Kvinnor som missbrukare

I en intressant artikel som jag läste på Internet om kvinnor som missbrukare och dess skam. Kvinnor som är missbrukare känner stor skam över sina liv som missbrukare, de känner skuld inför sina barn, föräldrar och sina släktingar. Många av dessa kvinnor har tidig erfarenhet i sin uppväxtmiljö av psykisk och fysisk brutalitet. Det finns undersökningar som visar att kvinnor som har missbruk problem söker hjälp för sitt missbruk betydligt senare än män i samma situation. Hon söker hjälp till den psykiska vården för sina depressioner eller sina självmordsförsök. Den sociala skammen för en kvinna är större än för män. Att falla ur ifrån sin sociala roll som kvinna och offentligt blir känd som missbrukare är extra skamligt för kvinnor och möjligheten att komma tillbaka till samhälle är mindre. En man kan tala om sitt förflutna och vara öppnare än kvinnor och att bryta med sitt gamla liv. Kvinnor som bryter med sina gamla liv väljer ofta att inte berätta om detta eftersom skammen har stor betydelse. Missbruk av droger eller alkohol ger många sociala och psykologiska konsekvenser och problem för kvinnor. Skammen från kvinna själv och från samhälle skapar motstånd och förnekade och de gör allt för att dölja sitt beroende. Mammarollen ökar många gånger på skam- och skuldkänslor som kan vara svåra att identifiera och hantera. Kvinnor isolerar sig ofta och förlorar sina nära relationer, de känner att det finns en stor brist på respekt för dem i samhället att de bemöts respektlöst.

//Administratör

Förebyggande arbete viktigare än någonsin

Enligt tullverket har spritbeslagen stigit med 71 % det senaste året och även många olika sorts narkotikabeslag har också ökat. Vi föräldrar får verkligen ha våra öron och ögon öppna hela tiden och se till att våra ungdomar mår bra och kan stå emot trycket från alkohol och droger.

Jag tror att vi vuxna ihärdigt skall visa vad härligt ett friskt drogfritt liv kan vara och att vi måste ta varje chans vi har att informera om drogers negativa påverkan på både kropp och ”själ”. Upprepning, upprepning och ytterligare upprepning (eller som ungdomar kallar det – tjat).
Även skolorna borde få betydligt ökade resurser att kunna få utbildade föreläsare som undervisar våra ungdomar i ämnet och få ungdomarna att öppet diskutera ämnet om och om igen och på så sätt sudda ut den absurda idén att droger skulle vara något coolt eller spännande.

Endast när ungdomarna själva väljer bort droger och väljer att leva sunt och drogfritt så gör dom det och ökar på så sätt sina chanser att leva utan missbruk även i vuxenålder.
Varför inte en ”vit” jul för hela familjen med massor av roliga gemensamma mysstunder, vi föräldrar borde ju föregå med ett gott exempel, det kan vara steg nummer ett i det viktiga förebyggande arbetet.

//Layotare

Hedersrelaterat våld och missbruk

Jag var på ett seminarium som handlade om hedersrelaterat våld och en del av dess konsekvenser som är missbruk och kriminalitet för unga tjejer. Man pekade på att de unga tjejerna med utländskt bakgrund som är utsatta av hedersrelaterat våld hamnar lätt i missbruk av alkohol, droger och kriminalitet. De flickor som tar steget att rymma hemifrån drabbas lätt av ångest, psykisk ohälsa, känner sig oroliga, är deprimerade, isolerade, känner utanförskap eftersom det är oerhört skrämmande att bryta mot de inlärda normerna och överge de människor som de känner bäst.

Dessa unga kvinnor som växer upp i hederstänkande familjer är starkt bundna till sina föräldrar och det är svårt för dem att hantera brytningen från familjen och att få den frihet de inte är vana vid. Det kan leda till att de hamnar i utsatta situationer som till exempel drogmissbruk, skadar sig själva eller drabbas av självmedicinering genom sprit eller droger. De umgås med kriminella män och hamnar lätt i prostitution. Det handlar om traumatiska upplevelser som utanförskap, identitetslöshet och ensamhet och om den psykiska ohälsa som dessa unga tjejer hamnar i.

// Administratör

Cannabis

cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.

Utseende och form
Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen. Den vanligaste formen i Sverige är hasch.

Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart.

Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor.

Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart.

Hasch och marijuana röks vanligen i handrullade cigarretter eller i speciella pipor. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i vatten och kan därför inte injiceras.

Effekter

Cannabisruset medför att man känner sig avslappnad och upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. Ruset är i regel över på 2-3 timmar, ibland följt av ett långdraget bakrus med trötthet.

De kroppsliga tecknen på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker.
Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar.

Efter intag av cannabis bryts stora mängder THC ner till THC-metaboliter. THC och flera av dess metaboliter är fettlösliga och lagras i kroppens fettvävnad, för att sedan långsamt återinsöndras. Vid höga koncentrationer av THC-metaboliter i fettväven kan hjärnan fortsätta att påverkas, även efter att THC-halten i blodet inte längre är mätbar. Nedbrytning via lever och njurar gör det möjligt att via urin uppmäta THC-metaboliter i upp till flera veckor efter intag, beroende på hur omfattande intaget av cannabis varit.

Skadeverkningar

De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorganen, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symtom.

Cannabisanvändning försämrar flera av våra vanligaste tankefunktioner , däribland minne, uppmärksamhet, koncentration och analys- och planeringsförmåga. Försämringar som kan uppstå redan efter en enstaka berusning och kvarstå i många timmar beroende på dosens storlek och intagningssätt. Vid beroende med upprepad, daglig cannabisanvändning kvarstår dessa funktionsförsämringar. Efter avslutad användning kan även lätta former av försämrade tankefunktioner bestå under en längre tid (månader), i vissa fall år.

Cannabisanvändning försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.

Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till planerad verksamhet.

Hormonbalansen kan störas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra att kroppen utvecklas normalt. Produktionen av det manliga könshormonet testosteron kan minska och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner som styr ägglossningen förändras och menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka fruktsamheten. Vidare löper barn till mödrar som använder cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga.

Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna modifierar en lång rad immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa effekter är dock övergående.

Cannabisrökaren löper ökad risk att få cancer i luftvägarna (lungor, munhåla, svalg, hals), kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Tjäran från cannabisrök innehåller minst 50 % större mängd av cancerframkallande ämnen jämfört med tobakstjäran.

Förmågan att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är klart försämrad under påverkan av cannabis.

Tolerans och beroende

Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen; man behöver högre doser för samma effekt. Cannabismissbruk kan leda till beroende. Det fysiska beroendet anses dock inte särskilt uttalat och de kroppsliga abstinenssymptomen är vaga. Irritation, sömnproblem och nedstämdhet är vanliga. Det psykiska beroendet kännetecknas av att själva drogen blir det centrala i tankar, känslor och aktiviteter

Källa: CAN

/Administratör

Förebyggande bland ensammkommande flyktingbarn

Människor med invandrarbakgrund lider större risk att hamna i missbruk än de med svensk bakgrund. Nu har vi inom Hassela startat ett nytt drogförebyggande projekt för nyanlända invandrarungdomar i Malmö. Projektet heter Vänpunkt och ska hjälpa ungdomar in i samhällsgemenskapen. Missbruk och kriminalitet uppstår inte av att man kommer från en annan kultur, de uppstår av att man hamnar utanför samhället. Om man motarbetar utanförskap i ett tidigt skede räddar man människor från missbruk och kriminalitet.

I Malmö är det nu 15 ensamkommande flyktingbarn med i projektet Vänpunkt. De är 14-16 år gamla och går på skolorna i Västra hamnen och på Västra Kanalgatan. I onsdags var det dags att träna fotboll med IFK Malmö. Och i går, torsdag var det ännu en ny förening, Malmö Allmänna schackklubb som tog hand om oss.

Redan ska en flyktingkille gå med i schackklubben och det känns som om vi lyckats med något stort. Varje kontaktyta med Sverige kommer göra dessa ungdomars liv lättare och bättre.

Ta ett piller så löser du alla dina problem

Aftonbladet skrev den 16 november en artikel om att ”utredare vill ge fler missbrukare medicin”, ”antabus underutnyttjad behandlingsform” och "det borde till exempel gå att få medicinerna på anstalter".

När jag läste detta slogs jag av tanken, när skall vi människor ta ansvar över våra kroppar och medvetande?
Att ta "medicin" istället för droger, är inte det som att börja snusa istället för att röka cigaretter. Om man verkligen vill sluta med tobak så skall man SLUTA inta tobak, inte ersätta ett negativt beroende med ett annat.

Måste man inte mentalt ta kommandot, kämpa, starta upp nya positiva vanor och tankebanor.
Samhället och vi människor verkar inte ta sig tid att bota orsaken till att vi mår dåligt utan tar en tablett så att vi inte upplever våra eventuella problem.
Alkoholister får sina Antabus, deprimerade får lyckopiller, överviktiga har sina bantningstabletter, om du inte har sexlust – ta en viagra så blir du ”het” igen. Om mitt äktenskap känns oharmoniskt, skall jag då ta ett lyckopiller eller försöka lösa konflikterna som ligger i botten och smärtar.
Smärtstillande tabletter ges även till yngre människor och de som blir beroende blir inte hjälpta av fler tabletter utan det måste få ta tid till att bli fri från orsaken till smärtan, borde inte samhället hjälpa till med det istället, att orka kämpa och pusha på när man inte riktigt orkar själv.

Kamratstödjare i Veberöd

Här är en artikel om kamratstödjarna på Svaleboskolan i Veberöd. Ett härligt gäng tonåringar som jag höll utbildning med i förra veckan. Modiga, kloka, roliga och insiktsfulla och med stort förtroende för varandra och sina handledare.

http://www.skanskan.se/article/20100916/LUND/709169836/1180

//Fredrik Eklöf

Våga skvallra för ungdomarnas skull

En far och hans unga son greps på bar gärning när de langade alkohol till unga under skolavslutningen i juni skrev Aftonbladet den 14 augusti.
I deras mobiler fann polisen tusentals spritbeställningar och många av köparna var mellan 15 och 18 år.

Äntligen tänkte jag, äntligen har någon åkt fast som ”snyltar” på ungdomarna och riskerar deras hälsa bara för att själva tjäna pengar.
Jag frågade en gång min tonårsdotter om hon visste något nummer till en bilburen langare och hon sade att hon hade inget nummer men i skolan var det flera som hade olika nummer till langare i sina mobiler. Min man tog upp detta problem på ett föräldermöte i skolan och ifrågasatte om vi föräldrar skulle regelbundet gå igenom barnens mobiler men fick mothugg av de flesta andra, integritetskränkande och omoraliskt fick han höra.

Så vad gör man då om man vill ”mota Olle i grind” och värna om ungas hälsa, om så många föräldrar vill blunda för problemet och hoppas deras barn låter bli alkoholen. Håll dina ögon och öron öppna! Och våga skvallra när du får tag i dessa telefonnummer, orka/våga bry dig om ditt barn och alla andra tonåringar.

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7619077.ab

Alkoholförgiftade unga allt vanligare

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet så har polisanmälda fall av langning ökat med mer än 500 procent trots att staten har satsat 300 miljoner kronor på att stoppa langningen av alkohol till unga.

Som tonårsförälder blir man illa berörd när man läser om hur lätt det är för unga att få tag på alkohol, det är tydligen bara att ringa ett mobilsamtal och sedan är det ”fixat”. Har dessa langare ett samvete kan man undra när man läser om vad polisen och sjukvården säger om problemet.

Ungdomsmottagningen som ligger i centrala Stockholm och tar emot ungdomar upp till 19 år, men de yngsta som kommer dit är bara elva år.
– Vi har sett en extrem ökning av antalet ungdomar som kommer in alkoholförgiftade, många fulla ungdomar råkar illa ut. De blir rånade, misshandlade och våldtagna, säger Paula Liljeberg till DN

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/wendela/article7590005.ab

// Layoutare

Skatteintäkter via marijuana

Aftonbladet skrev i söndags om en folkomröstning som skall hållas i Kalifornien under november månad om ett förslag att göra det lagligt att sälja, bruka och inneha marijuana, och som i längden kan innebära att världens narkotikapolitik skakas i sina grundvalar.
Frågan är om de andra delstaterna kommer att behålla sina förbud mot drogen om Kaliforniens revisorer har rätt som säger att en skatt på lite drygt tio kronor per gram skulle ge delstaten intäkter på över tio miljarder kronor om året.
En nyligen genomförd studie av Rand Corporation, refererad av Reuters, påstår att priset kommer att sänkas till ca 10 % av nuvarande, även inklusive skatt.
Andra tankar är vad som händer med alla unga som då kommer att få råd att missbruka drogen ännu mer, hur kommer knarkkartellerna i Mexico att reagera när de går miste om sina "inkomster"?
Det finns ett amerikanskt uttryck som jag tycker passar bra in i denna historien; "Money talks and bullshit walks".

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7554728.ab

// Layoutare

Digitala droger

Läste i Aftonbladet den 22 juli om en ny ”drog” som börjar sprida sig över nätet, den kallas ”I-Dosing” och nu varnas föräldrar i USA för ”drogen”.

”I-Dosing”, som det också kallas, har blivit en populär aktivitet bland tonåringar. I ett videoklipp på Youtube går det att se en pojke som skakar våldsamt medan han testar ”drogen”. I ett annat klipp drabbas en pojke av svår ångest.

De som har testat ”I-Dosing” säger att de ibland får samma rus som av ecstasy och cannabis, medan andra säger att det hela enbart är en så kallad placebo-effekt, ungdomarna vill så gärna bli höga att de tror att de blir det.

Det ungdomarna lyssnar på är oftast tio minuter långa låtar som heter saker som ”Gates of Hades” eller ”Hand of God”. I en bit låter det som att en båt tutar om och om igen. I en annan spelas en synt i snabb hastighet.

Läs mer; http://www.aftonbladet.se/wendela/article7504783.ab

//Layoutare

Invandrarungdomars situation i Rosengård

Igår torsdag 22 juli Läste jag en artikel i DN.se som handlade om ungdomars problem i Rosengård. Enligt några av de stadsdelsvärdar är läget i Rosengård mycket värre då man knappast ser någon ljusning. De hävdar att ungdomsgäng ofta samlas runt skolorna, kyrkogårdarna, parkvägarna och i gångtunnlarna. På dessa platser är folk rädda. En av stadsdelsvärdarna säger att vi måste stoppa problemen nu hos de unga annars kan det blir värre när barnen här blir äldre .Det varit många väskryckningar och en del slagsmål. De tycker att orsakerna till att ungdomar ägnar sig åt skadegörelse är att barnen har fått en dålig uppfostran, eller föräldrarna inte bryr sig, har problem hemma, eller att ungdomar vill imponera och därför skolkar. Fredrik Andersson, närpolischef, säger att Rosengårds ungdomar begår de flesta brotten på andra ställen i staden. De senaste två månaderna har det gripits 49 personer från Rosengård som är misstänkta för narkotikabrott. I Rosengård finns sex eller sju gäng med unga kriminella. Fredrik säger att framtiden inte ser så bra ut. Man pratar mycket om integration, men Rosengård segregeras allt mer. Han menar att något radikalt måste bryta trenden. Utanförskapet är omfattande, ungdomarna har urusla skolbetyg, och inget hopp om bra jobb i framtiden. Många bor mycket trångt. Fredrik säger att 500 ungdomar lämnar grundskolan varje år utan godkända betyg. Invandrarnas barn är överrepresenterade i den gruppen. Den här gruppen kan få stora problem i framtiden, många saknar förebilder och de hamnar i mitt emellan två kulturen med svårigheter att identifiera sig och finna sig till rätta i någon av dem. Många ungdomar talar svenska enbart under lektionerna i skolan. Vi möter människor, både flickor och unga kvinnor som under sina studier tillägnar sig andra värderingar än vad dominerar inom deras familjer. De kommer inte att underkasta sig i familjens regler, och 800 ungdomar i stadsdelen är utsatta för våld i familen.

//Administratör

Föreningslivet som skyddsfaktor

Vi som arbetat med ungdomar och missbruksproblematik i flera decennier vet att vem som helst, oavsett härkomst eller social status, kan ramla ner i ett missbruk. Men vi kan samtidigt märka att det finns vissa tendenser som gör sannolikheten större eller mindre. Vi kallar detta för skyddsfaktorer och riskfaktorer.

Att växa upp i en familj som har en liberal syn på alkohol och narkotika är exempelvis en riskfaktor. En annan är att vara invandrande från ett annat land. Tyvärr är det så idag att människor med invandrarbakgrunder lider större risk att hamna i missbruk än de som har svensk bakgrund.

Vi vet att detta inte har med vilken kultur man kommer ifrån, eller vilken färg man har på skinnet. Det handlar om att man inte kan ta sig in i samhällsgemenskapen, att man hamnar utanför. Det kan bero på språksvårigheter eller okunskap, men det kan också bero på intolerant bemötande från omvärlden.

Vi har märkt att föreningslivet är en av de största skyddsfaktorerna. Sällan hamnar någon föreningsaktiv i ett allvarligt missbruk. Detta handlar om att föreningen blir nästan som en garant för att komma in i samhällsgemenskapen.

Därför startar Hassela nu ett projekt för att hjälpa nyanlända ungdomar från andra länder in i samhällsgemenskapen. Vi visar dem det svenska föreningslivet, vi hjälper att bygga upp skyddsfaktorer samtidigt som ungdomarna får en meningsfull fritid.

Projektet startar hösten 2010 i samarbete med IVIK-program i Malmö, Göteborg och Stockholm. IVIK-program är introduktionsprogram för invandrare som gör det möjligt att nå grundläggande gymnasiebehörighet.

//Pressekreterare

Droger & ojämlikhet

I Hassela lägger vi ner en massa tid och energi på att se till att ungdomar inte hamnar i missbruk, eller snabbt kommer ur det om de redan hamnat där. Vi är bra på det. Vi är bra på att få andra att engagera sig också. Men även om vi når väldigt många människor, och även om detta är ett oerhört viktigt arbete, både för dem som drabbas av missbruk och för samhället i stort, så är det en fis i rymden jämfört med hur viktiga politiska beslut är.

Diagrammet ovan visar att det finns en tydlig koppling mellan ojämlikhet och användning av illegala droger (ett index från en FNs World Drug Report 2007 över heroin, kokain, cannabis, ecstasy och amfetamin.

Ju större inkomstskillnaderna är inom landet (den liggande axeln), desto mer används illegala droger i landet (den stående axeln).

I USA finns dessutom statistik som visar att i delstater med större inkomstskillnader sker fler dödsfall genom överdosering än i delstater med mindre inkomstskillnader.

Det finns forskning som tyder på att det finns ett orsakssamband här. Att ojämlikheten sskapar drogmissbruket. Förklaringen är då enkelt uttryckt att ojämlikheten skapar en psykisk smärta och att droganvändningen blir en självmedicinering mot denna smärta.

Riksdagsledamoten Johan Pehrsson (fp) vill straffa föräldrar som inte kommer till sina barns rättegångar och liknande. I sin blogg menar han att vi i Hassela förirrat oss in i "extrema vänsterdogmer om att föräldrar inte har ett personlig ansvar för sina barn". (http://johanpehrson.blogspot.com/2010/07/hassela-missar-malet.html)

Han kunde inte ha mer fel.

Vi i Hassela gör mer än de flesta för att se till att föräldrar tar sitt ansvar. Vi gör det när vi arbetar med ungdomar som hamnat fel. Vi gör det i den studiecirkel för föräldrar som vi tagit fram. Vi gör det när vi håller föräldramöten på skolor. Vi gör det i vår mångspråkiga telefonjour Hassela Helpline.

Vi är dessutom väldigt bra på detta. Så bra att socialtjänster runtom i landet anlitar oss bland annat för just detta.

Anledning till att vi lyckas är att vi ger föräldrarna verktyg för att ta sitt ansvar, och för att vi är bra på att skapa konstruktiva relationer med både vuxna och unga. Vi har förväntningar på dem, tydliga, höga och realistiska förväntningar på varje individ.

De som har svårast att ta sitt ansvar är mest skuldtyngda. ofta så tyngda av skuldkänslor att de inte vågar erkänna det för sig själva eller andra. Även de har vi konstaterat att man kan nå och påverka, men bara om du är intresserad av att bygga en relation med dem. Inte om du vill straffa och fördöma.

Jag tror att Johan Pehrsson anstränger sig hårt för att vara en god förälder, eller medborgare om han nu inte har egna barn. Jag ser att han har fallit i Björklundsfällan. Den låter så här:

"De som inte lyckas lika bra som jag och mina barn, anstränger sig inte tillräckligt mycket. Om vi (samhället) bara är tillräckligt tydliga, genom betyg eller straff, när vi talar om för dem att de misslyckats, så börjar de nog också att anstränga sig."

Det finns tyvärr inga vetenskapliga belägg för att straff hjälper föräldrar att ta sitt ansvar. Det kan låta som en effektiv lösning, men det är för dem av oss som är vana att lyckas, och livrädda att se misslyckade ut.

För dem som i samhällets ögon misslyckats med det mesta i livet, blir ytterligare ett straff bara ytterligare en bekräftelse på att de är misslyckade - inte ett motiv att börja ta mer ansvar.

//Fredrik Eklöf

Dribblar din tonåring bort dig?

Susanne Johansson, en av Sveriges mest erfarna och anlitade utbildare när det gäller ungdomar och internet, samtalar med publiken om datorer, spel och ungdomar.

Susanne arbetar för Hassela Skåne med utbildningar till skolor och föräldrar.

Arrangör: Hassela Solidaritet, Hasselarörelsens medlemsorganisation.

Hassela Helpline - 0200-220 555

Sveriges enda nationella, mångspråkiga telefonjour om ungdomar i riskzonen för missbruk och kriminalitet. Öppen för föräldrar, syskon, kompisar och andra som är oroliga att någon ung människa är på väg in i kriminalitet eller missbruk.

Hassela Helpline nås på 0200-220 555 kl 9-15 på vardagar och vissa kvällar, samt på www.hasselahelpline.se och info@hasselahelpline.se.


Tid: 2010-07-07, 13:00 - 13:30

Plats:

Internationella Torgets utescen, Silon, Hamnen, Visby, Gotland

Om tonåren i allmänhet och Internet och spel i synnerhet. Susanne Johansson, utbildningsansvarig Hassela Skåne, föreläser och samtalar.

//IT-ansvarig

Sprutbytesprogram

Strax före midsommar beslutades att Stockholm också ska införa ett sprutbytesprogram för narkomaner. Malmö har haft det under lång tid.

Erfarenheten från andra länder visar att sprutbytesprogram där varit första steget i en liberalisering av ett lands lagar. Nästa steg brukar vara att införa heroinförskrivning, dvs att samhället tillhandahåller drogen, så missbrukaren slipper begå brott för att få det i sig.

Häromdagen föreslogs i Tidningen Nu att heroinförskrivning kanske är något även för Sverige - för att "hjälpa dem som är bortom all hjälp". Idag är en delegation bestående av Björn Fries och andra med liberaliseringstendenser på studiebesök vid heroinförskrivningsprogrammet i Köpenhamn.

Vi i Hassela vet att ingen är bortom räddning. Vi har arbetat i 40 år med det.

Liberaliseringsförespråkarna säger att de vill skydda missbrukarna, men det enda man åstadkommer är att samhället inte behöver se så mycket av deras problem - och det nöjer sig dessa liberaliseringsförespråkare med.

Inte vi.

Fredrik Eklöf

Evidens är det som gäller

I dag är ledordet ”evidens” inom förebyggande och missbruksvård. Det är ordet som ska styra verksamheten om den ska bli tagen på allvar. Förra året inrättade Socialstyrelsen en avdelning för kunskap som ska ta fram och styra vilken kunskap som är lämplig för vård och omsorg.

Är kommunerna rustade för detta? Det handlar om att bygga upp en lokal kunskapsbas i samverkan med andra huvudmän. Långsiktighet krävs och organisationer som kan systematisera och organisera kunskap. Kommunerna präglas ofta mer av kortsiktighet där budgethållning är överordnade. Vården är inte bara centralt utan även lokalt politiskt styrd med politiskt inledda omorganisationer och förändringar i budgeten. Ständigt förändrade förutsättningar för arbetet försvårar långsiktig planering.
Aktuella kunskaper behövs, men främst förutsättningar att tillämpa kunskaperna i vardagen och på lång sikt.

Vägen för kommunerna är kanske att ge större och långsiktigt förtroende åt icke vinstdrivande organisationer som kan ackumulera och systematisera kunskap på längre sikt än politikerstyrda organisationer.
Det behövs en levande politisk debatt om förebyggande, missbruk och insatser och vardagspraktiken måste utformas med fokus på målgruppen.

//Verksamhetsansvarig

Med känslor som grund

För ett tag sedan läste jag en krönika i CITY Malmö-Lund, angående drogsituationen i Malmö. Krönikören ifrågasatte rapporterna om att drogtillgängligheten blir större och större. Hon hade minsann minglat med både den ene och den andre, och aldrig stött på något mer potent än ett glas rödvin. Slutsatsen var att drogproblemet i Malmö bara är en myt.

Det är intressant hur man i ett enda slag kan slå sönder all vetenskaplig forskning som sköts av oberoende, professionella tjänstemän. Ens enda motivering är sina egna vinklade erfarenheter. Tydligen så stämmer ens djupdykningar i pooler med creddiga socialiteter bättre överens med verkligheten än objektiva studier.

Jobbar man med de förebyggande frågorna stöter man på denna typ av perspektiv varje dag, oavsett om det handlar om hur ofarligt Cannabis faktiskt är eller hur lätt det är att ta sig ur ett beroende. Ändå kan man inte riktigt peka på något vettigt belägg, mer än någon halvtaskig faktavinkling på någon oseriös hemsida. Man etablerar fakta utifrån känslor.

Gör tillräckligt många detta bildas en kultur där osanningarna faktiskt blir accepterade som sanningar - utan att någon ifrågasätter det. För varje krönikör som skriver en massa dumstridigt skitsnack om drogsituationen i Malmö, försvårar det jobbet tiofaldigt för det förebyggande arbetet.

//Pressekreterare

Nya droger

Till jouren Hassela Helpline kommer det ofta samtal som berör nya droger som inte är klassade som olagliga ännu. Enligt regeringens lagförslag ska tull och polis få rätt att beslagta droger som ännu inte är klassade som olagliga.

Det kommer hela tiden nya droger. Efter en tid blir några av dem klassade som narkotika. Statens folkhälsoinstitut har Regeringens uppdrag att bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av de varor som inte utgör läkemedel. Läkemedelsverket ansvarar, i sin tur, för de varor som också används som läkemedel. FHI samarbetar även med det Europeiska centret för narkotika och narkotikakontroll(ECNN).

Läser mer på drogportalen.se


Skrivet av IT-ansvarig för Hassela Helpline

Misshandel via droger

Läste i sydsvenskan den 3 juni om en student som ville vara ”snäll” mot sina studentkompisar, men kunde han inte kommit på ett bättre sätt? Så här stod det;

Tandläkarstudenterna hade ätit middag på restaurang för att fira av en utbytesstudent som skulle resa hem. Efter maten lämnade sällskapet restaurangen och begav sig till Tandläkarhögskolan för att dricka kaffe. Till det bjöd utbytesstudenten på hembakta muffins. Alla studiekompisarna åt glatt av bjudmuffinsen - ovetandes om att de innehöll cannabis.

Alla fem som åt av bakverken började må dåligt. En 35-årig kvinna fick föras till sjukhus sedan hon börjat hallucinera. På sjukhuset konstaterades att hon hade cannabis i blodet. Först efteråt avslöjade utbytesstudenten att han köpt en av ingredienserna i Christiania. Mannen, som är anhållen, förnekar brott och hävdar att muffinsen mer är att se som hälsokost.
Brottet rubriceras som misshandel via droger.

//Layoutare

Att förvänta sig det värsta av ungdomar och sedan ge dem alltför mycket makt.

Många, särskilt äldre, är rädda för att gå ut. Föremålet för rädslan är framför allt ungdomar som rör sig i grupper om fler än två.

Det är inte ovanligt att vi vuxna byter trottoar för att slippa möta ungdomar. Vi känner ett lätt obehag. Alla rapporter vi läser om rån och våldsamheter får oss att ta det "säkra" (den andra trottoaren) före det osäkra (att möta ungdomarna).

Det kan tyckas som en oskyldig handling, men i själva verket är just den typen av handlingar farliga. För det första sänder det signaler till ungdomarna inte bara att du är rädd av dig, utan också att det värsta man kan tänka sig av en annan människa, det förväntar du dig av dem. Ungdomar som helt fredligt och utan några onda avsikter bara går på en av våra gemensamma gator känner den förväntan. Och möter dem den förväntan tillräckligt många gånger riskerar det för ett fåtal av dem att bli en självuppfyllande profetia.

Dessautom låter vi alltför ofta bli att gå ut i våra bostadsområden om det hänger ungdomar där. Vi låter alltför ofta bli att säga ifrån när vi tycker att någon ung människa beter sig illa. Samma rädsla som gör att vi byter trottoar, gör att vi lämnar stora delar av den offentliga arenan helt till de unga.

De ungdomar som beter sig illa, får därigenom fritt spelrum, inget vuxet mostånd - och ett tyst godkännande från oss vuxna.

Så, om något av detta stämmer på dig, utmana din rädsla, gör dig kvitt massmedias svartmålning och ändra ditt beteende. Utan att bli helt blåögda, blir livet och människorna omkring oss mycket roligare och trevligare om de känner att vi förväntar oss det bästa av dem.

//
Fredrik Eklöf

Knark säljs i närbutik

Nära en polisstation i Lund säljs spice öppet i en närbutik.
Enligt ungdomar är rökandet av spice hur vanligt som helst, det är samma drog som cannabis fast syntetisk och ger inte utslag i urinprover.

Butiksinnehavaren förklarar att man måste vara över 18 år för att få köpa de små spicepåsarna på tre gram för cirka 350 kronor, och tillade att man skall använda innehållet som rökelse för doftens skull, inte röka den.

Ungdomar kan även lätt få tag på dessa syntetiska preparat via nätet och samhället har svårt att hänga med i utvecklingen och stoppa detta problem. Hela tiden kommer det nya preparat som måste narkotikaklassificeras för att kunna förbjudas.

Läs mer i sydsvenskans artikel: http://www.sydsvenskan.se/lund/article888309/Spice---cannabisdrogen-saljs-over-disk-i-Lund.html

// Layoutare

Vardagshjälte, förebild, eldsjäl...kärt barn har många namn

Det sägs att kärt barn har många namn. Och många är de - alla de vardagshjältar, förebilder och eldsjälar som finns runtom oss. Hassela Helpline driver därför projektet Dagens Förebild och Dagens Eldsjäl.

Förebilder och eldsjälar är personer i din omgivning som genom sitt engagemang i vardagen, i det lilla - gör stort - och därmed bidrar till att hjälpa barn och ungdomar i sin vardag.

Vem vill du nominera? Känner du en sann förebild - någon som genom sitt sätt att vara inspirerar andra att ta efter? Eller har du en eldsjäl i din närhet? En människa som ger av sin tid för att hjälpa andra?

Skicka ditt förslag med motivering till lucas.nilsson@hasselahelpline.se eller gå in på vår sida Förebilder och Eldsjälar på Facebook och lägg din nominering där.

Hjälp oss uppmuntra de goda krafterna i vårt samhälle! Hjälp oss stärka en vardagshjälte att fortsätta sitt viktiga engagemang! Nominera den du tycker är förtjänt av en utmärkelse!

Det händer med heroin och morfin i kroppen

Framställd av opiumvallmon
Opiumvallmon (papaver somniferum L.,) odlas för legal produktion av morfin, kodein, noskapin, papaverin och tebain och illegal framställning av diacetylmorfin eller som det också kallas - heroin. I laboratorier kan framställas metadon, petidin m fl smärtstillande medel.

Heroin och morfin
Skillnaden mellan heroin och morfin är att heroin är mer fettlösligt och absorberas snabbare av kroppen. Heroinet är 3 ggr starkare per viktenhet. Det betyder inte att rusupplevelsen är starkare. Heroinet har ryckte om sig att ge ett ”starkare” rus. Detta ryckte är ett exempel på felaktiga föreställningar och som visar på bristande kunskap om hur preparaten fungerar.

Lika rus
Även erfarna opiatmissburkare kan i praktiken inte skilja på morfin och heroin. Verkningarna är nästan identiska. Heroinet har dock kortare verkningstid och måste injiceras oftare. Heroinet omvandlas till morfin i kroppen.

Skillnaden mellan morfin och heroin är som skillanden mellan vin och sprit. Vinfyllan går inte att skilja från spritfyllan på annat sätt än att man blir fortare full med sprit på fastande mage. Det som framförallt skiljer de olika preparaten åt är verkningstidens längd.

När morfin injiceras upplevs ett intensivt välbefinnande. Detta rus varar i ca 15 minuter. Efter ruset känner sig missbrukaren ”normal” i flera timmar och ser även normal ut. Då kan endast ett urinprov avslöja pågående missbruk. Efter ca 8 timmar börjar abstinensen.

Kvävning
Morfinet hämmar andningen och överdos kan leda till att andningen upphör. Risken för överdos är större med heroin än morfin. Dödlig dos för en vuxen är ca 20 mg. Oavsiktlig överdos kan även orsakas av att missbrukaren överskattar sin toleransnivå eller efter en tids uppehåll. Den vanligaste anledningen till överdos är kombinationseffekter med andra medel. Har man t ex druckit öl är det lätt att underskatta mängden alkohol i kroppen. Andningsstillestånd och inga vänner i närheten som kan mun-mot-mun-metoden är ett vanligt sätt för heroinmissbrukare att dö på.

Kraftigt beroende
Morfin som tas i doser utöver smärtlindring ger ett snabbt och kraftigt beroende. Opiater ger vid långvarigt bruk bl a minskad lust för sex, mensrubbningar och förstoppning.

Kroppens eget morfin
Kroppen tillverkar ett eget morfin i vissa situationer, då de kallas endorfiner. Dessa endorfiner aktiveras när kroppen råkar ut för en svår olycka och förklarar varför ingen smärta upplevs den första halvtimmen efter exempelvis en arm krossats. Akupunktur tros aktivera kroppens eget endorfinsystem. Endorfiner ligger bakom den ”kick” marathonlöpare brukar få efter några mil. Det finns de som har sprungit bort suget efter mer heroin.

Sällan rent
Morfin anses vara ett vävnadsvänligt preparat. Det ger egentligen inte några stora skador på kroppen. Att av det dra slutsatsen att det är nyttigt att missbruka morfin går inte. Det är mycket beroendeframkallande och gatupreparaten är sällan rena. Gulsotsvirus och HIV-virus är bara två exempel på smuts. Det finns många andra.

Myten om abstinensens djävlighet
Abstinensen varierar från ”förkylning” till svår influensa. Det varar en vecka. Morfinet har dämpat olika funktioner hos kroppen. Vid avgiftningen brister fördämningen med svettning, snuva, tårflöde, värk, diarré, kräkningar och kramper. Syptomen behandlas var för sig.
Abstinensen vid morfinmissbruk är sällan livshotande på samma sätt som abstinensen efter alkohol och sömnmedel. Bland missbrukare odlas myten om abstinensen djävlighet. Detta förlänger oftast missbruksperioden. Abstinensen obehag beror på hur länge missbruksperioden varat samt hur höga doser och hur högt toleransen stigit. Abstinensen för den vanlige gatuheroinisten är dock måttlig på grund av de höga kostnaderna och den därav låga dosnivån. På många håll har man med framgång prövat att avgifta gatuheroinister utan mediciner.
Källor:Torshälla Länkarnas
//Administratör

Spela mer fotboll!

Jag är, till mångas besvikelse, totalt ointresserad av fotboll och kommer nog aldrig att förstå vitsen med att springa runt på en plan för att jaga en boll. Och att man dessutom kan få så mycket pengar för det är ännu svårare för mig att greppa.

Men en sak förstår jag med fotboll. Det är helt klart en lagsport! Kan man inte kommunicera med sina medspelare i sitt lag är det kört från början. Vilket gör det hela lite lite mer intressant att studera även om det i grunden är en tråkig sport.

Kommunikation är en stor del av förutsättningarna för att ett samhälle ska utvecklas i en positiv riktning. En del filosofer pratar om terrorismen som den mest extrema formen av brusten kommunikation. I det fallet; brusten kommunikation mellan västvärlden eller i-världen och utvecklingsländerna. Men brusten kommunikation kan uppstå i våra närmaste relationer, i en familj, en skolklass, mellan olika grupperingar i vårt samhälle eller mellan olika delar av en skola etc. När kommunikationen brister för oss uppstår ofta någon form av "mini-terrorism", kanske som någon aggression eller destruktiv handling.

När vi på Hassela är ute på skolor och föreningar och informerar föräldrar om tidiga varningssignaler på missbruk och hur vi kan hjälpas åt att förebygga att de uppstår, så har vi ett mycket uppskattat pass som heter "fotbollsmatchen". Som du kanske redan räknat ut så handlar passet om hur vi vuxna kommunicerar, eller, i många fall, inte kommunicerar med varandra gällande våra barn. Vi vet helt enkelt inte vilka våra barns kompisars föräldrar är, vad deras skolkurator heter eller vilka andra vuxna som finns runtomkring dem dagligen. Genom att ta upp kommunikationen med de andra vuxna, i ett förebyggande syfte, så skapar vi många så kallade skyddsfaktorer för våra barn. Det kan vara mycket enkla saker som faktiskt förändrar livsvillkoren för en del unga.

Under detta året har vi en särskild satsning på föreningarna i Malmö med omnejd. Om du som läser det här har kontakter på någon förening som skulle uppskatta en information från Hassela Helpline är ni välkomna att kontakta oss. www.hasselahelpline.se

//Projektkoordinator

Missbruk av anabola androgena steroider (dopning)

Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De fungerar på två sätt. Dels bygger de upp muskler och andra vävnader i kroppen, dels ger de manlig könsmognad och sänker produktionen av testosteron i testiklarna.

Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De stimulerar muskler och olika vävnader i kroppen.

Anabola androgena steroider, AAS, började användas som läkemedel på 1930-talet. Under många år har användning av AAS främst kopplats ihop med idrottsvärlden, men uppfattas idag mer som ett vidare samhällsproblem med anknytning till kroppsbyggnad och träning på gym. Antal användare av dopningsmedel är idag vanligare utanför idrotten.

De allra flesta som missbrukar anabola steroider är män i 20-30-årsåldern. Utbredningen är större bland tränande på gym än i befolkningen i stort. Flera undersökningar från olika städer i Sverige visar att cirka fem procent av männen som tränar på gym har använt AAS någon gång eller mer regelbundet, att jämföras med högst en procent av den manliga befolkningen i stort. Andelen kvinnor som använt AAS är mycket lägre.

Det är olagligt att köpa, inneha, tillverka eller sälja, överlåta eller införa AAS i landet. Sedan 1 april 1999 är det förbjudet att ha AAS i kroppen.

AAS fungerar på två sätt. De är anabola vilket betyder att de bygger upp muskler och andra vävnader i kroppen. De är androgena vilket betyder att de ger manlig könsmognad och sänker den kroppsegna produktionen av testosteron i testiklarna. AAS används i dopningssammanhang för att man ska kunna träna mer intensivt och för att nå snabba resultat. Den som använder preparaten utsätter sig själv och andra för stora risker.

Källor:Web4Health
//Administratör

Alkohol som hinder för utveckling

Ofta brukar vi dela in argumenten för en restriktiv alkohol och drog-politik i två kategorier; de som handlar om de medmänskliga etiska eller moraliska aspekterna på individnivå och de som handlar om de rent samhällsekonomiska. Eftersom jag tycker att det är oförsvarbart från samhällets sida att låta människor gå ner sig i missbruk. Och eftersom jag vet vad forskningen visar att missbruket kostar vårt samhälle ekonomiskt, så anser jag att båda kategorierna av argument är lika relevanta.

I vissa kretsar kan man ibland upplevas som lite väl krass om man pratar om vad missbruket faktiskt kostar samhället istället för att bara prata om hur fruktansvärt tragiskt det är för varje individ som drabbas av ett missbruk. Och självklart är det oerhört tragiskt både för missbrukaren själv men även för alla runt omkring. Men vi bör även våga lyfta frågan på ett samhällsekonomiskt plan emellanåt för att öppna våra ögon för vad missbruket har för andra effekter för oss alla.

Just detta gjorde nyligen Gudrun Schyman i ett inlägg under "aktuella frågor" i Sydsvenskan den 16 maj under rubriken "Bakfyllans höga pris".

Hon börjar sin text med att referera till den senast presenterade kalkylen i Svenska Dagbladet den 12 maj. Enligt den kalkylen är samhällskostnaden för alkoholen minst 50 miljarder kronor. Hälften av den kostnaden är för vård av beroende. Den andra hälften är det som är relaterat till alkoholens konsekvenser i form av olyckor, frånvaro från jobbet och att vi presterar 25% sämre än vad vi annars hade gjort. Schyman avslutar sitt inlägg med att beskriva hur det idag, utan att överdriva, är högst relevant att tala om alkoholen i termer av hinder för utveckling, både på den personliga, företagsmässiga och på den samhälleliga nivån.

Jag hoppas att Schymans inlägg kan skapa en fortsatt debatt om hur den ökade tillgängligheten av alkohol för allmänheten i Sverige kan få effekterna av hinder för utveckling på en företagsmässig och samhällelig nivå. Att det kan upplevas som ett stort hinder för utveckling på den personliga nivån är inte riktigt lika tabu i debatten. Alla tre aspekterna är viktiga att lyfta och förhoppningsvis kan vi komma förbi de känslor av obehag som väcks när vi måste ifrågasätta vårt eget konsumerande och vår egen inställning till alkohol även om vi inte anser oss vara missbrukare eller alkoholister.

//Projektkoordinator

Kommer du ihåg?

Hassela Helpline lyfter fram "Dagens Förebild" varje år!
Under Malmöfestivalen 2009 lyfte Hassela Helpline fram en eldsjäl varje dag.
Förebilderna kan vara en fritidsledare, en vaktmästare, en vän m.m.

Här kan du läsa några artiklar om 2009 års förebilder:
- Rappare hjälper unga på rätt spår
- Brobyggare på planen
- Fler artiklar finner du i pressrummet!

I år kommer Hassela Helpline att utse Dagens eldsjäl - någon som oförtrutet arbetar med de förebyggande frågorna. Vi kommer även att utse Dagens förebild - någon som inspirerar och berör oss utan att direkt arbeta med frågorna.

Några ord som kännetecknar hur en förebild kan vara; engagerad, positiv, rättvis, medmänsklig, bra lyssnare, stark, lever som man lär.

Hur skulle du beskriva en förebild?
Och vem tycker du ska nomineras i år? Föreslå någon på http://forebyggarna.blogspot.com



/skrivet av IT-ansvarig @ hasselahelpline.se 0200-220555

Reflektion kring prevention 2010

Hassela Solidaritet i Skåne deltar i Reflektion kring prevention 2010.

Idag är många engagerade i det förebyggande arbetet. Hur kan vi vidareutveckla samverkan mellan aktörer som idéburna organisationer, kommuner, landsting, stat och näringsliv?

Örebro universitet tillsammans med Socialstyrelsen inbjuder de som arbetar professionellt eller ideellt med alkohol- och drogförebyggande till den tredje reflektionskonferensen.

Medverkar gör forskare, politiskt ansvariga och sakkunniga inom såväl ideell som offentlig sektor och ger sin syn på preventionsarbete och samverkan. Fokus kommer att ligga på ett reflekterade möte och den utvecklande dialogen deltagarna emellan.


//IT-ansvarig

Vad påverkar en amfetaminist?

Jag ledde nyss en mycket känslomässigt stark träff med en familj.

Sonen var en hyfsat framgångsrik student som levde ett mycket studentikost liv med många fester och mycket vänner.

Mamman var orolig för honom. Han skötte visserligen sina studier, han var uppenbart populär bland kompisarna. Men pengar hade börjat försvinna. Hon hade länge misstänkt att något inte stod rätt till. Nu hade hon via en vän till sonen fått veta att han regelbundet använde s.k. partydroger i sitt festande. Hon förstod att det var förklaringen till de försvunna pengarna och till en del udda beteenden som dök upp ibland.

Hon hade försökt prata med honom men han slog bara ifrån sig att hon inte skulle vara orolig. Med vår hjälp bjöd hon nu in sin son, sin fortfarande omyndiga dotter och två släktingar och vänner som hon visste betydde mycket för sonen. Jag agerade samtalsledare.

De talade om för killen hur oroliga de var, hur fel de tyckte det var, vilka risker har löpte. Sonen var mycket verbal och saklig och bara slog ifrån sig. Han menade att han inte var så korkad att han skulle ta heroin eller så. Och att han hade full koll på sitt drogande. Han kunde sluta när som helst.

Allt hans nära och kära sade rann bara av honom. Ända tills hans lillasyster tog till orda. Hon hade suttit tyst hela mötet, men sade nu med gråten i halsen:

- Om det nu är så ofarligt som du säger, skulle du tycka att det var okej att jag började?

Äntligen blev killen berörd. Han satt tyst en stund. Jag tror att han tänkte igenom sådant han varit med om i ruset och sådant han gjort för att få råd med droger. Sedan svarade han, utan den tidigare självsäkerheten och märkbart berörd:

- Nej, det vill jag verkligen inte.

Därefter vände samtalet. Han började ta in även de andras oro och gick med på att försöka sluta. De kom tillsammans fram till en strategi för hur de skulle kunna hjälpa honom.

Jag vet inte om han kommer att lyckas eller ej. Men jag vet att han med sina nära och käras hjälp förstod att han inte tyckte att partydrogandet var så kul som han först framställde det. Och framför allt att hela grejen inte bara handlade om honom och hans kortsiktiga "njutning".

Droga med måtta

I Ungern har man nyligen startat upp ett drogpreventivt projekt i form av en onlinedagbok. Tanken är att man i denna onlinedagbok ska kunna dokumentera sitt droganvändande och betygsätta ruset som man fick av det. Därmed ska man själv inse att en överdriven drogkonsumtion leder till en tråkigare upplevelse.

Projektet redovisades stolt av den ungerska delegationen vid en internationell konferens om ungdomar och drogvanor som jag deltog i under helgen. Genom att använda sig av ett ungdomligt forum ska man nå ut till unga missbrukare. Man ska få ut information till grupper som själva inte erkänner sitt missbruk.

Den svenska delegationen såg förfärat på anförandet. All forskning visar att denna typ av verksamhet är antingen verkningslös eller direkt skadlig. Det leder till en drogliberalisering, en syn på droger som någonting roligt och ofarligt. Det leder till att man hoppar mellan droger, för att hitta nya och starkare upplevelser. Framförallt är det en fruktansvärd förenkling av ett fysiskt och psykiskt beroende. Att tro att ett rus kan betygssättas i en 10-gradig poängskala är ett hån mot alla som sitter fast i ett missbruk.

Man förstår inte missbrukaren på detta sätt. Man når inte fram till missbrukaren. Allt man gör är att bekräfta missbruket och socialt legitimisera droganvändning. Vi vet, vi har erfarenhet och data. Vi har genom tiderna sett vad drogliberala tendenser i samhället har lett till och vad det fortsätter att ställa till med.

Debatten gick vilt till och de ungerska representanterna som också var konferensvärdar fick det hett mellan öronen. Men snart tystades debatten ned av moderatorerna. Orsaken: brist på tid.

Efteråt gick jag fram till en av representanterna och försökte få ett svar. Det är samma svar som man alltid hör: måttlig konsumtion med ett påbyggt säkerhetsnät. Droger är någonting kul och naturligt, det är inte alls farligt, ett fysiskt heroinberoende går ju över efter två veckor.

Det är en sak att höra detta från någon flummig drogliberal, men att höra det från en högt uppsatt i det drogpreventiva arbetet i Ungern är skrämmande. Man förstår inte att detta perspektiv leder till en syn där man kan fritt hoppa mellan droger utan att behöva oroa sig för konsekvenserna. Alla kan ju ”kontrollera” sitt missbruk. Men det leder till hårdare droger, ett fysiskt och psykiskt beroende, sociala omvälvningar och nya kontaktnät. Snart är man fast i träsket med allt vad det innebär av stigmatisering, social problematik och brända broar.

”Men”, menade han, ”det händer ju inte alla.”

Nej, men det händer 10 % av befolkningen. Var tionde människa. Är det värt det?

Det finns ingen måttlig konsumtion. Massans måttlighet leder alltid till någons överdrift.

//Pressekreterare

Face to face

Just nu håller en av mina kollegor på att intervjua personal till en värvningskampanj i Malmö. Uppdraget går ut på att få människor intresserade av att ge ekonomiskt bidrag för att telefonjouren ska kunna fortsätta sitt arbete med att stödja anhöriga och föräldrar. Personerna ska ingå i en grupp medlemsvärvare som arbetar med "Face to face" ute på stan. Ni vet de här extremt obekväma individerna som alla gör allt för att undvika när vi kommer ut från mataffären. Eller än värre när vi kommer ut från H&M och får riktigt dåligt samvete över att vi just lagt 300 kr på en ny tröja när Läkare utan gränser eller Rädda barnen hade behövt dem bättre.

Men måste vi se det som en börda, och något som naggar på det ständigt gnagande dåliga samvetet, att vara med att ge till någon som behöver vårt stöd? Eller kan det vara en förmån att faktiskt få vara med att bidra? Kanske kan jag bli glad att någon kommer fram till mig en vanlig tisdag och faktiskt erbjuder mig förmånen att få vara till hjälp för någon annan en helt vanlig grå tisdag?

//Projektkoordinator

Förlåtelse – för min eller din skull?

Alla vet att det känns lättare inombords om man villkorslöst kan förlåta någon något men om man förlåter ”villkorligt” så sitter de negativa känslorna kvar och dämpar sinnesfriden.
Kan alla lära sig förlåta, hur och varför, och kan man förlåta allt om man är riktigt arg?
I SDS idag läste jag en intressant artikel om någon som har forskat på området förlåtelse, varför och hur, här kommer valda utdrag ur artikeln.
Varför? Vetenskapliga försök är samstämmiga om att när vi förlåter så får vi lättare att bearbeta obehagliga upplevelser. Vi blir friskare både fysiskt och psykiskt. Blodtrycket sjunker och självkänslan ökar och vi får större kontroll på tillvaron.
Den som har förlåtit ser också ljusare på mänskligheten i stort, och tror på att konflikter går att lösa.
Hur gör man? För det första måste förlåtelsen vara resultatet av en medveten vilja, Det handlar inte om att glömma, förlåtelse kan bara ges i medvetande om oförätten.
Förlåtelsens fyra faser enligt psykologen Robert Enright:
1. Klargörande. Du reder ut vilken smärta oförätten orsakade dig. Vrede och hat är vanliga. Orkar du leva med dessa negativa känslor?
2. Beslut. Du inser att du mår dåligt av att vara arg, och ser förlåtelse som ett sätt att må bättre. Du bestämmer dig för att försöka.
3. Arbete. Du måste försöka förstå förövaren, genom att sätta dig in i dennes situation, bakgrund och motiv. Acceptera din vedersakare som en människa bland andra.
4. Avslut.Du känner att processen får dig att må bättre. Vilket stärker dig i föresatsen att förlåta. Förlåtelsen kan resultera i försoning med den andre, men måste inte göra det.

Källor: International Forgiveness Institute, American Psychological Association: ”Forgiveness, a sampling of research results”, Affärsdata med flera. Sydsvenska Dagbladet 10 Maj.

// Layoutare

Vem är svenne? Vem är blatte?

Min svärfar föddes i Kroatien. Svärmor i Halland. Mina föräldrar kommer från Dalarna och Härjedalen. Min sambo kan alltså sägas vara andra generationens invandrare. Själv bör jag väl räknas som helsvenne.

Våra barn har fått mitt blonda hår. Sonen har min sambos bruna ögon. Dottern mina blå.

Häromdagen satte sonen vår familjs bakgrund och begreppen invandrare och svensk i blixtbelysning. Han gillar hiphop och tränar StreetDance. I ett försök att reta sin syster sa han: "Du och pappa är såna svennar. Jag och mamma, vi är blattar."

Tonfallet avslöjade att han tycker att det är coolare att vara blatte än svenne. Men den värderingen kan vi bortse från.

Det viktiga i kommentaren är att begreppen "invandrare" och "svensk" inte funkar längre. De beskriver ingenting av värde. Mina barn är lika mycket helsvennar som de är tredje generationens invandrare.

En annan belysande historia är min somaliska väns barn. När de flyttat till en ny skola frågade fröken var han kom ifrån.

- Karlskoga, svarade han.
- Nä men, alltså, var KOMMER ni i från? försökte fröken lite tydligare.
- Karlskoga, upprepade pojken som faktiskt var född i Karlskoga och inte hade sett så mycket mer av världen än det.
- Okej, fortsatte fröken som nu kommit på ett sätt att få fram den information hon var ute efter. - Men var kommer dina föräldrar ifrån? menar jag.
- Somalia.
- Ja, just det.

Den killen är i en mening lika svensk som jag. Vi har båda bott här hela vårt liv. Fröken lät honom inte vara det.

När min svärfar ibland får höra kommentarer från främlingsfientliga ungdomar, brukar han fråga dem hur länge de varit i Sverige. Och sedan konstatera att han varit i Sverige längre än dem.

Så "svensk" är ett så mycket rikare begrepp, bredare identitet, än det var för bara några decennier sedan. Det kan vi vara både stolta och glada över.

//Utvecklingsansvarig

Slut för den här gången

Igår hade vi avslutning med coacherna. De har fullföljt sin coachutbildning och fick avsluta det hela med femkamp och middag. Det var en toppen kväll med mycket lek och god mat! Det känns lite sorgligt att detta glada gäng splittras, det har varit en väldigt intressant, spännande och givande tid med coacherna. Så ett stort tack till coacherna för den här tiden! Kolla gärna in vår sida på facebook, där kommer det snart ut bilder!

//Projektledare

De fattiga och de rika - den grekiska tragedin

På vår Lagandasajt finns en övning som heter De fattiga och de rika - ett spel om handel. Övningen syftar bland annat till att konkretisera internationellt beroende och de vidgade klyftorna mellan rika och fattiga länder, men vill också väcka diskussion om solidaritet/brist på solidaritet, om normkonflikter i konkreta situationer och om motsättningar mellan rika och fattiga.

Med fokus på den ekonomiska krisen i Grekland blir Lagandaövningen otäckt tydlig och jag undrar vilka långsiktiga konsekvenser lånet på 110 miljarder euro från EU och internationella valutafonden IMF kommer att få för den enskilde.

Som alltid är det de redan utsatta som drabbas hårdast. Alexandra Pascalidou skriver i Aftonbladet "om en maktelit som systematiskt skott sig" och berättar vidare om en ökande marginalisering där social egoism och enorma klasskillnader bidragit till att Grekland nu står vid konkursens rand.

Vem, vilka eller vad blir det nästa gång? Vi vill nog gärna tro att inte heller detta kan drabba oss. Kanske har vi rätt. Men är vi egentligen så långt ifrån den marginalisering som Pascalidou beskriver som en del av orsakerna till den grekiska krisen?

//Utbildare

Den sunda egoismens väg

Nyckeln till ett bra liv ligger i att hålla en sund egoism. Man ska drivas av en intern, självisk motivation. Bara göra saker som man själv vill och som man har passion för. Det du gör ska du må bra av.

Jag sitter i publiken tillsammans med en halv armé av ideellt aktiva, många av dem unga. De tittar upp mot livscoachen med hundraprocentig koncentration, medan han föreläser om hur de ska lyckas i sina liv. Föreläsaren är karismatisk, han skämtar och pointerar små underfundigheter, är glad och aktiverar publiken. Till höger om mig böjer sig en sjuttonårig tjej mot mig och viskar att ”det här är det bästa jag har hört i mitt liv”.

Föreläsningen fortgår och det börjar alltmer likna ett mjukt inlindat tal för objektivismen. Att alltid utgå från dig själv. Dina handlingar utgår från dina intressen, ingen annans. Du ger när du själv mår bra av att ge.

Det låter ju fint. Vem vill inte leva sitt liv precis som man själv vill? Men vad händer när någon halkar till och börjar falla neråt? När tiden och energin som krävs för att hjälpa personen är mer än vad som faller inom ramen för ”när du själv mår bra av att ge”?

Att hjälpa personer som fallit ner i missbruk, kriminalitet eller utanförskap är aldrig lätt. Det är påfrestande för alla och ingenting man gör i en klackspark. De flesta lämnar scenen innan det blir jobbigt eftersom ansträngningen inte är värd mödan. Enligt den sunda egoismens väg är det bättre att klippa bandet till någon än att få dem på fötter.

Livet är inte alltid så lätt, varken för dig själv eller för andra. Att stå fast vid sina medmänniskors behov, även när det börjar tära på dig själv, det kallas solidaritet. Det ter sig i många former: medmänsklighet, empati, civilkurage, ansvar, plikt. Det låter inte riktigt lika motiverande som att få göra vad fasen man vill och skita i alla andra, men när någon hamnar snett och inte kan ta sig upp utan hjälp – vem är det som står vid sidan och puttar på?

Inte är det den sunda egoismen i alla fall.

//Pressekreterare

Barnvåldtäkt, var ligger toleransnivån?

Stort antal män köper sex av en minderårig (läs artikeln) men får gå fria trots det allvarliga brott de begått. Hur skall vi kunna se upp och respektera polisens arbete som inte hittar någon av dem trots att flera redan är utpekade och fler vittnen finns som aldrig har förhörts. Handlar det om resurser eller kan det tänkas att det finns socialt väletablerade män med maktpositioner som gärna vill lägga locket på med i spelet? Eller för att det rör sig ”bara” om romer?
Denna flicka stod under socialtjänstens beskydd när hon såldes av sina tonårsvänner. Beskydd??

Aftonbladet har granskat fallet Anna;
En 14-årig särskoleelev, omhändertagen av socialtjänsten, säljs till uppemot 100 män. Polisen hittar inte en enda av dem som kan vara skyldiga till barnvåldtäkt.
Åklagaren har lagt ner utredningen.
I en värld av utanförskap och myndighetsförakt möter vi de inblandade, nästan alla tillhör den utsatta folkgruppen romer.
I denna slutna värld hittar vi bevisen som polisen missat vittnen som har sett sexköparna. De har signalement. De har sett gärningsmännen. De har sett deras bilar. Polisen har bara inte frågat dem.

Läs mer på;
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7058551.ab

Vad menas med återfall, abstinenssymptom, beroende, tillvänjning och anpassning?

Vissa läkemedel är beroendeframkallande. Sådana läkemedel anses särskilt farliga, och läkarna uppmanas ofta att bara skriva ut dem för en kortare tid, för att beroende inte skall hinna uppstå. Trots detta är det många patienter som tar dessa läkemedel regelbundet under lång tid. Om och hur farligt detta är, är en kontroversiell fråga. Det finns personer som använt sådana medel under flera år utan att uppleva toleransökning, medan många andra fått svåra beroenden. De flesta experter anser att risken för att utveckla ett svårt beroende med toleransökning är så stor att man inte bör ta denna risk genom att använda dessa medel mer än en kortare tid.

Exempel på läkemedel som anses vara beroendeframkallande är de flesta sömnmedel och lugnande medel. Vissa smärtstilllande medel kan också ge beroende vid långvarig användning. Många av dessa tillhör en grupp av likartade substanser, som kallas för benzodiazepiner. Läkemedelsförpackningen för läkemedel som är beroendeframkallande eller har andra speciella risker hade tidigare en speciell varningstriangel: varningstriangel , men denna är numera avskaffad (Mer info från läkemedelsverket).

Många icke-läkemedel är också beroendeframkallande, t.ex. alkohol, nikotin (tobak), koffein (kaffe, te) och narkotika.

Det som vanligen kallas för "beroendeframkallande" är egentligen flera olika effekter, som ofta har ett samband med varandra.
Källa:Web4Heath
// Administratör

Någon som lyssnar.

Vad lätt det är att prata. Om sig själv, vad som händer i världen, på jobbet, i familjen. Vi verkar ha ett outtömligt behov av att få berätta för varandra på fikarasten om vad som just hänt oss eller vad vi just läst i tidningen. Och vad svårt vi har för att stanna upp för att lyssna aktivt på vad som hänt andra.

När vi som svarar i jouren utbildas så är det många av oss som oroar sig för att vi inte ska kunna leverera alla "rätta svar". Men det handlar inte om att leverera svar eller om att kunna prata länge och väl om ämnet. Det handlar om att lyssna och åter igen lyssna på den personen som ringer till jouren med ett behov av att få prata med någon som har tid att stanna upp. Ofta får vi kraft och insikt i vår egen situation bara genom att någon lyssnar aktivt på oss och att vi får uttrycka vad vi kanske länge burit inom oss.

Så börja att lyssna och ta en paus från att prata, prata, prata...Kanske händer oanade saker?

//Projektkoordinator

Första fyllan

Nu närmar sig en av årets stora helger för festande och supande bland ungdomar. Många unga kommer att testa sin första fylla och de planerar just nu för sitt festande. Samtidigt förstärks och samordnas förebyggande åtgärder av vuxna för att stävja och lugna alkohol och drog utsvävningar. I många kommuner blir det nattvandring av föräldrar, ökad polisnärvaro, samverkan mellan olika aktörer och med många vuxna på plats vill man kunna tygla fylleriet.

Hasselarörelsen har i närmare trettio års tid fört en hård kamp för att unga inte ska fara illa av alkohol och drogers inflytande. Hasselas Jourlinje Hassela Helpline kommer att hålla extra öppet för att kunna ta emot samtal från oroliga anhöriga under Valborg. Många års förebyggande och behandlande arbete har gett stor kunskap och erfarenhet inom rörelsen av de skadliga effekter som olika droger har, både för individen och ur ett samhälleligt perspektiv.

Det är djupt oroade föräldrar som hör av sig till oss. De har ofta en känsla av att saker har gått dem ut händerna och de vill få stöd i sin kamp för att vrida saker rätt. Jag hoppas på många vuxna ute på gator och torg under Valborg.
Hasselas jour kommer att vara öppen kl 11.00-23.00

//Verksamhetsansvarig

Minska stressnivån och boosta ditt immunförsvar!

Det är lätt att bli nedslagen och ge upp hoppet om en bra framtid av alla "dåliga" nyheter via tidningar eller tv:n. Ibland måste man kämpa lite extra för att hålla humöret uppe och det är det värt enligt nya undersökningar.
Det finns talesätt som "du är vad du äter" och det kan många skriva under på, det finns även ett annat talesätt "du är vad du tänker" och om man vill skriva under på det så innebär det att man måste ta ansvar för ALLA sina tankar, hela tiden, kanske inte alltid så lätt men det går om man verkligen vill.
Jag läste en inspirerande artikel i Aftonbladet om hur tankarna kan kan påverka både stressnivån och immunförsvaret och med små medel och ett annat sätt att tänka och handskas med bekymmer kan du hålla dig friskare, minska stressnivån och stärka ditt immunförsvar;

Skratta mycket! Ett gott skratt förbättrar cirkulationen, förbränningen, sänker blodtrycket och minskar muskelspänningar.

Använd huvudet! En professor i Berkeley har studerat hur bridgespelande stimulerade kvinnors immunsystem. Han hittade ett samband mellan starkare
immunförsvar och de delar i hjärnan som har hand om abstrakt tänkande, planering och initiativförmåga.

Tänk positivt! Undersökningar har visat att folk som tänker positivt redan i unga år lever upp till tolv år längre än pessimister. Detta går också att
applicera på immunförsvaret: folk med mycket humörsvängningar, nervösa och lättstressade personer blev lättare sjuka.

Att lyssna på musik kan verkligen stärka ditt immunförsvar – men det måste vara musik som du gillar. Ett stycke som lugnar en person, kan få en annan att gå i taket.

Sänk volymen! Om du under längre tid utsätt för oljud riskerar du både att drabbas av högt blodtryck och sämre immunförsvar. Lider du av för mycket oväsen i din vardag: använd öronproppar eller be restaurang- eller gymägaren att sänka volymen.
Källa: Shape.com och Aftonbladet

// Layoutare

Jag bor i Malmö

Tjej- och killcoachutbildningen har nyligen fått besök av Malmö stads projekt "Jag bor i Malmö". Två processledare kom och höll i en demokratiworkshop där coacherna fick delta i dialogövningar kring frågor som demokrati, rättigheter, valet 2010, åsikter om Malmö och sin livssituation. Det var en spännande och intressant kväll och den väckte många tankar hos coacherna. Någon sa att "det är kanske inte så svårt att göra skillnad, man tänker bara inte på det".

//Projektledare

Driven av rädsla eller..?

Att rädsla ska vara en så stark drivkraft. Irriterande stark!

Jag påminns ständigt om det både i mitt yrkesliv och i mitt privatliv. Hur fungerar det för dig? Drivs du av nyfikenhet, kärlek, vilja och lust till att utvecklas och till att förändra något till det bättre? Eller av rädsla i olika former? Självklart är svaret på det varierat inom oss och olika från dag till dag, från situation till situation.

När det handlar om att agera i jobbiga känsliga frågor som kan innebära en långsiktig positiv förändring för mig själv eller någon i min omgivning, men som kan innebära ett rent helvete här och nu, så kommer rädslan extremt stark. Vad händer om jag gör det som känns rätt och som jag vet att jag borde göra?

Jag stöter ständigt på det när jag svarar i jouren, när det handlar om hur vi som anhöriga ska våga agera i situationer som rör olika former av missbruk. Jag stöter ofta på det när vi är ute på skolor och diskuterar med elever hur vi ska våga stå emot mobbning. Och jag stöter nästan alltid på det inom mig själv när jag varje dag gör små och stora val utifrån lust eller rädsla.

Hur fungerar det för dig?

//Projektkoordinator

Bagatellisera inte missbruk!

De flesta besitter liknande bilder av missbrukare. Slitna, skitiga uteliggare som håller till vid Sveriges knutpunkter och parker. Bilden av en missbrukare är bilden av en fullständigt utslagen individ som lämnat allt annat runt omkring sig. Det är en stigmatiserad bild som sitter så hårt rotat att när den hotas är vi sällan beredda att omvärdera.

När så personer i ens omgivning faller ner i drog- eller alkoholträsket förefaller det inte som missbruk. Man ser inte den totala utslagningen, uteliggaren i gatuhörnet. Då blir det lätt att avfärda ett beroende hos ens polare, morsa eller son. Det är inte missbruk, det är bara ett litet kontrollproblem. Inte ens ett återfall från en diagnostiserad alkoholist eller narkoman är ett egentligt återfall. Personen är ju så glad, det är fest, han eller hon har bara en liten svacka, det kommer lösa sig av sig själv.

Men ett missbruk löser sig inte av sig själv. Ett drogberoende är en enorm dragningskraft, inte bara från en drog utan från en hel livsstil – med vänner, sysselsättning och rutiner. Det kräver enorma ansträngningar att effektivt ta sig ur ett missbruk eller ett återfall. Det är energi som en missbrukare oftast inte besitter själva.

Missbruk är runt omkring oss hela tiden. Inte bara genom alkoholisterna i stadsparken, men alltför ofta hos dina egna nära och kära. Bagatellisera inte deras missbruk.

/Pressekreterare

Hassela Helpline i media

Hassela Solidaritet i Skåne lanserade en chattlinje den 24 december 2009, jouren har fått mycket uppmärksamhet från media sedan dess. Här kan du lyssna på ett antal radiointervjuer.

För att kontakta jouren, chatta via hasselahelpline.se
eller ring 0200-220 555.

Intervju med Jenny Anderberg
Radio Prime

Intervju med Fredrik Eklöf

Radio Ljungby

Intervju med Susanne Johansson

Radio Active 103.9, FRE 19/2
del 1

del 2

//IT-ansvarig

Drogförsäljning i Göteborg förhindrad

Vi skrev i fredags om försäljningen av lagliga droger i en butik i Göteborg, se Aftonbladet. De lokala protesterna mot denna försäljning blev så stora att butiken upphört med sin försäljning över disk. (http://www.drugnews.nu/article.asp?id=5903)

Det är en stor framgång att butiksförsäljningen i Göteborg upphört. Ju svårare det är att få tag på, desto färre använder det. Ju färre som använder drogerna, desto mindre blir skadorna.

Grossisten kan hålla sig dold, är därför mer immun mot kritik och fortsätter sin försäljnig. Det är också tänkbart att andra butiker kommer att vilja sälja, nu när det fått uppmärksamhet. I Borlänge t.ex., se Dala-Demokraten.

Men exemplet i Göteborg visar att det spelar roll vad var och en av oss tycker. Vi kan påverka hur droger säljs och används, när vi tar oss mod och tid att uttrycka det. Så, dyker drogerna upp på nya ställen kan folk därikring sätta tryck på försäljarna.

/Fredrik Eklöf

Drogförsäljning som gäckar polisen

Drogförsäljarna gäckar polisen genom att sälja nya substanser via nätet. Allt man behöver för en tripp går att beställa hemifrån med hjälp av en dator. I veckan publicerade aftonbladet.se en artikel om näthandeln. Försäljarna uttalar sig som vilka businessmän som helst. ”Jag känner inte till att det varit dödsfall. Får vi veta att det orsakar dödsfall kommer vi att sluta sälja det genast. Men det är ingen som har informerat oss om det. säger Fredrik Finné och viftar bort kritiken om att de går runt lagstiftningen”.

Försäljarna läser inte tidningarna så noga. Det är tydligt. Dessutom skrivs det sällan stora rubriker av att knarkare dör. Det tillhör tyvärr vardagen. Lugnt verkar försäljarna veta att lagen inte kommer hinna med att sätta dit dem. Långt innan lagarna kommer har de bytt substanser till någon nära släkting.

Det är en dyster verklighet för dem vi prata med genom Hassela Helpline, de som är oroliga för missbrukande nära och kära. Hur ska man som föräldrar hänga med i utvecklingen på nätet när man själva är uppväxt i en annan tid. I dag behöver inte drogförsäljarna stå i gathörnen och fråga folk i smyg. Idag lägger de upp en hemsida på nätet som de stänger om det behövs för att sedan snabbt öppna en ny med enbart ett par klick.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6949634.ab

//Verksamhetsansvarig

PS Kolla in debatten efter artikeln med ca 250 inlägg på ämnet.

Ses offline?

Igår var jag och en kollega på ett seminarium som Ungdomsstyrelsen höll i. ”Ses offline” handlar om ungdomar, sex och internet. De presenterade sitt nya metodmaterial med samma namn. Det var ett mycket intressant och spännande seminarium där många tankar väcktes om hur man kan arbeta vidare med ungdomar och internet.

Den 19 april kl 16 sänds ett program på Kunskapskanalen som tar upp materialet och metoden. Och för den som är intresserad av att ta del av materialet finns det att beställa gratis på
www.ungdomsstyrelsen.se

//Utbildare

Varför dricker du alkohol?

Det ska serveras alkohol i alla möjliga sammanhang idag. Vi håller på och planerar för Almedalsveckan i sommar. Där serverar var och varannan lobbyist gratis alkohol. Man är rädd att inte bli omtyckt om man låter bli.

Min sambo är för tillfället på utbildning för sjukvårdspersonal. Läkemedelsföretaget bjuder efter föreläsningen på tapas och enorma mängder vin och öl. Och ingen reagerar. Det är helt naturligt för de allra flesta.

Min sambo sade att hon hade nog inte heller tänkt på det, om det inte var för att hon vet att jag aldrig dricker.

Men för väldigt många har vinkänneri och en favoritsort av öl blivit status. Min bild är att en del t.o.m. känner sig lite kulturella när de tar ett glas vin efter en tuff arbetsdag.

Jag tycker att både öl och vin kan vara gott. Men jag slutade dricka alkohol för 14 år sedan av flera skäl:

Jag vill minimera intag av substanser som förvränger mitt sätt att uppfatta verkligheten. Är jag t.ex. nerstämd av något, vill jag inte döva det med någon centralstimulerande substans, utan ta itu med själva problemet. Vågar jag inte släppa loss på en fest utan lite alkohol, vill jag bearbeta den nervositeten eller otryggheten istället för att döva den med alkohol.

Jag vill minimera tillgången till alkohol för de människor som har lätt för att bli beroende, både för deras skull, för deras barns och anhörigas skulle och för att det kostar samhället en massa pengar. Jag har sett vad det kostar hos släktingar. Jag har sett vad det kostar för barn.

Jag vill minimera tillgången för ungdomar. Många ungdomar som testar en olaglig drog gör det när de redan är påverkade av alkohol. Utan alkohol i kroppen är de smarta nog att låta bli.

Det mest effektiva sättet att minska alkoholskadorna i ett samhälle är att minska tillgängligheten. Ju fler vi är som låter bli, desto lättare blir det att minska tillgängligheten. Då blir det de som dricker som behöver förklara varför de dricker, istället för tvärtom. Då blir det också lättare att bedriva en restriktiv alkoholpolitik.

"Ja, men jag blir inte beroende", säger en del.

Bra för dig, säger jag. Då kan du fundera på att låta bli alkohol, inte för din skull, utan för alla dem som lider av det.

Kommer en missbrukare att vara missbrukare resten av sitt liv?

Hur ett missbruk ser ut är mycket varierande, men man blir inte missbrukare över en natt. Att utveckla ett beroende kan ta många år. Ibland utvecklas beroendet successivt och drogkonsumtionen trappas upp, vissa missbrukar på tills de avlider medan andra slutar tvärt.

I de fall där missbruket är av mindre allvarlig art, anses missbruket vara en tillfällig sjukdom där behandling kan vara till stor hjälp. I de fall där missbruket är av svårare art har sjukdomen en mer bestående karaktär. I dessa fall är det primära målet med behandling att klienten helt ska upphöra med sin konsumtion. Svårare beroenden innebär vanligen en lång bakgrund av många olika fysiska och sociala problem. Alkoholmissbrukare visar exempelvis ofta på hur deras alkoholskador på hjärnan påverkar dem i impulskontroll relaterat till drickandet - därför kan de heller inte motstå att dricka.

Uttrycket "en gång missbrukare, alltid missbrukare" har aldrig inneburit att en missbrukare inte kan tillfriskna eller komma över sitt missbruk. Problemet är att missbrukare själva ofta drar den slutsatsen. De säger "jag kan inte ta emot någon hjälp eller bli hjälpt", "jag har det i mig" eller "jag kan inte rå för mitt missbruk". Även familj och andra människor kring missbrukaren drar dessa slutsatser. Detta är en vanlig reaktion om missbrukaren får ett återfall och skapar ofta en känsla av nedstämdhet och misslyckande. Denna negativa påverkan kan vara en orsak till att personen sedan fortsätter att missbruka och inte söker hjälp.

Källor:Web4Health
//Administratör

Hur många missbrukare förtjänar vi?

Den mediala debatten kring försöksverksamheten i bland annat Landskrona kommun med slumpmässiga drogtester på elever, har nu lett till följande utlåtande från Skolinspektionen:

""Urinprovtagning av elever får enligt Skolinspektionens bedömning enbart genomföras om tre grundläggande förutsättningar samtidigt är uppfyllda. Urinprovtagning får genomföras

•På förekommen anledning, när det finns misstanke om att en viss elev är drogpåverkad.
•Om det finns ett konkret och osanktionerat samtycke till åtgärden från elev och vårdnadshavare. Detta innebär att eleven och vårdnadshavaren ska kunna avböja medverkan utan att behöva motivera sitt ställningstagande och utan att utsättas för påtryckningar eller andra sanktionshot (direkta eller outtalade).
•Om beslutet om provtagning är fattat av behörig företrädare, det vill säga skolläkare eller skolsköterska."

När jag läser ovanstående kommer jag att tänka på den skrift som jag tog med mig från vår senaste internutbildning. Skriften, som är formulerad utifrån Nils Bejerots tankar kring missbruk, har den träffande rubriken Ett samhälle har så många missbrukare som passiviteten förtjänar.

Jag funderar på vilka signaler Skolinspektionens juridiska gränsdragningar egentligen sänder? Givetvis förstår jag att integritetsaspekten är det tyngsta skälet till den bedömning man gör. Men ett av skälen som anges upprör mig ordentligt, nämligen att "frågan om det ligger inom skolans uppdrag att arbeta aktivt mot droger genom användande av slumpvisa drogtester är av underordnad betydelse för bedömning av tillåtligheten av slumpvisa drogtester."

Hur kan det vara av underordnad betydelse inom skolans uppdrag att arbeta aktivt mot droger?

På vilken annan arena har vi samma möjlighet att kunna göra just detta?

Och hur kan integritetsförlusten vid ett pågående missbruk så totalt ignoreras?

Vad är det jag egentligen inte förstår?

Eller stämmer Bejerots provocerande påstående - att vi har så många missbrukare som passiviteten förtjänar? //Utbildare

Läs mer om besluten på www.skolinspektionen.se

Männen njuter av att förnedra

Igår söndag 11 april tog Kalla Fakta upp händelsen om den 17-åriga flicka som förnedrats, drogats och våldtagits av flertal män samtidigt. Männen är socialt väletablerade och har olika maktpositioner i vårt samhälle. Sexnätverket är en sammansättning av direktörer, mellanstadielärare och kommunalråd och är alltså sådana personer som våra ungdomar ska kunna lita på.

Jag upplever att programmets vinkling och situationssammanfattning förmildras till maktmissbrukarnas fördel.


Jag som förebyggare och blivande förälder tycker det är häpnadsväckande hur vuxna kan försöka hitta bortförklaringar när ungdomar utsätts för den här typen av brott. Flickan är ungdom och har förnedrats på ett flertal punkter. Hur männen varit organiserade och hur de lyckats övertala flickan att ”ställa upp” är inte intressant utan att de gjort det. Att flickan erbjöds pengar och droger är inte en ett godkännande till att bli behandlad på det sätt dessa män behandlat henne.

På vilket sett tycker du att vi ska stoppa den här typen av övertramp och maktmissbruk?

Läs mer på:
http://www.tv4.se/kalla_fakta

Tyck till på:
http://www.tv4.se/1.1505065/2010/02/12/vad_tycker_du

//IT-ansvarig

Snabbläsningskurser till ingen nytta

Läser du långsamt? Fortsätt med det! Undersökningar visar att läsförståelsen alltid drabbas om man försöker läsa fortare än man brukar.
Det är något upphöjt över bokslukare. Att läsa många böcker ger status liksom att kunna hänga med i det blixtsnabba informationsflödet.
Detta har skapat en marknad för snabbläsarkurser. Några knep som lärs ut är att läsa flera ord i taget, inte hoppa tillbaks i texten och att ”tysta” sin inre röst vid läsningen.
Docent Kenneth Holmqvist är föreståndare för Lunds universitetslaboratorium för ögonrörelsemätning. Där har man inte kunnat upptäcka någon skillnad i läshastighet hos försökspersoner före och efter en kurs i snabbläsning. Däremot minskade läsförståelsen efter kursen. Om man redan känner till ämnet går det förstås fortare att läsa. Men att tysta sin inre röst är ”förmodligen skadligt” tror Kenneth Holmqvist.
Information hämtad från Språktidningen april 2010 och Svenska Dagbladet.
//Layoutare

Kokain

Väldigt ofta syns nyheter om hur kokain är på väg att sprida sig i Sverige. Antalet unga kvinnor som missbrukar kokain ökar, priset sjunker, stora beslag görs, fler och fler dör beroende på kokain.

Jag undrar hur man informerar för att få människor att avstå från den här typen av lockelser. Tyvärr tyder mycket på att bäst fungerar förbud och att göra saker omöjliga att få tag i. Det är konstigt med oss människor att vi ibland drivs mot vår egen undergång. Att vi inte kan låta bli även om vi vet att det är farligt, till och med livsfarligt. Visst är det kul med spänning, men tyvärr är sällan droger spännande i längden och kokain till hör några av de mest beroendeframkallande drogerna.

Det finns stora utmaningar för alla vuxna som vill motverkar att unga människor hamnar snett…

//Verksamhetsansvarig

Sunt eller inte

Diskussionen om vad som är sunt eller inte i relation till modellens storlek kommer ofta upp i medievärlden. Ett modehus retuscherar för mycket, ett klädmärke väljer ”vanliga” människor som modeller, ett annat väljer väldigt smala modeller. Ett klädmärke som gör kläder med större storlekar blir anklagade för att, genom att använda mulliga modeller, ge en skev bild av vad som är sunt. För en del unga tjejer, som kanske ännu inte hittat sig själva och har dåligt självförtroende, kan detta vara väldigt förvirrande. Det som medievärlden visar är så många unga tjejer tror att de ska vara. Därför tror jag att det är extra viktigt att hänga med i vad som händer när man jobbar med unga tjejer och se till att man finns där för dem när man arbetar med självkänslan och självförtroendet. Blir tjejerna starka individer så kan de snart själva avgöra vad som är sunt eller inte sunt för dem och vara nöjda med hur de ser ut! Då kollar man också mer på kläderna som modellen har på sig istället för hur modellen ser ut…
//Projektledare

Medelklassbarn och skolans resultat

Som jag har läst under olika kurser är skolans kultur en välkänd plats för medelklassens barn och ungdomar och jag tycker att föräldrarna från högutbildade familjer uppmuntrar sina barn till lek och problemlösning och svarar på deras frågor och skapar stimulerande uppväxtmiljö för barnen. Familjens struktur har också betydelsefull roll i barnens uppfostran. Undersökningar har visat att den intellektuella utvecklingen har nära samband med den stimulans som barn får hemma.

En bra uppväxtmiljö har betydelse för barnets kreativa utveckling. Evenshaug & Hallen hänvisar i sin bok ”Barn – och ungdomspsykologi” till undersökningar som visar att föräldrarna till kreativa barn behandlar barn som självständiga personer som har egna synpunkter och uppfattningar. Författarna hävdar att faktorer som familjens socioekonomiska status och geografiska förhållande påverkar barnets beteende och utveckling. Jag anser att när man har en lägre social ekonomisk ställning ökar risken för kriminalhet bland barn och ungdomar.

Tommy Lundström säger i sin bok ”Att växa upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd”, att barn som växer upp i familjer som har brist på leksaker och brister i boendemiljön eller inte har möjlighet att resa på semester samt har lägre socioekonomisk bakgrund, får sämre resultat i skolan. Tommy hävdar att barn är känsliga när de har brist på materiella saker som i sin tur leder till sämre möjlighet för barnen att skaffa sig intellektuell förmåga, vilket i sin tur har betydelse för barnets utveckling.

Jag tycker att det är viktigt för barnens utveckling med bra kompisar, meningsfulla fritidsaktiviteter, leksaker, semesterresor och detta påverkar också deras resultat i skolan.

/Administratör

Läs om skador av hasch och marijuana

Genom internet och andra medier sprids information och propaganda kring cannabis i ökande omfattning, framför allt riktad till ungdomar. Intressegrupper nationellt och internationellt trycker på för att legalisera användningen. Och trots att forskningen kring cannabis ökat betydligt under senare år finns alltjämt en stor osäkerhet bland olika grupper i samhället om vilka risker som är förenade med cannabisanvändning. (Sarah Wamala, Folkhälsoinstitutets generaldirektör, citerad ur förordet till boken).

ActNow - Skador av hasch och marijuana - MyNewsdesk

Barnhänder fyller våra påskägg

De flesta barn och även en del vuxna får minst ett påskägg på påskafton och gläds mycket över dem, men efter att ha läst artikeln nedan så smakade chokladen inte lika gott längre. Här kommer en förkortad version om vad Helena Markstedt skrev i Aftonbladet i söndags.

Under påskhelgen äter vi svenskar 6 000 ton godis, däribland mycket choklad. Dessvärre är en alltför stor andel av kakaobönerna vi äter skördade av barn. Enligt officiella siffror beräknas cirka en miljon barn arbeta inom kakaoindustrin bara i Västafrika. Siffran är helt oacceptabel och nu måste vi få ett stopp för barnarbete och missförhållanden inom chokladindustrin.

I dag köper de flesta företag sin kakao via några få stora internationella företag som i sin tur köper upp kakao från lokala exportföretag och upphandlare. De många mellanhänderna används ofta av företagen som en förklaring till bristen på spårbarhet.

Rättvisemärkt och den internationella Fairtrade-organisationen har i många år arbetat med märkning av choklad där spårbarhet varit en självklar förutsättning. Krav och kontroller är samtidigt bara början på arbetet, ett sätt att identifiera och kortsiktigt åtgärda problemet. Men det kan aldrig motverka de verkliga orsakerna till problemen. Barnarbete är ett resultat av fattigdom, av brist på utbildning och av brist på valmöjligheter.

Flera chokladföretag har tagit viktiga första steg för en mer ansvarsfull handel med kakao. Det är en framtidsfråga för hela branschen. Fortfarande är dock bara en av hundra chokladkakor som säljs i Sverige Rättvisemärkt-certifierade. Vi som konsumenter kan tydligt och enkelt visa att vi tycker att de ska fortsätta och öka takten i arbetet för att motverka barnarbete genom att ställa krav på chokladtillverkarna och välja tredjepartscertifierad choklad till påskägget.
// Layoutare

Vad gör du när din son kommer hem med polisen?

Telefonen ringde kl 03:30. Jag var ytterst yrvaken men hoppade snabbt upp ur sängen. På vägen mot telefonen kunde jag komma ihåg att ett av mina barn fattades. Han var på en fest med sina närmaste killkompisar. Jag hann tänka att han var fräck som ringde så sent för att be om skjuts hem. Men när jag svarade möttes jag av en röst som sa –Hej det är från polisen i Lund. På bråkdelen av en sekund lyckades jag föreställa mig det värsta… och pustade nästan ut när han sa. -Jag har din son här vi är på väg hem till er. Jag var tyst och ville höra fler tecken på att han var vid liv. – Vi är på väg hem till er och jag ville bara förvarna. Er son är anklagad för skadegörelse och brott och mot alkohollagen.

Jag var glad att min son levde samtidigt som jag var förbannad för att han tydligen hade gjort någon typ av skadegörelse. När polisen kom visade det sig att min som hade bidragit till en graffitimålning. Han hade blivit biten av en polishund på två ställen, hade blivit fråntagen sina kläder och kom i fängelse kostym. Kläderna är bevismaterial. Två civilklädda poliser berättade allt väldigt pedagogiskt. Hur polisen kommit tillplatsen, gripit min som och att han kommer bli åtalad. Han hade blivit skjutsad till sjukhuset och fått stelkramspruta. Vi som föräldrar ska vara med vid polisförhöret eftersom han inte är myndig. Hur ska man reagera som förälder? Hur skulle du reagera?

//Verksamhetsansvarig