemedlet för hennes och många andras svåra sjukdom. Men att de finns och att engagerade människor bemannar dem för att de vill göra skillnad, ger åtminstone mig någon sorts tröst då jag läser. //Utbildare

torsdag 11 mars 2010

Akut hjälp till utsatta ungdomar

Nyheterna berättar att det finns 5000 ungdomar som riskerar att hamna i olika gäng och kriminalitet i utsatta områden. De kriminella gängen ägnar sig åt våld, utpressning, rån och missbruk.
Dessa ungdomar kommer från socioekonomiska utsatta områden. De lockas med pengar, status och fester.
De flesta är unga män som lever i utanförskap och de flesta är arbetslösa. För att förebygga kriminalitet bland dessa unga behövs ett starkt samarbete mellan polis, socialtjänsten och skolan, och kommunikationen ska förbättras mellan olika aktörer även myndigheterna och föräldrar.
Det ska satsas på att förebygga, särskilt på sociala insatser och utbildning till föräldrar. Många föräldrar saknar jobb och kunskap och har ingen aning om ungdomsgängen. Vissa föräldrar är rädda för myndigheterna och därför undviker de att be om hjälp. Myndigheterna måste stödja föräldrarna i deras arbete att fostra sina barn. Myndigheterna måste motverka sociala problem, psykisk ohälsa och stereotypa könsroller hos unga män och pojkar som riskerar att dras in i kriminalitet.
Tyvärr finns ingen arbetsmarknad för dessa ungdomar. Att satsa på jobb och praktikplats kan vara en lösning. Samtidigt kan ideella organisationer hjälpa till med sociala insatser och ge praktikplats till ungdomar och höja föräldrarnas kunskap. Myndigheterna bör satsa på fritidssysselsättning och samarbeta med olika fritidsgårdar.

Så med tanke på detta är det viktigt att sprida information om Hassela Helpline till ungdomar och deras föräldrar.

// Administratör

onsdag 10 mars 2010

Tobak och unga

Rökning är ett av de största hoten mot vår hälsa. Det beror på att rökning både är skadligt och väldigt vanligt. Inställningen till rökning har blivit mer negativ. Även om många fortfarande testar att röka, fortsätter inte alla i vuxen ålder. Problemet är att det är väldigt lätt att bli beroende. Dessutom tror de flesta att det är mycket lättare att sluta än vad det faktiskt är.

Det finns också en myt om att snus inte skulle vara farligt. Forskare har inte kunnat bevisa att snusning kan leda till cancer. Vi vet att snus innehåller cancerframkallande ämnen och kan skada mun, hjärta och kärl.

Källa: Vårdguiden

//Administratör & ekonomi

tisdag 9 mars 2010

Vem säger nej till en joint?

Att unga människor inte förstår att cannabis är farligt kan jag förstå. Men vi föräldrar till tonåringar vet oftast att cannabis inte är att leka med.

När jag var ung visste man inte så mycket om psykoser eller andra samband som idag klarnar mer och mer. Jag och en mina nära vänner bodde i samma kollektiv. Vi diskuterade alltid politik, världen och droger. Han hävdade ofta att hasch var ofarligt.

Redan på 80-talet fick han sina första sammanbrott och sedan dess har hans liv aldrig sett ut som andras. Han har aldrig haft ett normalt arbete, han har aldrig bott själv utan oftast på institution, han har aldrig haft ett förhållande med en flickvän en längre tid och har inga barn.

Fler av mina nära vänner rökte hasch och halkade ur "det vanliga livet" mellan 20- 30 år gamla och de har aldrig kommit tillbaka. Jag har alltid undrat om jag hade kunnat göra mer för att förhindra deras väg utför. Nu verkar sakta men säkert forskningen komma i fatt livet. Men det finns enormt stora intressen att vilja försöka bevis att det är något fel just på den forskning som fastslår att cannabis är farligt.

Jag kan hitta massor av bloggar och webbinlägg som tyder på en fortsatt glorifiering av cannabisbruket. Ni unga som inte tror att cannabis är farligt behöver tyvärr bara leva. Verkligen kommer kommer ifatt oss alla.

Här är en ny studie som finner säkrare samband mellan användning av cannabis i unga år och risk att drabbas av psykos.
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/03/01/tidigt-bruk-av-cannabis-ko/index.xml

Det finns inga hopplösa människor

Ett viktigt motto inom Hasselarörelsen är det finns inga hopplösa människor - bara hopplösa situationer - och situationer kan förändras. För oss som arbetar med många olika typer av verksamheter är det extra viktigt att anta en gemensam plattform. Ju bättre grundade vi är, desto bättre arbetsinsatser kan vi utföra.

Hasselarörelsens grundpelare är definierade på följande sätt:
Engagemang - Ord är billiga handling kostar
Solidaritet - Att vara nära den som behöver närhet
Vuxenansvar - Det finns inga ungdomsproblem, bara vuxenproblem
Relation - Metoder kommer och går (och kan vara bra), relationen består

//Utbildare

måndag 8 mars 2010

Alkoholreklam ökar i TV

Trots förbud för alkoholreklam i svensk tv och radio, så ökade tv-sänd marknadsföring för alkohol med 26 procent ifjol. Det är Kanal 5, TV3 och MTV som sänder via London till Sverige som står för ökningen.

Det visar nya Sifo-siffror över reklam i medier. Se rapporten här!

Totalt köptes reklam för 435 miljarder kronor i fjol, varav alkoholreklam stod för 415 miljoner kronor.

Forskning visar att särskilt ungdomar påverkas av alkoholreklam. Flera EU-studier tyder på att reklamen gör att ungdomar i ökad utsträckning gör tidigare alkoholdebut och dricker mer. Krav reses nu att alkoholtrycket i marknadsföring mot ungdomar måste begränsas. Brittiska läkarsällskapet anser att alkoholreklam helt ska förbjudas i medierna.

Se även EU-upplysningens regler om Alkoholreklam.

//IT-ansvarig

lördag 6 mars 2010

Frivilligt eller ofrivilligt

Det är förbjudet för skolorna att tvinga eleverna att lämna drogtest! Därför förbjuder Skolinspektionen frivilliga drogtester...ja just det, frivilliga drogtester! Drogtester där föräldrar och elever har skrivit på ett godkännande. Hur resonerar Skolinspektionen?

Problemet enligt skolinspektionen är att det är omöjligt att vara säker på att det verkligen är frivilligt. Dels så är elever i beroendeställning till skolan, och till exempel grupptryck skulle kunna göra att elever går med på att testas fast de egentligen inte vill.

Hur vet man någonsin om något är frivilligt? Är vi inte alla alltid påverkade av andra människor och det som händer runt oss. Framför allt tvingar vi barn till en massa saker de inte vill. Stiga upp när de vill sova. Gå i skolan när de heller är hemma, ta vaccin, döpa sig, kissa på toaletten mm. Det är väldigt mycket barn tvingas till för att kunna fungera i ett samhälle.

Är det är OK att tvinga en individ till något för att rädda en annan? Hur ser ett samhälle ut där man inte gör något för andra?
Drogtester är ett sätt att försöka skydda elever, inte alla men några kan man rädda från den mardröm ett missbruk medför.

// Kommunikatör

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3396388

fredag 5 mars 2010

Jag dömer människor efter hur de uppföra sig

Jag dömer människor efter hur de uppföra sig

Förstör inte ditt liv , var rädda om ditt liv !

Anita Ohlin har jobbat med ungdomar på Nydala fritidsgård i över 25 år och hon berättar om ungdomars liv på fritidsgården. Hennes metod med unga är enkel. Hon lyssnar, pratar och behandlar alla som hon själv vill blir behandlad. Hon har en special relation med unga med ömsesidig respekt. Hon hävdar att man lär sig av ungdomars sätt och deras sätt att utrycka sig. Anita tycker att personliga relationer mellan unga och ledare har stor betydelse för ungdomars utveckling och det kan skapa tillhörighet . Genom relation kan man påverka deras beteende. Men hon pekar på svårigheter som finns bland ungdomar att man skapa relation på Nydala fritidsgård.Det finns hård klimat bland tonårs killar. De bildar små gäng och de släpper inte in andra. Respekten är låg för vuxna och för varandra ungdomar.

Anita säger att det märks tydligt att de 10-11 åriga är tuffare och löser konflikt genom att slåss. Hon är orolig för dessa ungdomars beteende. Hon tycker att tjejerna är annorlunda samtidigt är det inte många tjejer som besöker fritidsgården. Det kan vara att killar är störiga och det kan vara ett hinder för att tjejerna att besöka fritidsgården I vissa kulturen är tjejernas rörlighet är mer begränsad och killar är friare. Enligt Anitas uppfattning lever vissa tonåringar på ett sätt hemma och lever på annat sätt hos sina kompisar och skolan. Det blir svårt för vissa att hitta sin identitet. På fritidsgården kan unga öka sitt inflyttande och delaktighet . De lär sig demokratiska värderingar genom olika aktiviteter.

Anita säger att deras ungdomar inte är så engagerade i olika aktiviteter och intresset inte är så stor bland tonåringar; tyvärr har vi nästan ingen diskussion eller vi har inga kill- och tjej grupper och ingen teater grupp. Hon är lite hoppfull när hon tänker på ungdomar som har klarat sig bra i livet. De som hon tidigare har jobbat med. -Jag blir varmt om hjärtat när jag ser att vissa ungdomar har klarat sig avslutar Anita med ett varmt leende.

//administratör

Själen ryser inför tomrummet

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.

Redan 1905 skrev Hjalmar Söderberg de numera så berömda raderna i sin roman Doktor Glas. Runt om i vårt avlånga land är citatet ovan fäst på anslagstavlor och väggar. På skolor, inom äldreomsorgen, på dagis och säkert också på arbetsplatser utanför den sociala sektorn.

Så starkt. Så sant. Så nödvändigt. Och så viktigt att komma ihåg i allt arbete med människor.

torsdag 4 mars 2010

Det är lönsamt att förebygga

Vi som arbetar med förebyggande verksamheter vet att vårt arbete gör skillnad. Nu har FN slagit fast vikten av att arbeta förebyggande mot narkotikamissbruk och Sverige lyfts fram som det goda exemplet. //Utbildare

Läs mer: http://www.drugnews.se/article.asp?id=5805

tisdag 2 mars 2010

Om ett Jag och ett Du

Den viktigaste relation du någonsin kommer att ha i ditt liv - det är den du har med dig själv. Så brukar jag inleda en diskussion när jag träffar tonåringar. Oavsett vilket ämne som står på agendan, är detta en givande utgångspunkt för fortsatta diskussioner kring det egna ansvaret, kring val vi står inför, kring vem/vad som styr oss och mycket mer.

Många tonåringar är fullt upptagna med sitt identitetsbygge och ställer sig frågor som vem är jag? vem är du? och vad är vi tillsammans? Mycket av tonårstiden handlar om speglingar, att se sig själv från olika perspektiv. De tydliga subkulturer som växer fram i just ungdomskulturer är exempel på just dessa frågor, vare sig det handlar om mode, musikstil eller politiskt engagemang.

I detta sammanhang tänker jag på filosofen Martin Bubers teorier kring jaget och duet - Buber menade att det är i mötet med ett du som ett jag blir till och att duet i detta möte inte är ett objekt utan ett subjekt som är medskapande av ett jag. Just när det gäller ungdomskultur tycker jag att detta är väldigt sant. Att vara en del av ett sammanhang, att ha en grupp/tillhörighet/klan är inte bara viktigt för tonåringar utan verkar snarare vara avgörande.

I vårt arbete med att påverka attityder till olika gränsöverskridande handlingar (som användning av droger, att lämna ut sig på Internet med mera) är detta en viktig insikt att ha med. Jag uppmuntrar ofta unga människor att prioritera relationen till den egna personen, men jag gör det inte utan att se behovet av spegling hos andra. Dock är det så att i valet av en handling bör det vara ett Jag som styr - inte ett Du. Det är Jaget som får leva med konsekvenserna och att då ha agerat för att andra gör så, eller vill att jag ska göra så, skadar denna, vår viktigaste relation. //Utbildare

måndag 1 mars 2010

Beroende och belöningssystemet

Förra veckan så jag på Malou von Sivers program Efter tio, hela veckan hade hon vikt år temat beroende. Det var allt från spelmissbruk, socker och matberoende, sexmissbruk till tobak, droger, alkohol. Olika människor intervjuades om sina beroenden och en av Sveriges främsta hjärnforskare, Lars Olson, om beroende som kronisk hjärnsjukdom, försökte förklara det mer teoretiskt vad som händer med hjärnan och dess belöningssystem.
Han sade att utan belöningssystemet skulle vi inte överleva, vi måste få en kick av att äta, sova, motionera och ha sex, utan denna kick skulle mänskligheten dö ut ganska snabbt. Beroende handlar inte om att man har ”dålig karaktär” utan är en kronisk sjukdom som sitter i hjärnan. När man utvecklar ett beroende förändras hjärnbarken och har man inte rätt verktyg att bekämpa beroendet med blir man maktlös. Det är inte bara droger och alkohol vi kan bli beroende av. Spel, arbete, mat och sex kan förstöra livet om man har en beroendepersonlighet. Att bryta ett sådant beroende kan vara svårare än drogmissbruk – för hur lever man utan mat, sex eller arbete?
Han gav till sist några råd om hur man eventuellt kan komma över sitt beroende och det var att få en ännu högre kick, till ex genom förälskelse, frälsning eller gå på skratt terapi. Men hur lätt är det när man vill behålla sin ”gamla gubbe” och inte har lust att gå i kyrkan? Får jag problem så blir det skratterapi för mig.
Här kommer ett intressant inslag/länk av hjärnforskaren, Lars Olsson, om beroende, det är inte allt för långt och jag kan varmt rekommendera det.

http://www.tv4play.se/aktualitet/efter_tio?videoId=1.1530469

//Layoutare